Med ökad ålder försämras kognitiva funktioner, något som dock inte påverkar  äldres vardag och visar sig sällan utanför laboratoriemiljöer; äldre antas kompensera sina försämrade kognitiva funktioner med en ökad kunskap samt större användning och anpassning av sin miljö. Tidigare studier visar på att människor använder sig av specifika ytor för att underlätta både framtida och pågående aktiviteter genom att rutinmässigt lagra information på dem. Ytan i sig påminner människan om väsentliga aktiviteter eller information med hjälp av en god ordning, struktur och korrekt rotering av objekt på ytan. Vilka informationsytor finns och hur äldre förbereder sig innan de tar sig hemifrån är idag okänt. Målet med denna studie var därför att fördjupa kunskapen i vilka dessa informationsytor är och hur de används i hemmet i samband med att äldre förbereder sig för att ta sig hemifrån.

Studiens syfte är att beskriva och analysera hur skolkuratorn arbetar för att uppmärksamma, upptäcka och stödja barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar alkohol och/eller andra droger. Frågeställningarna är följande:- Hur arbetar skolkuratorn för att upptäcka barn som lever i familjer där någon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger och hur går kuratorn tillväga då sådana misstankar finns?- Hur arbetar skolkuratorn då det finns bekräftat att ett barn lever i en familj där någon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger?- Hur kan skolkuratorns kontakt med barnet se ut och hur hanterar kuratorn dilemmatmellan att ha barnets förtroende och att samverka med andra aktörer?Resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och visar att det är svårt att identifiera barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar eftersom det inte finns några specifika och lättidentifierade tecken som man kan känna igen hos barnen. Överkonsumtion i hemmet är ofta något som inte syns, och när det syns kan det ta sig uttryck hos barnen på många olika sätt. Barn är också lojala mot sina föräldrar och vill eller vågar inte avslöja en familjehemlighet.

Denna uppsats a?r inriktad pa? att underso?ka hur fo?ra?ldraskapet pa?verkar de sociala relationer som pappor a?r aktiva inom. Uppsatsen underso?ker a?ven hur den nya papparollen inverkar pa? de ko?nsroller som fo?ra?ldrarna har i hemmet. Fo?r att underso?ka detta har fokusgrupper genomfo?rts, dessa genomfo?rdes pa? ett fo?ra?ldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fa?tt diskutera och reflektera kring sto?rre och mindre teman som bero?r sociala relationer, familj och prioriteringar, ka?nslan av medlemskap samt ko?nsroller.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Personer med demenssjukdom vårdas vanligtvis av sina anhöriga i hemmet. Det långa vårdförloppet samt den ökande belastningen kan påverka anhörigas upplevelser och även livssituation. Studien vänder sig främst mot sjuksköterskor samt anhöriga som vårdar individer med demenssjukdom.Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med demenssjukdom i hemmet.Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt elva kvalitativa artiklar utgjorde grunden för resultatet. De analyserades med innehållsanalys.Resultat: Resultatet indelades i sex kategorier: Den nya rollen som vårdare; Personlig utveckling; Förändrad relation till personen med demenssjukdom; Känslomässiga reaktioner; Vikten av goda relationer; Brist på stöd.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning på Grundlärarprogrammet har vi kunnat urskilja skillnader i vilket stöd eleverna får med läxarbete i hemmet. Utifrån dessa iakttagelser har vi valt att undersöka hur ofta eleverna uppskattar att deras föräldrar ser till att de avsätter tid för att göra sina läxor och hur det påverkar elevernas prestationer. Mycket av den tidigare forskningen tyder på att läxstöttning är väsentligt för hur eleverna presterar i skolan och att det finns stora könsskillnader i hur ofta eleverna får stöttning och också i hur eleverna presterar i skolan. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse föräldrars engagemang och tid till läxstöttning har för elevernas prestationer och huruvida det existerar könsskillnader gällande stöttning i hemmet. Vi har frågat oss hur ofta eleverna och föräldrarna skattar att föräldrarna ser till att eleverna avsätter tid för att göra sina hemläxor.

SAMMANFATTNINGSyftet var att undersöka hur personer med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) upplever ambulanssjukvårdens omhändertagande och bemötande vid akuta besvär i hemmet och under pågående ambulanstransport. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Hjärt och lungsjukas förening i Dalarna kontaktades för att förmedla respondenter till studien. Totalt intervjuades fem kvinnor och tre män utifrån de kriterier att de skulle ha diagnosen KOL samt att under de senaste tre åren varit i kontakt med sjuksköterska inom ambulanssjukvården i Landstinget Dalarna. Intervjuerna var semistrukturerade med öppna frågor.

Can you see a connection between the language spoken at home and their knowledge of the swedish language at school. Can one see which area has the greatest influence on the swedish language of thirdgraders..

Bakgrund: Palliativ vård innebär att patientens sjukdom inte kan botas och behandlingen inriktas på bevarande av livskvaliteten. Under pågående palliativ vård har många anhöriga behov av bekräftelse, delaktighet, avlastning, emotionellt stöd, information och samtal. Det är vanligt att anhöriga upplever lidande i samband med palliativ vård. Syftet var att belysa anhörigas behov i palliativ vård av äldre i hemmet. Metoden var systematisk litteraturstudie med sökningar i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed vilket resulterade i tio granskade och kvalitetsbedömda artiklar.

Palliativ vård i hemmet är en aktiv helhetsvård som ska tillfredsställa den svårt sjukapatientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt omfatta stöd även tillde närstående. Sådan behandling, vård och omsorg för svårt sjuka kräver samarbetemellan involverade professioner. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskorserfarenhet av hur teamarbete fungerade i palliativ hemsjukvård. Data samlades ingenom intervjuer med sju distriktssköterskor som arbetade i en mellanstor kommun isödra Sverige. Området där distriktssköterskorna var verksamma omfattade både tätortoch landsbygd.

Bakgrund: Då en anhörig insjuknar drabbas makan eller maken av sorg och en känsla av maktlöshet. Att kunna vårda och hjälpa sina nära och kära ger ofta känslan av välbefinnande men som anhörigvårdare är det lätt att ta på sig fler roller samtidigt. Problemformulering: Hur upplever anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom att det är att leva med och vårda en anhörig i hemmet? Syfte: Syftet är att beskriva anhörigas upplevelse av att leva med och vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie.

Barn mår bra av att leka och röra på sig men i dagens samhälle använder man teknisk utrustning i allt större omfattning både inom hemmet och i skolan. Detta medför olika negativa effekter så som koncentrationssvårigheter och övervikt. Undersökningar och studier visar också att barn och unga upplever stress i vardagen på grund av krav från skolan, hemmet och sig själva. Syftet med denna studie är att undersöka förskolepedagogers upplevelser av yoga bland barn.De som valts ut att delta i studien är pedagoger på en förskola där yoga är en del i förskolans program. Telefonintervjuer har genomförts med tre av förskolans pedagoger.Resultaten visar på att förskolepedagogerna upplever att yoga har en lugnande effekt på barnen och barngrupperna upplevs harmoniska. Barnen upplevs även känna förståelse och empati för varandra samt att de kan sätta gränser.

SammanfattningEn central uppgift för förskollärarna är att i nära samarbete med vårdnadshavarna stimulera och vägleda barnen (Skolverket, 2010). Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare. För ett nära samarbete mellan förskola och hem kan daglig överlämning mellan förskolan och hemmet förväntas ha betydelse. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett gott samarbete mellan förskollärare och vårdnadshavare kan etableras. Vad behöver förskollärare för att etablera ett gott samarbete med vårdnadshavare oavsett kön, kulturell- eller social tillhörighet?Arbetet bygger på enskilda intervjuer med 4 vårdnadshavare och 4 förskollärare.

De vanligaste orsakerna till en höftplastikoperation är artros, ledgångsreumatism, sjukdom i leden under unga år eller en fraktur. En höftplastikoperation innebär att man byter ut ledhuvudet och/eller ledpannan mot en protes. De första tre månaderna efter operationen förändras aktivitetsutförandet av en del aktiviteter till följd av restriktioner. Tekniska hjälpmedel förskrivs därför och tjänar till att bibehålla personens självständighet i så stor utsträckning som möjligt. Syftet med denna studie är att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa patienter använder sig av griptången efter operationen.

Demenssjukdom är en sjukdom som drabbar flera funktioner i hjärnan. Den medför också betydande påfrestningar hos anhöriga. Varje år insjuknar 25 000 personer i Sverige och antalet dementa kommer att öka efter hand som befolkningen blir allt äldre. Sjukdomen tar stor plats i de anhörigas liv och oftast är det en make eller maka som blir vårdare. Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en demenssjuk make eller maka i hemmet.

Med formell omsorg menas offentlig vård- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privaträttsliga företag på entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid långvariga hjälpbehov och frivilliga insatser som innebär oavlönade arbetsuppgifter som man själv väljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, ålder, utbildning, anställning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av föräldrar eller svärföräldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning så minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg på sina föräldrar/svärföräldrar. Något som också minskar sannolikheten är om du har fler än ett barn under 18 år i hemmet, vilket kan ses som logiskt då barn kräver mycket tid.