Syftet med denna studie är att undersöka åtta lärares uppfattningar om hur läs- och skrivsvårigheter kan åtgärdas samt hur dessa lärare beskriver hur de ger stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. För att få svar på frågorna genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer med utbildade grundskollärare i år 1-3 samt förskollärare. Utgångspunkten i den teoretiska delen är fenomenologi, vilket innebär att vi har försökt förstå åtgärder inom läs- och skrivsvårigheter utifrån lärarens perspektiv.Studiens resultat visar att det är viktigt att så tidigt som möjligt kartlägga elevers svårigheter och att på bästa sätt hitta den metod som passar utifrån elevens behov. Vidare visar resultatet att samtliga lärare arbetar på olika sätt för att stödja elevers läs- och skrivsvårigheter, exempelvis genom rim och ramsor. Dessutom framgår det att datorn är en viktig del i arbetet med elevernas läs- och skrivsvårigheter, exempelvis att eleven får skriva på datorn istället för med pennan.

Hemmet som vårdplats har succesivt blivit vanligare i Sverige. Befolkningen blir även allt äldre vilket gör att behovet av avancerad hemsjukvård kommer att öka. Palliativ vård är aktuellt när sjukdomen inte längre går att kurera eller bota. Syftet med palliativ vård är att lindra lidande men också att främja livskvaliteten för de personer som befinner sig i livets slutskede. Under palliativ vård skall den sjuke få en god smärtlindring och kunna leva så aktivt som möjligt.

BAKGRUND:Tidigare forskning visar att det är viktigt med föräldrasamverkan för elevens utveckling.Läroplanerna säger att vi ska ha ett samarbete mellan hemmet och skolan. Det finns inte såmycket forskning kring läxornas påverkan, den litteratur som finns är mer diskussionsartad.SYFTE:Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur föräldrarna ser på samarbete mellan hemmet ochskolan inom ämnet matematik. Vi har avgränsat oss genom att välja två aspekter kringsamarbete. Den första aspekten är föräldrarnas syn på deras möjlighet att följa sitt barnskunskapsutveckling inom ämnet, då med fokus på betyg och det andra är läxor.METOD:Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning som grundar sig på 29 stycken enkätsvar. Föratt stödja vår enkätundersökning gjorde vi också fyra kvalitativa telefonintervjuer.RESULTAT:Vi kom fram till att föräldrar är generellt nöjda med informationen kring sitt barns utvecklingi ämnet matematik.

Bakgrund:Patienter med kronisk njursvikt i slutstadiet behöver dialysbehandling för att överleva. De behöver välja en behandling som passar deras livssituation. Hemhemodialys har ökat som behandlingsform. Sjuksköterskan som arbetar på en dialysavdelning, möter patienter som är i behov av stöd och information. Det är viktigt att sjuksköterskan kan ge en trovärdig information om de olika dialysformerna.

Att drabbas av en stroke är inte bara ett slag mot den person som insjuknar, utan även ett slag för hela familjen. Det uppstår en förändring för familjen då den sjuke ska återgå till vardagen i hemmet. Familjen kan hamna i en roll där de tvingas fungera som vårdare, de måste hjälpa till med det som den drabbade inte själv klarar att utföra och livet måste ibland planeras om. Vi vill lyfta fram familjen och deras lidande. Vårt syfte var att studera familjens lidande då en familjemedlem som fått stroke återgår till vardagen i hemmet.

Bakgrund: Stroke är en vanlig sjukdom i Sverige och varje år drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar hos den som drabbats. När livskamraten drabbas av stroke kan det för den närstående komma som en chock och en ny livssituation kan uppstå. Närstående får ta på sig ett stort ansvar när livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke.

Forskningen om barns syn på psykisk ohälsa är knapp och bristen på skalor gör det svårt att generalisera resultat. Därför genomfördes en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur 11-åringar upplever psykiskt sjuka, om de har fördomar gentemot människor med psykisk ohälsa och i sådana fall varför. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes på svenska 11-åringar från två olika skolor. Deltagarna visade sig ha liten kunskap om psykisk ohälsa. Deltagarna hade vissa stereotyper och fördomar gentemot psykiskt sjuka även om de också visade empati särskilt då de kände någon med psykisk sjukdom.

Att kvinnor ges ett ökat inflytande i föreningslivet på 1990-talet ses som en självklar och viktig fråga. Under hela 1900-talet så har det förekommit en kamp om att förbättra kvinnans villkor i samhället. Det fanns en allmän samhällssyn där kvinnans uppgift fanns inom hemmet. Sveriges lagändringar i början av 1900-talet berörde kvinnors myndighet och självbestämmanderätt. När kvinnan började engagera sig i välgörenhets- föreningar så var det hennes första steg ut ur hemmet och in i samhället.

Teknikens roll i samhället ökar och större delen av befolkningen behöver hantera olika föremål och tjänster, vilket kan medföra svårigheter vid användning. Syftet med studien var att beskriva relevans och svårigheter i användning av vardagsteknik i dagliga aktiviteter hos personer i åldrarna 45-64 år. Studien designades med kvantitativ ansats. Undersökningsgruppen bestod av 40 personer från landsbygd och storstad. Datainsamling genomfördes med det standardiserade bedömningsinstrumentet Everyday Use Technology Questionnaire (ETUQ II), bearbetades i dataprogram och redovisades med deskriptiv statistik.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom i Sverige beräknas uppgå till 150 000. Utav dessa vårdas 55 procent i hemmet av anhöriga. De anhörigas roll och funktion som vårdare i hemmet blir alltmer centralt, då vård och omsorg flyttas från det offentliga rummet till det privata. Att träda in i rollen som anhörigvårdare förändrar livssituationen avsevärt och allt planeras kring demenssjukdomens villkor. Syfte: Att sammanställa och belysa forskning som beskriver hur de anhöriga upplever sin situation av att vårda en anhörig som drabbats av en demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt där fem kvantitativa och sex kvalitativa artiklar analyserats. Resultat: Artikelanalysen resulterade i tre teman:  en ny livssituation, förändrad relation och känslomässigt påfrestande.

Vardagsrehabilitering av äldre utgör en stor del i hemtjänstpersonalens dagliga arbete, där arbetsterapeuten kan vara behjälplig med bland annat handledning och utbildningar för perso-nalen. Syftet med denna studie var att ta reda på hemtjänstpersonalens erfarenheter av hur vardagsrehabilitering i hemmet fungerar och kan förbättras inom äldreomsorg. Författarna har använt sig av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Inter-vjuerna utfördes inom två kommuner i sydöstra Sverige hos både kommunala samt privata hemtjänstaktörer. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: ?Att möjliggöra vardagsrehabilitering för äldre?, ?Att samverka med kollegor och andra instanser?, ?Att arbeta i den äldres hem? samt ?Att förstå samt utveckla ett vardagsre-habiliterande arbetssätt?.

I dagens samhälle har det framkommit att tekniken som utvecklas sällan eller aldrig har anpassats efter närståendevårdares behov och situation. För att kunna förändra närståendevårdarnas förutsättningar för användandet av teknologi och webbaserade tjänster är det viktigt att deras syn på teknologi och webbaserade tjänster kommer fram. Syftet med studien är att beskriva hur närståendevårdare ser på teknologi och webbaserade tjänster i vårdandet av en äldre närstående i hemmet med en diagnostiserad demenssjukdom. Lämplighetsurval med nio informanter som uppfyllde inklusionskriterierna genomfördes i samarbete med anhörigkonsulenter. En ostrukturerad intervjuguide användes som datainsamlingsinstrument.

Arbetsterapeuter som arbetar med patienten i det egna hemmet inom ett större geografisktarbetsområde benämns ofta distriktsarbetsterapeuter (DAT). De har ett holistiskt perspektivoch skapar förutsättningar för patienten att kunna vara så aktiv och självständig som möjligt isitt vardagliga liv utifrån patientens vilja, önskemål och funktions- och aktivitetsförmåga.Patientens hemmiljö är också distriktsarbetsterapeuternas och övrig berörd personalsarbetsmiljö. Enligt arbetsmiljölagen ska förändringar i hemmet ske i samråd med patienten dådet är patienten som bestämmer i sitt eget hem. Detta kan ibland innebära att det inte är enkeltatt skapa en god arbetsmiljö. Syftet med denna studie var att undersökadistriktsarbetsterapeuters upplevelse av sin arbetsmiljö generellt och arbetsmiljön i patientenshem.

Denna C ? uppsats i sociologi syftar till att undersöka varifrån förstagångsväljare får sin påverkan till ett ställningstagande inför riksdagsvalet år 2006. Studien belyser även förstagångsväljarnas syn på vikten av att rösta. Våra frågeställningar är således; Varifrån kommer påverkan till störst del ifrån för förstagångsväljare till riksdagsvalet år 2006? Anser förstagångsväljaren att det är viktigt att rösta? Begrepp som socialisation och könssocialisation visar att påverkan hemifrån är av stor betydelse för förstagångsväljaren.

Det blir mer vanligt att familjen uppfyller den döendes sista önskan, att få dö i sitt eget hem. Vården i hemmet gör att familjen få inta ledarrollen i omvårdnaden av familjemedlemmen. Familjen har en stor betydelse för den döende familjemedlemmens sista tid i livet blir. Syftet med denna uppsats var att lyfta fram familjens upplevelser av att vårda en familjemedlem i palliativt skede i hemmiljö. Metoden som användes var litteraturstudie där aktuell forskning inom palliativ vård sammanställdes Databassökning gjordes i CINAHL, Medline, PubMed och ELIN@Kalmar.