Sök:

Sökresultat:

1495 Uppsatser om Läsmiljö i hemmet - Sida 23 av 100

Familjefaktorer som pÄverkar barns och ungdomars frukt och grönsaksintag.

Introduktion: Frukt och grönsaksintaget har minskat i bÄde rika och fattiga lÀnder. Konsekvenserna av ett för lÄgt intag kan vara övervikt och fetma som i sin tur kan leda till hjÀrt- och kÀrl sjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Det har visat sig att det finns flera olika faktorer i hemmet som gör att det har blivit ett minskat intag. I tidigare forskning finns det tydliga samband mellan familjen och ett minskat intag av frukt och grönsaker hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i familjen som pÄverkar barn och ungdomars intag av frukt och grönsaker.

Samverkan mellan skola och förÀldrar till andrasprÄkselever : En intervjustudie med sex verksamma pedagoger

Att lÀrare ska arbeta för att skapa sÄ goda förutsÀttningar som möjligt för god samverkan med hemmet finns skrivet i de styrdokument som reglerar skolans arbete. Ett stort ansvar ligger hos lÀraren för att upprÀtthÄlla kontakten. Den samhÀllsutveckling som stÀndigt sker krÀver ny kunskap och skapar nya förutsÀttningar för mÀnniskor som lever i det. Detta stÀller krav pÄ personalen som arbetar inom skolverksamheten att utveckla sina kunskaper för att kunna anpassa sitt arbete efter rÄdande samhÀllsvillkor. Syftet med studien var att försöka fÄ en bild av hur verksamma pedagoger arbetade i bemötandet av förÀldrar till andrasprÄkselever och hur samverkan med hemmet kan se ut. Den syftar ocksÄ till att fördjupa vÄra kunskaper i Àmnet som vi ska kunna ha anvÀndning av i vÄrt eget framtida arbetsliv.

AnhörigvÄrdares behov av utbildning och information : Vid vÄrd av en familjemedlem med stroke

Bakgrund: Allt fler personer som haft stroke vÄrdas i hemmet med stöd frÄn sin familj. AnhörigvÄrdare upplever att de ?kastas in? i rollen som vÄrdare och Àr dÄligt förberedda och informerade om den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvÄrdares behov av utbildning och information vid vÄrd av en familjemedlem med stroke. Metod: En allmÀn litteraturöversikt genomfördes och baserades pÄ 16 vetenskapliga artiklar.

Att arbeta med barn placerade pÄ HVB-hem : - sex behandlingsassistenter berÀttar om sina upplevelser

PÄ ett hem för vÄrd och boende (HVB) kan barn som misstÀnks fara illa pÄ nÄgot sÀtt placeras av socialtjÀnsten med eller utan förÀlder, för att deras situation ska utredas och lÀmpliga insatser ska kunna utformas om sÄ behövs. Syftet med denna uppsats var att skapa större förstÄelse för hur behandlingsassistenter upplever sitt arbete med barn placerade pÄ HVB-hem. Kunskapsöversikten sammanstÀlldes med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som har visat att behandlingsassistenten under tiden barnet Àr placerat pÄ HVB-hemmet kan ha en betydande roll för barnets framtid. Behandlingsassistenten utgör i de fall barnet placeras utan förÀldrar den möjlighet till trygghet som barnet har under tiden pÄ HVB-hemmet. För att besvara studiens syfte anvÀndes en kvalitativ metod dÀr halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlingsassistenter vid ett HVB-hem.

LÀxornas roll i barns liv : En intervjustudie av hur hemlÀxor pÄverkar barns relationer till lÀrare och skola, förÀldrar och hem, samt till kamrater och fritid

LĂ€xor Ă€r en realitet för de allra flesta skolbarn. ÄndĂ„ nĂ€mns ingenting om lĂ€xor i vare sig den gĂ€llande lĂ€roplanen (Lpo94, 1998) eller vĂ„r aktuella kurslitteratur pĂ„ lĂ€rarutbildningen vid Uppsala Universitet. Den enskilde lĂ€raren hamnar dĂ€rmed i ett vĂ€gledningsmĂ€ssigt tomrum i att avgöra om lĂ€xor ska tillĂ€mpas eller ej för att uppnĂ„ mĂ„len.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur barnens relationer pĂ„verkas av lĂ€xor sett ur barns perspektiv. Studien presenterar resultatet av en kvalitativ undersökning av vilken uppfattning 21 elever, i Ă„rskurs 4 och 5, har om sina lĂ€xor och hur det pĂ„verkar deras relationer till lĂ€raren och skolan, förĂ€ldrarna och hemmet samt kamraterna och fritiden.Studien konstaterar att lĂ€xornas pĂ„verkan pĂ„ relationen till lĂ€raren och skolan inte Ă€r mĂ€rkbar, att relationspĂ„verkan till kamrater och fritid förekommer men anses accepterad samt att relationen till förĂ€ldrar och hemmet pĂ„verkas i form av en förhöjd risk för konflikt. Beroende pĂ„ hur lĂ€tt eller svĂ„rt barnet har med lĂ€xan pĂ„verkas i allra högsta grad barnets egen instĂ€llning till lĂ€xan och till Ă€mnet i sig..

SamhÀllsoro och neutralitet : En fallstudie om grannars reaktioner inför boende för ensamkommande barn och ungdomar

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje Är. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa barn och ungdomar. Syftet med denna studie Àr att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande barn och ungdomar i VÀrnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes Àven med verksamhetschefen Anna Thuresson pÄ HVB- hemmet Bryggan samt med medborgarnÀmndens ordförande Maria Johansson i VÀrnamo kommun.

VARDAGSPUSSEL! En litteraturstudie om att som vuxen leva med celiaki i vardagen

Syftet med denna studien var att undersöka huruvida den glutenfria dieten för celiakipatienter pÄverkar det dagliga livet. FrÄgestÀllningen Àr: Hur Àr det att som vuxen leva med celiaki i vardagen? Hur pÄverkar kostomlÀggningen och tillgÀnglighet av glutenfri kost det dagliga livet och den privata ekonomin? Elva vetenskapliga artiklar granskades och resultaten i dem tematiserades i fem olika teman. Dessa teman var mÄltider i hemmet, mÄltider utanför hemmet, vardagslivet och sociala aktiviteter, copingstrategier samt ekonomi och tillgÀnglighet. Resultaten diskuteras med Carnevalis omvÄrdnadsmodell som teoretisk referensram. Celiakipatienters inre och yttre resurser balanseras mot kraven som finns för att klara det dagliga livet.

Aktivitetsutförande i hemmet 4-8 veckor efter avslutad korttidsvÄrd: UtifrÄn gÀster och hemtjÀnstpersonalens perspektiv

Syftet med studien var att beskriva aktivitetsutförande i hemmet 4-8 veckor efter avslutad korttidsvÄrd, ur gÀster och hemtjÀnstpersonalens perspektiv. För att studera detta valdes en multipel fallstudiedesign. Tre Àldre personer samt deras kontaktpersoner i hemtjÀnsten deltog i studien. Bedömningar enligt ADL trappan genomfördes vid tre tillfÀllen. UtifrÄn resultatet i ADL bedömningen genomfördes intervjuer med personen och dennes kontaktperson inom hemtjÀnsten.

Vilken enskild faktor har störst pÄverkan vid val av dagligvaruhandel?

MÄnga dagliga köpbeslut berör saker som mÄste inhandlas till hemmet för vÄrt dagliga leverne. Matvaror, toalettpapper och övriga nödvÀndiga varor inhandlas ofta pÄ samma butik om och om igen. Av vilken anledning ÄtervÀnder vi till samma butik för att utföra inköp av det som kan rÀknas som de mest Äterkommande produkter vi anvÀnder oss av?Denna uppsats lÀgger fokus pÄ att hitta skillnader och likheter mellan mÀns och kvinnors köpbeteende och av vilka anledningar de vÀljer att handla pÄ de dagligvarubutiker som de har valt som sina primÀra.För att svara pÄ frÄgan om mÀn och kvinnor anger samma faktor som störst pÄverkansfaktor vid val av dagligvarubutik utfördes tvÄ enkÀtundersökningar pÄ vardera 72 respondenter. En undersökning utfördes i kommuner med invÄnarantal mellan 1000- 30 000.

Pappors upplevelser av neonatal hemsjukvÄrd : en kvalitativ studie

Idag erbjuds familjer som fÄtt ett prematurfött barn att gÄ hem med neonatal hemsjukvÄrddetta gör att vÄrdtiden pÄ sjukhuset blir kortare och familjen fÄr komma hem och vÄrdabarnet i hemmet. Fler sjukhus i Sverige ansluter sig till den neonatala hemsjukvÄrden ochkan i och med det erbjuda förÀldrarna denna form av vÄrd. Faderskapet har utvecklats frÄnatt ha haft rollen som familjeförsörjare till att vara mer aktiv i förÀldraskapet. Papporna tarmer plats i familjen. Syftet med denna studie var att beskriva pappors upplevelser avneonatal hemsjukvÄrd.

Utbildning som verktyg i arbetet för en hÄllbar utveckling

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur man arbetar med lÀrande för hÄllbar utveckling pÄ olika skolor med Grön Flagg. Fokus har inte bara legat pÄ skolornas arbete, utan ocksÄ pÄ förÀldrarnas delaktighet och elevernas miljöintresse. Arbetet grundar sig pÄ intervjuer av tre pedagoger, en pÄ varje skola, och en enkÀtstudie genomförd med förÀldrar till barnen pÄ skolorna. Min hypotes har varit att Àven hemmet prÀglas av skolans hÄllbara utvecklingsarbete genom elevernas miljöintresse. De frÄgestÀllningar som varit centrala för detta examensarbete Àr: Tycker förÀldrarna att det Àr viktigt att deras barn fÄr kunskap om hÄllbar utveckling genom skolan? Anser förÀldrarna att skolans arbete med Grön Flagg synliggörs för dem? MÀrker förÀldrar till barnen pÄ Grön Flagg-skolor av ett miljöintresse hos sina barn? Har man Àndrat nÄgra vanor i hemmet till följd av barnens miljöintresse? Skiljer det sig beroende pÄ elevens Älder och ser det annorlunda ut pÄ en landsortsskola jÀmfört med en tÀtortsskola? Det empiriska resultatet stÀlls mot idéerna för lÀrande för hÄllbar utveckling, riktlinjerna i skolans styrdokument, Grön Flaggs grundprinciper och kopplas till teorier om delaktighet, meningsfullhet och vilka faktorer som möjliggör en beteendeförÀndring.

Hem ljuva hem : Äldres upplevelse av att vĂ„rdas i hemmet

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader mellan barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) och normalhörande barn i Äldrarna fem till sju Är avseende fonologiska och kognitiva förmÄgor. I studien jÀmfördes resultat frÄn elva till 44 normalhörande barn med Ätta till 25 barn med CI/HA frÄn fyra olika studier. Undersökningsmaterialet utgjordes av kortversionen av Stora fonemtestet, fonologiska representationer, TOWRE samt fem deltest ur testbatteriet SIPS. Testresultaten analyserades kvantitativt och för kortversionen av Stora Fonemtestet Àven kvalitativt. Resultatet visade att barnen med CI/HA generellt presterade lÀgre Àn de normalhörande barnen pÄ test av fonologisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne, men att de lÄg i nivÄ med de normalhörande barnen avseende generellt och visuospatialt arbetsminne.

HedersvÄld och annat vÄld ur socialtjÀnstens perspektiv

SocialtjÀnstens arbete med flickor i starkt patriarkala familjer har de senaste Ären blivit mycket uppmÀrksammat. Ett flertal rapporter har pÄvisat svÄrigheter i arbetet med dessa kvinnor/flickor. Syftet med studien var att undersöka i hur mÄnga fall socialsekreterare rapporterat att de kommit i kontakt med unga flickor/kvinnor i Äldern 13-20 Är som misstÀnktes vara utsatta för vÄld i hemmet. Syftet var ocksÄ att undersöka hur socialsekreterarna benÀmnde vÄldet och vad som var sÀrskiljande för ett hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i familjen. Studien byggdes pÄ en i huvudsak kvantitativ metod, dÄ jag personligen intervjuade ca 32 socialsekreterare utifrÄn ett fast frÄgeformulÀr med öppna och slutna frÄgor.

Effekter pÄ balansförmÄgan av trÀning med Nintendo Wii Fit : En experimentell single-casestudie

Bakgrund: Fall hos Àldre Àr vanligt förekommande. Regelbunden balanstrÀning krÀvs för att bibehÄlla och förbÀttra balansförmÄgan. En persons self-efficacy och utfallsförvÀntningar spelar roll för om trÀningen blir av eller inte dÄ mÄnga Àldre inte trÀnar pÄ grund av att de inte tror sig fÄ ut nÄgot av det. Nintendo Wii Fit Àr ett modernt sÀtt att trÀna balansförmÄgan pÄ.Syfte: Syftet var att undersöka om Nintendo Wii Fit har effekt pÄ balansförmÄgan, self-efficacy till balansförmÄgan i hemmet, utfallsförvÀntningar pÄ balansförmÄgan av balanstrÀningen samt fallrelaterad self-efficacy hos tre hemmaboende personer över 70 Är under och efter tre veckor interventionsperiod.Metod: Experimentell single-case design A-B-A2 anvÀndes. Interventionen bestod av balanstrÀning med Nintendo Wii Fit tre gÄnger i veckan under tre veckor.

VĂ„rda sig sjuk

År 2006 levde globalt 18 miljoner mĂ€nniskor med Alzheimers sjukdom och pĂ„ grund av den ökade medellivslĂ€ngden kommer den siffran om 15 Ă„r nĂ€stintill ha fördubblats. Trots att sjukdomen har varit kĂ€nd i över 100 Ă„r, Ă€r Alzheimer Ă€n idag nĂ„got av ett mysterium för forskare och vetenskapsmĂ€n och sjukdomen gĂ„r fortfarande inte att bota. SĂ„vĂ€l i Sverige som i övriga vĂ€rlden Ă€r det de anhöriga som utgör navet i omsorgen av dessa patienter och omvĂ„rdnaden sker ofta inom hemmets fyra vĂ€ggar. Syftet med den hĂ€r studien var att undersöka hur anhörigas dagliga liv pĂ„verkas av att vĂ„rda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. En litteraturstudie baserad pĂ„ kvalitativa samt kvantitativa artiklar genomfördes.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->