NÀr en mÀnniska drabbas av sjukdom och behöver vistas pÄ sjukhus pÄverkas upplevelsen dels av sjukhusets lokaler och dels av vÄrdavdelningens atmosfÀr. Florence Nightingale var den förste som berörde och insÄg vikten av vÄrdmiljöns inverkan pÄ patienters vÀlbefinnande. Hennes idéer kring vÄrdmiljö lÄg under slutet av 1800-talet till grund för utformningen av sjukhusarkitekturen i Europa. Att anpassa sig till en okÀnd miljö krÀver en anstrÀngning av alla mÀnniskor. Att bli sjuk och hamna pÄ sjukhus innebÀr en omstÀllning för individen och kraften behövs till annat Àn att anpassa sig till vÄrdmiljön.

Innan studiens start gav vi, tvÄ lÀrarstudenter, tvÄ skolor möjligheten att deltaga i ett interaktivt förÀndringsarbete. Efter betÀnketid tackade skolorna nej till erbjudandet. Detta fick oss att fundera över hur skolor ser pÄ utvecklingsarbete som involverar externa aktörer.Syftet med studien var att framhÀva möjligheter och hinder inom skolutveckling som Àr i interaktion med utomstÄende aktörer, i form av bland annat lÀrarstudenter och forskare. Vidare syftade studien till att studera vilka faktorer som pÄverkar en skolas personals instÀllning. Dessutom Àmnade arbetet skapa vidare förutsÀttningar för ett framÄtstrÀvande samarbete mellan skolan och övriga tÀnkbara aktörer.UtifrÄn kvantitativa enkÀter, som genomfördes pÄ den valda gymnasieskolan, kunde vi faststÀlla den allmÀnna instÀllningen till interaktivt utvecklingsarbete med utomstÄende aktörer.

I lÀroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) stÄr det att lÀrare ska uppmÀrksamma och vidta ÄtgÀrder för att förebygga och motverka all form av krÀnkande behandling. KrÀnkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lÀrare har svÄrigheter att upptÀcka och ingripa nÀr sÄdana handlingar sker. Tidigare forskning framhÄller svÄrigheten för betraktaren att avgöra om en handling Àr krÀnkande och att det ofta sker i det dolda. UtifrÄn egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lÀrares tid Àgnas Ät krÀnkande handlingar och dÄ lÀrares uppdrag bÄde handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lÀrares uppfattningar om krÀnkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare Är. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel.

Jag beskriver i detta arbete en klassrumsstudie dÀr fyra seende och en synskadad elev samverkar kring ett taktilt bildarbete. Undersökningen har fokus pÄ den sociala interaktionen mellan ungdomarna. Den metod som anvÀnts har frÀmst varit etnografinspirerad, dÀr jag dokumenterat med hjÀlp av filmkamera tre olika lektionstillfÀllen, nÀr eleverna gjorde en taktil bild av en kÀnd konstbild. Bearbetningen har skett via en induktiv analys dÀr mÄlet har varit att utgÄ frÄn mitt filmade material för att hitta vilka former av interaktioner som uppstÄtt under just det ögonblick kameran har fÄngat handlingarna mellan eleverna.Syftet har varit att fÄ en insikt i hur kunskaper om hur synskadade ska fÄ ökade tillgÄngar till bilden och bildÀmnet pÄ grundskolan. Den frÄgestÀllning som varit aktuell har fokuserat pÄ hur elever med synskada kan integreras i klassrumsundervisning i Àmnet Bild och vilken form av interaktion som uppstÄtt mellan eleverna.Eftersom Àven den pedagogiska rollen inbegripits beskrivs ocksÄ skolverkets riktlinjer för att hjÀlpa elever med synskada eller andra funktionella handikapp att nÄ mÄlen i kurs -och lÀroplaner.

Bakgrund: Demens a?r ett permanent tillsta?nd som drabbar en stor del av en alltmer a?ldrande befolkning i Sverige. Patienter med demens lider ofta av kommunikationssva?righeter, bristande insikt, aggressivt beteende samt personlighetsfo?ra?ndringar vilket kan upplevas sva?rt att hantera av sa?va?l anho?riga som va?rdpersonal. Forskning har visat att musik kan ha positiv inverkan pa? va?lbefinnandet och anva?ndas i omva?rdnaden.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bÀttre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjÀlp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Genom ett omhÀndertagande enligt lagen om sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga blir ungdomar placerade pÄ sÀrskilda ungdomshem. VÄrden utgÄr frÄn ett miljöterapeutiskt arbetssÀtt dÀr behandlingen sker i grupp Àven om vÄrden bygger pÄ individuella behandlingsplaner. Ungdomarna ska genom vÄrden tillförsÀkras en gynnsam miljö och komma bort frÄn destruktiva levnadsförhÄllanden. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur gruppens förutsÀttningar pÄverkar individernas villkor att skapa en identitet och hur gruppen pÄverkar socialisationsprocessen genom att fÄ kunskap om hur roller och positioner antas i gruppen och studera gruppens samspel. För att besvara syftet utgÄr frÄgestÀllningen frÄn:? Hur ser roller och positioner i gruppen ut?? Hur ser samspelet ut i gruppen och vilka förutsÀttningar ger de för identiteten och socialisationsprocessen?Studien Àr en kvalitativ fallstudie dÀr data insamlats genom direkta observationer i en klass med fem pojkar under 8 dagar.Resultatet visar att kontakten eleverna emellan sker pÄ ett flyktigt sÀtt dÄ de sker genom utfall av olika slag vilket inte föranleder en kontakt av varaktigt slag.

Syftet med studien Àr att fÄ ökad kunskap om relationen mellan fotbollsspelare och fotbollsledare. Detta ska göras med följande frÄgestÀllningar: Vilken betydelse har spelar- och ledarrelationen för flickors och pojkars fotbollsspelande i Äldrarna 13 och 16 Är? - Hur ser spelar- och ledarrelationen ut? - Vilka krav stÀller spelare pÄ ledare? - Vilka krav stÀller ledare pÄ spelare? - Vilka vÀrden har stor betydelse för spelare och ledare inom fotbollen? Det gjordes sammanlagt nitton intervjuer med flickor och pojkar mellan 13 och 16 Är, och deras ledare i tvÄ breddföreningar i Helsingborg och Lund, i SkÄne. Materialet analyseras utifrÄn teorier om mÀnniskors samspel som symbolisk interaktion och utbytesteori. Ytterligare analyser görs utifrÄn Sport Enjoyment-modellen och utbildningsmÄlet som Àr ungdomars motiv till idrottsdeltagande.

Titel: - Gör nĂ„gonting roligt! VaddĂ„ ska vi kasta pil eller?! En studie kring betydelsefulla variabler vid skapandet av ett eget event.Författare: Ida Södersten och Ida ÖstmanHandledare: Yvonne von FriedrichsProblemformulering: Hur skapar företag ett eget event och vilka variabler Ă€r av betydelse?Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att analysera och öka förstĂ„elsen kring de variabler som Ă€r betydelsefulla nĂ€r företag skapar ett eget event.Studiens metod: KvalitativNyckelord: Eventmarknadsföring, eget event, interaktion, kommunikation, upplevelser, varumĂ€rket, nyskapande/uniktDagens mediemĂ€ttade konsumenter söker individualiserade och vĂ€rdeskapande lösningar och Ă€r inte lĂ€ngre lika intresserade av att lyssna pĂ„ budskap som Ă€r massproducerade. Följaktligen har detta resulterat i ett behov hos företag att hitta nya sĂ€tt att differentiera sig frĂ„n andra konkurrerande aktörer pĂ„ marknaden och dĂ€rigenom vĂ€cka konsumenternas uppmĂ€rksamhet och intresse.Eventmarknadsföring Ă€r en strategi som har vuxit sig allt starkare de senaste decennierna och anvĂ€nds till stor del av organisationer som ett verktyg i deras försök att differentiera sig. Ett event har olika uttrycksformer och kan arrangeras som ett eget event eller ett sponsrat event. Trots att eventmarknadsföring som marknadsföringsstrategi ökat kraftigt i popularitet bland praktiker har forskningen kring tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet inte hĂ„llit jĂ€mna steg.  De studier som finns inom Ă€mnet har till stor del utförts och fokuserat pĂ„ sponsrade event och egna event har inte fĂ„tt lika stort utrymme i den befintliga litteraturen.

Svensk hÀlso- och sjukvÄrd Àr en informationsintensiv bransch som stÄr inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som anvÀnds idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. VÄrdpersonalen efterfrÄgar att den teknologi som anvÀnds ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vÄrd och omsorg som kan stödja anvÀndarna i deras arbetssituation krÀvs att metoder utvecklas utifrÄn anvÀndarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sÄdana metoder utifrÄn ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som anvÀnds utifrÄn de fysiska förutsÀttningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgÄr frÄn att mÀnniskans tÀnkande ses som ett fenomen som utgÄr frÄn social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses pÄ sÄ sÀtt vara distribuerad.

I alla tider har mÀnniskor inlett relationer med varandra men sÀttet att göra det pÄ har kommit att förÀndras. Idag har nÀtdejting vuxit fram som ett internetbaserat forum speciellt designat för att man dÀr skall kunna hitta och kontakta partners. Denna studie undersöker anvÀndarnas upplevelser av nÀtdejtingsprocessen. Den syftar till att beskriva och förstÄ anvÀndarnas upplevelser av att interagera med individer via nÀtbaserade forum i syfte att utveckla nÄgon form av relation. Det metodologiska angreppsÀtt som valts för att besvara detta Àr Barney Glasers variant av grundad teori, detta för att förutsÀttningslöst kunna undersöka omrÄdet och lÄta en relevant problemstÀllning vÀxa fram ut data.

VÄr kandidatuppsats handlar om anvÀndning och utveckling av Kustpilens biljettautomat. Vi har, genom etnografiska metoder, studerat hur mÀnniskor anvÀnder sig av biljettautomaten vid köp av en tÄgbiljett. För att generera designidéer och utveckla vÄrt designförslag har vi utgÄtt frÄn dessa studier. Vi har sett hur viktigt det Àr för anvÀndarna att fÄ feedback pÄ utförda handlingar. Biljettautomatens design Àr viktig för att uppmana kunderna till rÀtt anvÀndning.

 Forskning av biverkningar inom kognitiv beteendeterapi (KBT) har varit relativt outforskat och viss brist pÄkunskap rÄder inom omrÄdet. Syfte och frÄgestÀllningar med detta examensarbete var att undersökapsykoterapeuters uppfattning om och erfarenheter av biverkningar av KBT. Genom en explorativ induktiv studiemed kvalitativ ansats undersöktes detta. Informanterna var sex KBT-psykoterapeuter. Intervjuerna spelades in,transkriberades och analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.

En smartphone Àr en teknisk apparat som successivt tar mer och mer plats i vÄrt vardagsliv. Att Àga denna tekniska pryl betyder att man Àr stÀndigt antrÀffbar och att vara utan den har kommit att bli allt svÄrare. I takt med detta lÀggs mycket av vÄr uppmÀrksamhet och tid pÄ vÄra smartphones vilket kan bidra med bland annat konsekvenser för vÄra sociala interaktioner med de nÀrmsta vi har, vÄr familj. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att skapa  en förstÄelse kring anvÀndandet av smartphones samt vilket inflytande den har pÄ sociala interaktioner samt tillgÀngligheten mellan förÀldrar och barn. Vi har valt att göra en kvalitativ studie för att besvara vÄr frÄgestÀllning och uppnÄ vÄrt syfte.