Barn som bevittna våld i nära relationer brukar likställas med att utsättas för psykisk misshandel. Att utsättas för psykisk misshandel som barn kan resultera i en mängd skadeverkningar, detta på såväl kort som lång sikt. Studiens syfte är att synliggöra barnens situation när de bevittnar våld i nära relationer, vad säger aktuell forskning om detta? Den använda metoden i denna studie är en kvalitativ, systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys. Studien är baserade på internationella och nationella vetenskapliga artiklar Den teoretiska utgångspunkt som använts var anknytningsteori och copingteori.

Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters upplevelse av att bli utskrivna hem samma dag efter operation utförd i generell anestesi. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva patienter som har opererats via en handkirurgisk mottagning i mellersta Sverige har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Sju kvinnor och fyra män i åldrarna mellan 28-71 år har deltagit i studien. Innehållsanalys användes för analys av materialet.

Uppsatsens syfte var att öka förståelsen och kunskapen om de barn som bevittnat våld mellan närstående i familjen. Frågeställningarna var: 1) Hur beskrivs barns, mödrars och behandlares röster i litteraturen om barn som bevittnat våld i familjen? 2) Vad har våldet för konsekvenser för barnen enligt mödrar och behandlare? 3) Hur diskuteras lagstiftning, insatser och behandling i litteraturen om barn som bevittnat våld i familjen? En selektiv kunskapsöversikt med en illustrativ intervju med en behandlare genomfördes för att besvara frågeställningarna. Resultatet analyserades ur ett multidimensionellt perspektiv med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, anknytningsteori samt systemteori med ett rollperspektiv. Det som framkom i studien var att barn som bevittnat allvarliga våldshändelser i hemmet upplevde ett trauma vilket kunde leda till posttraumatiska stressyndrom hos barnet.

Dagens svenska barn baserar många av sina restaurangerfarenheter från pizzerior och snabbmatsrestauranger, då det är denna typ av barnvänliga restauranger som de oftast kommer i kontakt med. Barnmenyerna på Sveriges restauranger är förutsägbara och lämnar få valmöjligheter. Syftet med uppsatsen är att belysa hur barn i åldern nio till tolv år ser på ämnen som mat, måltider och restaurangbesök och även om platsen och upplevelsen kring måltiden har betydelse. Resultaten kan användas till att utveckla området mat- och måltid för barn genom en ökad förståelse för barns egna tankar, förväntningar och upplevelser av mat, ätande och måltider såväl i hemmet som på restauranger.Fyra fokusgrupper med sammanlagt nitton barn har genomförts. Två observationer av sammanlagt sju barn har genomförts då de lagade mat i ett restaurangkök.Resultatet visar att barn vill vara delaktiga i familjens val av mat samt matlagning, de visar en preferens för typiska barnrätter och snabbmat men även plockmat såsom tacos och bufféer.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Syftet med detta examensarbete var att synliggöra pedagogers olika strategier för att förbättra förutsättningarna för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ge en bild av de förutsättningar som finns i skolan för att främja elevers läs- och skrivutveckling. Vi ville även gestalta innebörden av läs- och skrivsvårigheter.Resultatet visade i att de generella områdena angående arbete med läs- och skrivutvecklingen var lustfyllt lärande, pedagogiska metoder och anpassning till individen. När pedagogerna karaktäriserade läs- och skrivsvårigheter talade de om störande och bristfällig miljö, dåliga och okunniga lärare samt svagheter och störningar hos individen. Det förebyggande arbetet som pedagogerna förespråkade innehöll dokumentation, fördelning av resurser och samarbete med hemmet.

Barn har olika intresse av att läsa, vissa läser mycket och andra mindre. Några tycker om att läsa skönlitterära böcker och andra föredrar serietidningar eller dataspel. För att inte vissa elever ska tappa sitt läsintresse är det viktigt att lärarna tillvaratar elevernas läsintresse i skolans svenskundervisning för att stimulera deras utveckling. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur valet av de texter som används i undervisningen går till samt om pedagogerna i sina val tillvaratar elevernas intressen eller inte. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört en enkätundersökning med 48 svarande och nio kvalitativa intervjusamtal varav sex med elever och tre med lärare. Studien har utförts på samma skola i två klasser i årskurs fem.

Syftet med denna studie var att analysera skriftligt arbetsmaterial och offentliga informationsdokument som ligger till grund för förändringsarbete för ett ökat brukarinflytande gällande sociala omsorgsinsatser och servicetjänster i ordinärt boende, det vill säga det egna hemmet. Vi valde att studera Örebro kommun och detta genom en kvalitativ metod i form av en litteraturgranskning. Vårt teoretiska fundament har bestått av socialtjänstlagen, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Lag om valfrihetssystem, salutogent synsätt, Kasam och empowerment. Vårt resultat visar att Örebro kommun har infört fyra medel för ett ökat brukarinflytande. Dessa är: förändrad biståndshandläggning, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Servicetorget med lotsarna samt Lag om valfrihetssystem.

Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar är eller känner sig övervakade och kontrollerade. På grund av särskilda regler och normer begränsas ungdomarnas handlingsutrymme. Vilka är då dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen är ungdomar som är placerade på institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i särskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instängd institutionell sfär påverkar dessa ungdomar och deras liv på olika sätt.

Amyotrofisk lateralskleros och multipel skleros är båda neurologiska sjukdomar som orsakar fysiska begränsningar och påverkar vardagslivet. Syftet med studien var att undersöka hur vardagslivet gestaltar sig för dessa patienter. Studien baseras på en kvalitativ metod utifrån sex självbiografier och en biografi, vilket ger en insyn i patienternas egna upplevelser av hur det är att leva med ALS eller MS. Resultatet består av fyra huvudteman; Relationer, Begränsningar, Psykisk hälsa och Tankar. I samband med sjukdomen blir relationer mer betydelsefulla samtidigt som den för med sig påfrestningar i förhållandet.

Amyotrofisk lateralskleros och multipel skleros är båda neurologiska sjukdomar som orsakar fysiska begränsningar och påverkar vardagslivet. Syftet med studien var att undersöka hur vardagslivet gestaltar sig för dessa patienter. Studien baseras på en kvalitativ metod utifrån sex självbiografier och en biografi, vilket ger en insyn i patienternas egna upplevelser av hur det är att leva med ALS eller MS. Resultatet består av fyra huvudteman; Relationer, Begränsningar, Psykisk hälsa och Tankar. I samband med sjukdomen blir relationer mer betydelsefulla samtidigt som den för med sig påfrestningar i förhållandet.

Detta examensarbete försöker belysa barns uppfattning om datorn och hur barns lekar påverkas av dataspel. Vidare avser rapporten att kartlägga vilken typ av dataspel som är barnens favoriter och om pojkar och flickor har olika uppfattning om datorer och dataspel. Rapporten skall också belysa kriterier för att skaffa dataspel/program till fritidshem och klass 0-1 samt vad berörd personal tycker om detta.Som metod har jag använt en intervjuundersökning med 12 barn i åldern sex till tio år. Jag har också intervjuat fyra av personalen vid fritidshem och klass 0-1.Resultatet visar att barn har en klar uppfattning om vad en dator är. Inget av barnen i undersökningen upplever datorn som konstig eller onaturlig.

Barn som drabbats av övervikt, har stadigt ökat i hela världen. Det har utvecklats till ett globalt hälsoproblem. Orsaken till den ohälsosamma viktuppgången hos barn beror på många faktorer, så som arv, fettrik och energität mat, ökat tv-utbud, datorns allt större plats i hemmet samt minskad fysisk aktivitet. Syftet med studien är att beskriva metoder som sjuksköterskan kan använda sig av för att stödja överviktiga barn till att ändra livsstil. Metoden som användes var en litteraturstudie, där sju artiklar valdes ut genom inklusions- och exklusionskriterier.

Bakgrund: Målet med palliativ vård är att behålla livskvaliteten för svårt sjuka och deras anhöriga, när det inte längre går att bota sjukdomen eller förlänga livet. Under senare år har antalet sjukhusplatser minskat och nya vårdformer etablerats, vilket gjort att den palliativa hemsjukvården blivit vanligare. När anhöriga blir vårdare i den palliativa hemsjukvården, kommer det att påverka deras liv på olika sätt. Syfte: Att undersöka anhörigas situation som vårdare vid palliativ hemsjukvård samt ta reda på vilken betydelse sjuksköterskan har för dem. Metod: Vi har gjort en kvalitativ litteraturstudie och materialet har analyserats efter Graneheim & Lundmans (2003) analysmodell.

Syftet med studien var att undersöka språklig medvetenhet hos förskolebarn. Frågeställningar som har undersökts är: Hur språkligt medvetna är förskolebarn?; Finns det skillnader mellan en- och flerspråkiga förskolebarn i fråga om språklig medvetenhet?; Hur svarar barnen på testuppgifterna?; Hur arbetar förskolor med språket?; Vad ger förskolorna för råd till föräldrar?; Vilka språk kommer barnen i kontakt med i hemmet?För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av ett test som mäter språklig medvetenhet, en enkät samt en intervjustudie. 19 flerspråkiga och 21 enspråkiga barn testades i fonologisk och morfologisk medvetenhet, barnens föräldrar fyllde i en enkät om barnens språkmiljö hemma och personal på barnens fem olika förskolor svarade på frågor om språkstimulansen i förskolan. Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan en- och flerspråkiga barn. De flerst barn börjar bli medvetna om språkets form, framför allt när det gäller den fonologiska biten.