Den hÀr studien analyserar de olika genusaspekterna av lÀrare och mellanstadieelevers interaktion i klassrummet samt lÀrarens sÀtt att undervisa. Studien visar hur ofta och pÄ vilket sÀtt lÀraren ger uppmÀrksamhet till pojkar eller flickor samt hur ofta och pÄ vilket sÀtt pojkar eller flickor ger uppmÀrksamhet till lÀraren under lektionen. Studien kategoriserar ocksÄ lÀrarens olika sÀtt att ge respons till elevernas svar under lektionen. Datamaterial i undersökningen har samlats in via klassrumsobservation som gjordes i en Ärskurs fyra med hjÀlp av videoinspelning. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och blivit analyserat med metoder som samtalsanalys, observationsschema och lÀrarens riktningsgivare.

Svensk hÀlso- och sjukvÄrd Àr en informationsintensiv bransch som stÄr inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som anvÀnds idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. VÄrdpersonalen efterfrÄgar att den teknologi som anvÀnds ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vÄrd och omsorg som kan stödja anvÀndarna i deras arbetssituation krÀvs att metoder utvecklas utifrÄn anvÀndarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sÄdana metoder utifrÄn ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som anvÀnds utifrÄn de fysiska förutsÀttningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgÄr frÄn att mÀnniskans tÀnkande ses som ett fenomen som utgÄr frÄn social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses pÄ sÄ sÀtt vara distribuerad.

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

I vÄr kvalitativa undersökning har vi utifrÄn observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. VÄra forskningsfrÄgor gÀllande roller, förhÄllningssÀtt och kommunikativa strategier har varit grunden för vÄr analys. Vi observerade en grupp elever i Ärskurs 4 vid tvÄ tillfÀllen. Under observationerna anvÀnde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades.

Stage12.se Àr en mashup-applikation dit anvÀndaren kan komma för att skaffa information om film. Med hjÀlp utav apier frÄn sociala medier som Facebook och Twitter ska detta projekt integrera mer interaktion med anvÀndaren samt ge större möjligheter till en modernare webbplats. Detta krÀver en fördjupning i hur de olika apierna fungerar, samt informationen kring dem.Genom att arbeta iterativt och mot apier som Facebook och Twitter har projektet resulterat i en mer interaktiv applikation pÄ anvÀndarens villkor.Stage12.se Àr en mashup-applikation dit anvÀndaren kan komma för att skaffa information om film. Med hjÀlp utav apier frÄn sociala medier som Facebook och Twitter ska detta projekt integrera mer interaktion med anvÀndaren samt ge större möjligheter till en modernare webbplats. Detta krÀver en fördjupning i hur de olika apierna fungerar, samt informationen kring dem.Genom att arbeta iterativt och mot apier som Facebook och Twitter har projektet resulterat i en mer interaktiv applikation pÄ anvÀndarens villkor..

Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som vĂ€ljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förĂ€ndring i interaktion med andra mĂ€nniskor efter avslutad utbildning. Studien Ă€r kvalitativ och grundar sig pĂ„ en hermeneutisk forskningsansats vilket innebĂ€r att vi har tolkat nĂ„gra individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), bĂ„de före, under och efter utbildningen. Vi har anvĂ€nt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och Ă„tta kvinnor. Åldern pĂ„ respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken.I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfĂ€llets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp Ă€r vĂ„r andra huvudteori, och den blir relevant i förhĂ„llande till den perspektivvĂ€xling som mĂ„nga av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen.

Resandet idag har tagit nya former. MÀnniskor reser idag under kortare och fler perioder Àn vad de gjorde förr, vilket har medfört att planeringen innan, till och under resan blivit kortare. Turisten idag fÄr vidare förlita sig pÄ diverse tekniska hjÀlpmedel sÄsom Internet och GPS för att snabbt fÄ information om resmÄl och destinationer. I och med de kortare planeringstiderna samt de kortare reseperioderna har turister inte lÀngre alltid möjlighet att planera in guidade turer med en mÀnsklig guide. Till turistens undsÀttning i problemet finns idag förinspelade ljudguider som exempelvis kan anvÀndas genom att ringa upp ett specifikt nummer pÄ en mobiltelefon.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

Syfte: Denna uppsats handlar om kunskapsöverföring med ett specifikt intresse för vad det Àr som gör att kunskapsöverföring fungerar i ett kunskapsföretag. För att undersöka detta har vi studerat ett multinationellt företag med vÀlmÄende personal med syftet att söka förstÄelse för hur kunskapsöverföringsprocessen ser ut i företaget. Vilka processer, tillvÀgagÄngssÀtt och hinder pÄverkar kunskapsöverföring mellan individer? Kunskap betraktas i uppsatsen som en process vilken Àr socialt och kontextuellt betingad. Detta synsÀtt har lett till vÄra frÄgor som svarat pÄ hur företaget möjliggör för social interaktion mellan individer dÀr kunskapsöverföring kan ske samt vilka omstÀndigheter pÄ företaget som underlÀttar eller försvÄrar kunskapsöverföringen.Teori/Tidigare forskning: För att förstÄ vad som pÄverkar kunskapsöverföring har vi bland annat tittat pÄ studier av Inkpen och Tsang, Tsai, McEvily och Reagans samt Levin och Cross.

Den hÀr uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framstÀller sin identitet pÄ Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och mÄlgruppen har varit unga vuxna i Äldern 19-25 Är. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas anvÀndning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur grundskollÀrare ser pÄ sitt eget lÀrande i och genom arbetet. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av sex grundskollÀrare. Materialet analyseras utifrÄn Ellströms teori om lÀrande i arbetslivet, Schöns teori om reflektion och Erauts teori om lÀrandets möjligheter och hinder i arbetslivet. Resultatet visar att lÀrare lÀr sig genom interaktion med elever, förÀldrar och kollegor. Interaktionen med elever och förÀldrar bidrar till att de förvÀrvar kunskaper gÀllande bemötande och hur de ska formulera sig för att skapa positiva samtal.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samtal som sker vid elevinitierade berÀttarstunder dÀr elever berÀttar historier för varandra och eleverna stÀller frÄgor till berÀttaren om innehÄllet i berÀttelsen. ForskningsfrÄgan Àr: Hur ser rollfördelningen ut i samtalen under berÀttarstunderna och vad har det för konsekvenser för elevernas kommunikation och interaktion? Studien skedde i en andraklass jag under perioder vistades i under vÄrterminen 2012. Insamlandet av materialet, i form av ljudinspelningar och observationsanteckningar, skedde under en sexveckorsperiod och bestÄr av 10 berÀttarstunder med sammanlagt 30 berÀttelser och efterföljande frÄgestunder. Eleverna berÀttade, oftast en och en, berÀttelser som de sjÀlva hade valt och förberett.

Webhotellsföretaget Vildmarksdata har haft för avsikt att uppdatera den kontrollpanel somderas kunder anvÀnder för att göra instÀllningar relaterade till saker som zoner, domÀner ochepost. Kontrollpanelen har utvÀrderas efter webdesignprinciper, samtidigt som dess anvÀndarehar undersökts med hjÀlp av telefonintervjuer och webenkÀter. Studien har resulterati en rad designförslag för en ny version av kontrollpanelen, en kartlÀggning av anvÀndarnaoch insikten att en stor del av kunderna inte kÀnt till att kontrollpanelen funnits..

I denna studie problematiserar vi iPaden som en kommunikativ artefakt. Eleverna i dagens skola har ett stort intresse för multimediala verktyg, som exempelvis iPaden. Detta intresse har de medverkande pedagogerna i vÄr studie tagit vara pÄ i arbetet med att stödja och stÀrka elevers sociala relationer. Det syfte som legat som grund i studien Àr att problematisera iPadens möjlighet som en kommunikativ artefakt i elevers relationsarbete i skolan. UtifrÄn detta syfte har vi formulerat tre forskningsfrÄgor.

Sociala medier har inneburit en skillnad i det vardagliga kommunikationsmönstret hos mÀnniskor och pÄ senare tid ocksÄ alltmer för företagen. Eftersom att företag hela tiden bör befinna sig dÀr kunderna befinner sig innebÀr detta en nödvÀndig förÀndring av företagens kommunikationsmönster. Det bör speciellt ha betydelse för en organisation som enbart planerat existera pÄ Internet. I de sociala medierna minskar företagets kontroll över kommunikationsbudskapet samtidigt som mÄlgruppen Àr med och pÄverkar det i allt större utstrÀckning. Denna uppsats syftar till ta reda pÄ hur sociala medier kan anvÀndas ur ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv för att möjliggöra att matbloggen Chefs? Table fÄr genomslag hos mÄlgruppen.