ABSTRAKT  Det rÄder oklarheter om hur styrketrÀning för fotbollsspelare ska bedrivas pÄ ett effektivt sÀtt. Syftet med studien var att undersöka hur fem veckors knÀböjstrÀning med ?svÀnghjulsergometer (YoYo-squat)? pÄverkar styrke- och power relaterade prestationsfaktorer hos fotbollsspelare. Försökspersonerna var 16 manliga försökspersoner i Äldern 16-19 Är. De delades in i försöksgrupp (N=9) och kontrollgrupp (N=7).

Syftet med den hÀr studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgÀnge med djur och barnets lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som pÄverkar barns utveckling och lÀrande. Vidare genomfördes en enkÀtundersökning i 2 klasser i Är 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jÀmfördes med bedömningar av varje elevs lÀrande, gjorda av en lÀrare i teoretiska Àmnen och en lÀrare i sociala och motoriska Àmnen. Resultaten diskuterades utifrÄn teorier om lÀrande, barns umgÀnge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att studera hur parskrivning vid datorn hjÀlper elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn syftet har följande forskningsfrÄgor formulerats:? Hur deltar, samtalar och interagerar eleverna i skrivsituationen?? Vilka förutsÀttningar krÀvs för att parskrivning vid datorn ska frÀmja elevernas lÀs- och skrivutveckling?Teori: Studien har en socialkonstruktionistisk teori. Centralt inom socialkonstruktionismen Àr att verkligheten ses som socialt konstruerad. Forskningsansatsen i studien Àr sociokulturell.

Introduktion: Internet bestÄr idag av flertalet forum som var och en kan karaktÀriseras som eninternetkultur. Dessa forum inriktar sig till att antingen anonymisera sina anvÀndare för attutnyttja yttrandefrihetens maximala potential, eller icke-anonymitet dÀr anvÀndare kankopplas till personliga uppgifter tillgÀngliga till de som vistas pÄ forumet. Allt fler svenskarvÀljer anonymiseringstjÀnster pÄ grund av de digitala övervakningslagarna som har trÀtt i kraftunder 2000-talet. Syftet: syftet med studien Àr explorativt, det vill sÀga att ta reda pÄ hur sÄkallade lurkers, ÄskÄdare, uppfattar anonymitet pÄ internet. Metod: för att samla empirigenomfördes kvalitativa intervjuer med sex stycken sÄ kallade lurkers.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Syftet med den hÀr essÀn Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra ett mellanrum som upplevs finnas mellan tillsynsansvarigs upplevelse av förskolans kvalitet, hur förskolan beskriver sin kvalitet och vad kvalitet Àr för barnen i deras vardag pÄ förskolan.Mellanrummet gestaltar sig som ett fÀlt med information som Àr svÄr att fÄ syn pÄ. EssÀn utgÄr ifrÄn tvÄ berÀttelser om hur barn kan uppleva sin vardag pÄ förskolan och vad kvalitet kan vara utifrÄn ett barnperspektiv.BerÀttelserna har ocksÄ fokus pÄ mötet mellan tillsynsansvarig, förskolechefer och pedagoger. Deras roller prövas utifrÄn att vara nyckelpersoner som har att föra in begreppet kvalitet i förskolan.Teorier och styrdokument om vad kvalitet Àr i förskolan stÀlls i relation till tillsynsansvarigs, förskolechefers och pedagogers roll. Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis blir ett stöd för att fÄ syn pÄ den praktiska kunskap som nyckelpersonerna Àger och utövar.Tillsynsbesöket granskas i skrivandet som ett kontrollerande möte men ocksÄ som ett möte med möjlighet till utveckling. I mötet har tillsynsansvarig tvÄ roller som lyfts fram, den kontrollerande och den vÀgledande.

SyfteSyftet med studien Àr att studera hur kommunikationen och interaktionen i klassrummet mellan elever med högfungerande autism eller Asperger syndrom, deras lÀrare och medelever gestaltar sig.TeoriSociokulturellt perspektivStudien tar utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet, att man lÀr sig och utvecklas i samhandling och samspel med andra, samt i den kontexten man befinner sig i. Kommunikation och sprÄk Àr centrala begrepp.LÀrande- och autismperspektivPersoner med autism har ett annorlunda sÀtt att tÀnka och förstÄ vÀrlden pÄ. Dettta Àr det viktigt att pedagogerna som jobbar med dessa barn Àr medvetna om, och att de vet vilka komplikationer som kan uppstÄ i en undervisningssituation, samt har fömÄgan att anpassa sin undervisning efter detta.MetodEn fallstudie har gjorts, och datainsamlingsmetoden Àr deltagande observation. Tre elever med högfungerande autism/Asperger syndrom har observerats i klassrumssituationen. Som dokumentationsmetod har löpande fÀltanteckningar anvÀnts, samt tid till reflektion efter varje observationstillfÀlle.ResultatAlla tre observerade elever kommunicerar med bÄde verbalt och icke-verbalt sprÄk bÄde med lÀrare och medelever.

Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjÀlp av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt söka en förstÄelse av lÀrares syn pÄ interaktionen elev- lÀrare. Fokus har vilat pÄ attitydförÀndringar hos eleverna, under en 40 Ärs period. Studien har lutat sig mot det sociokulturella och socialpsykologiska perspektivet och utgörs av en kvalitativ metod, dÀr fem lÀrare har blivit intervjuade i en mellanstor stad i Sverige. Den teoretiska bakgrunden inleds med en definition av begreppet interaktion och belyser tidigare forskning kring interaktionen elev- lÀrare. Det ges Àven en överblick av begreppet attityder och normbrytande beteende i relation till pÄverkansfaktorer i vÄr omgivning. Bakgrunden behandlar likasÄ de större samhÀllsförÀndringar som skett sedan 1970-talet i form av postmodernitetens framfart och kommunaliseringen av skolan pÄ 1980-talet.

SammanfattningI den nya lÀroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste Ärens studier rörande matematisk kommunikation har frÀmst behandlat sprÄklig progression, interaktion och matematiska diskurser. DÀremot saknas forskning kring hur lÀrare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lÀrares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmÄga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning och tre intervjuer.

Genom studier av nationell litteratur samt en mindre observationsstudie i en Är 4-6 skola har jag undersökt hur elevers datoranvÀndning kan se ut. Jag har utgÄtt frÄn fyra frÄgor: Vad gör eleverna? Hur gör eleverna? Hur skulle de vilja göra? och Vad tycker de? Det jag har funnit ut Àr att eleverna i min studie har ett brett anvÀndningsomrÄde för sina datorer i skolan, de Àr positivt instÀllda till datorer och en del av dem önskar mer baskunskaper..

Introduktion: Internet bestÄr idag av flertalet forum som var och en kan karaktÀriseras som eninternetkultur. Dessa forum inriktar sig till att antingen anonymisera sina anvÀndare för attutnyttja yttrandefrihetens maximala potential, eller icke-anonymitet dÀr anvÀndare kankopplas till personliga uppgifter tillgÀngliga till de som vistas pÄ forumet. Allt fler svenskarvÀljer anonymiseringstjÀnster pÄ grund av de digitala övervakningslagarna som har trÀtt i kraftunder 2000-talet. Syftet: syftet med studien Àr explorativt, det vill sÀga att ta reda pÄ hur sÄkallade lurkers, ÄskÄdare, uppfattar anonymitet pÄ internet. Metod: för att samla empirigenomfördes kvalitativa intervjuer med sex stycken sÄ kallade lurkers.

This paper discusses how four people in the Swedish Radio station P3, together interact to account therapy trends towards a third party. The focus is on whether, and if so, how they collaborate to make the conversation intelligible for radio listeners. This is done by means of conversation analysis and methods developed by the CA. The result is interesting when the conversation participants do not follow their expected roles as broadcasters and experts while they disagree about the communicative projects to be carried out..

Studiens syfte Àr att belysa hur organisationen Malmö Stadsbibliotek arbeta med ungdomar via nya medier och dÀrigenom lyfta fram strategiska förslag inom omrÄdet. Malmö Stadsbibliotekets arbete med ungdomar och nya medier studeras genom kvalitativa intervjuer med fem anstÀllda och en innehÄllsanalys med retoriskt perspektiv av webbplatsen Ungdomssidan. Strukturer rörande digital kommunikation med ungdomar synliggörs och problematiseras i förhÄllande till tidigare forskning, historiska och teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverket tar ansats frÄn kultursociologen Pierre Bourdieus teori om kulturella fÀlt och tre centrala begrepp och teoretiska ramverk inom: kommunikation, makt och interaktivitet. Det framgÄr att Malmö Stadsbibliotek inte arbetar mÄlgruppsanpassat via nya medier. Det finns inte nÄgon digital verksamhet för ungdomar med en möjlighet till interaktion mellan ungdomar eller med personalen.

Studien undersöker spelares sociala upplevelse inom online dataspelet World of Warcraft (Blizard entertainment 2004). Detta görs genom att studera de designförÀndringar som sker med verktyget "Guild" frÄn 2004 fram tills Juni 2013.Verktyget "Guild" Àr avsett för att ge spelare ett sÀtt  att skapa grupper, sÄ kallade "guilder" som kan nÀrmast efterlikna föreningar inom verkliga livet. Studien har haft som syfte att försöka förstÄ den sociala interaktionen som kan Àga rum i olika "Guilder". Det Àr sedan planerat att anvÀnda sig av Simmels teori om interaktion och artikeln "The Metropolis and Mental Life? (1903) för att förstÄ spelarens upplevelse.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur rekryterarna vÀrderar kandidaternas personliga egenskaper vid intervjumomentet i rekryteringsprocessen för civilingenjörer. Uppsatsen undersöker hur rekryterarna arbetar vid intervjutillfÀllet för att pÄ bÀsta sÀtt bedöma kandidaternas personliga egenskaper och sociala kompetens. Intervjumomentet Àr ett av rekryterarens viktigaste verktyg för att lÀra kÀnna kandidatens sociala förmÄgor men intervjukonsten Àr inte bara vÀldigt viktig den Àr ocksÄ svÄr att bemÀstra. Social kompetens kan definieras som effektivitet i social interaktion. Det stÀlls alltsÄ idag högre grad pÄ kandidaternas effektivitet i social interaktion, inte bara mot rekryterarna utan Àven senare mot arbetsgivare och kunder. För att undersöka detta har totalt fem rekryterare med blandad bakgrund blivit intervjuade om det hÀr fenomenet.