Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av miljöns betydelse för att främja meningsfulla aktiviteter vid rehabilitering i hemmet. Sju arbetsterapeuter verksamma inom hemrehabilitering intervjuades. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Den fysiska miljön i hemmet stimulerar till aktivitet?, ?Personer i hemmet motiverar och skapar trygghet? och ?Hemmet som redskap för förändring?. Resultatet visade hur miljön i hemmet på olika sätt främjade meningsfulla aktiviteter för klienterna.

Demenssjukdom hör till de vanligaste folksjukdomarna. ....

Antalet äldre som bor kvar i sina hem och får hemtjänst ökar. Anhöriga står för en stor del av vården för de äldre i hemmet. Syftet med studien var att belysa äldre, kroniskt sjuka personers upplevelser av att vårdas i hemmet. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie, vilken leder till en djupare förståelse och en mer heltäckande bild av ett visst fenomen. Äldre upplevde utanförskap som ett resultat av att bli behandlade som objekt.

Avancerad hemsjukvård blir allt vanligare. Den medicinska utvecklingen har gjort det möjligt för patienter med njursjukdom att få sin hemodialysbehandling i hemmet. Syftet med denna studie var att beskriva att beskriva den kunskap som finns angående omvårdnad vid hemodialys i hemmet med tre frågeställningar som utgångspunkt: Vilka omvårdnadsbehov finns vid hemodialysbehandling i hemmet? Vilka är fördelarna med att få hemodialys i hemmet? Vilka är nackdelarna med att få hemodialys i hemmet? Tretton artiklar analyserades med studiens syfte och frågeställningar som utgångspunkt. Elva domäner framkom.

Bakgrund: Risken för hjärtsvikt ökar med stigande ålder. Upplevelser av att leva med hjärtsvikt varierar vilket kan påverka det dagliga livet och leda till individuella vårdbehov. Patienter med hjärtsvikt ska vid behov erbjudas vård i hemmet och den är idag mer avancerad än tidigare.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att få vård i hemmet för sin hjärtsvikt.Metod: En induktiv intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. Genom ett strategiskt urval framkom sex informanter. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Vården i hemmet utformades individuellt och informanterna upplevde att de fick all vård de var i behov av.

Upplevelsen av att vårda en döende person i hemmet är komplex för de närstående och påverkar dem på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en döende person i hemmet. Studien är baserad på 11 vetenskapliga artiklar som analyseras med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier: Att vilja vårda trots påfrestningar, att vårda i hemmet innebär förändringar, att relationer förändras, att vara isolerad och fången, att få veta eller leva i ovisshet, att få eller sakna stöd, att vara hjälplös inför sjukdomens utveckling och rädd för den kommande döden. Det framkom att närstående kände att det brast i information, stöd och kunskap från professionell vårdpersonal.

Palliativ vård innebär vård i livets slut när det inte längre finns några medicinska behandlingar för sjukdomen. Vården kan utföras i sjukhusmiljö, hospis eller i hemmet. Vi har valt att koncentrera oss på upplevelser av hemmet och livets slut vid palliativ vård, utifrån ett närståendeperspektiv. Vård i livets slut i hemmet kan innebära en stor förändring för hela familjen. Närståendes livsvärld förändras när en familjemedlem blir sjuk.

Bakgrund: Fler personer väljer att dö hemma vilket innebär att fler personer kommer ha behov av palliativ vård i hemmet. Det ställer krav på att mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet ska kunna utföras. Palliativ vård kan vara komplex, oförutsägbar och tidskrävande. Eftersom palliativ vård i hemmet ofta tillhandahålls av distriktssköterskor kommer deras arbete med att ge palliativ vård i hemmet att påverkas. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet.

Bakgrund: Fler personer väljer att dö hemma vilket innebär att fler personer kommer ha behov av palliativ vård i hemmet. Det ställer krav på att mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet ska kunna utföras. Palliativ vård kan vara komplex, oförutsägbar och tidskrävande. Eftersom palliativ vård i hemmet ofta tillhandahålls av distriktssköterskor kommer deras arbete med att ge palliativ vård i hemmet att påverkas. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet.

För de patienter som behandlas för obotlig cancer har det blivit allt vanligare att vården ges i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som medverkar till att patienter med avancerad cancer kan känna trygghet i samband med vård i hemmet. Litteraturstudiens resultat utgår från 15 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet beskrevs i fyra teman; hoppfullhet trots sjukdom, familjens betydelse, symtomkontroll och omvårdnad.Resultatet visade att patienter med avancerad cancersjukdomi stor utsträckning önskar att få vård i hemmet. För att möjliggöra detta krävs professionellt stöd tillsammans med närståendes insatser.

Kinas ekonomi och befolkning växer och urbaniseringen ökar. Människorna i landet konsumerar varor och tjänster dagligen. Konsumtionen av mat utanför hemmet sker i allt större utsträckning.Syftet med denna studie var att undersöka hur ett kinesiskt storstadshushålls inkomst och sammansättning påverkar sannolikheten att konsumera food away from home (FAFH).För att svara på syftet har fem vetenskapliga artiklar analyserats.Resultatet visade att inkomst och familjesammansättning bidrog till både ökad och minskad konsumtion av mat utanför hemmet. Inkomsten spelade in då hushållets sannolikhet att konsumera mat utanför hemmet låg i direkt anknytning till hur hushållets ekonomi såg ut. Familjesammansättningen spelade in då antal medlemmar, närvaro av barn eller äldre samt antal inkomsttagare ökade eller minskade sannolikheten för konsumtionen av mat utanför hemmet.Hushållets inkomst och sammansättning har enskilt och i samverkan en stor påverkan på FAFH konsumtionen för ett kinesiskt storstadshushåll..

De blir allt mer vanligt att människor som lider av en obotlig och progressiv sjukdom vill vårdas i hemmet den sista tiden i livet. En del men inte alla vill även dö i hemmet. Palliativ vård i hemmet blir aktuellt. Palliativ vård är den lindrande och stödjande vården vid en tidpunkt när det inte längre förväntas att bota den sjuke och målet inte längre är att förlänga livet. I många fall krävs det en närstående som är delaktig i vården i hemmet för att palliativ vård i hemmet ska bli möjligt för den som är sjuk.

I Sverige påbörjar ca 1500 patienter syrgasbehandling i hemmet varje år. De flesta av dessa har KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Inom vården har KOL varit känt i ca 200 år. Idag är KOL ett växande hälsoproblem med stor dödlighet. När beslutet tas att patienten behöver kontinuerlig syrgas i hemmet är det troligtvis efter lång tid av sjukdom och försämring av lungfunktionen.

Bakgrund: Det har blivit alltmer vanligt att cancersjuka patienter i livets slutskede vårdas palliativt i hemmet. Huvudansvaret för omvårdnaden i hemmet hamnar på de anhöriga eftersom de befinner sig närmast den sjuke patienten. För att sjukvården ska kunna stötta de anhöriga på bästa sätt är det viktigt att få kunskap om hur de anhöriga upplever sin livssituation. Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplever hemsituationen då en cancersjuk anhörig vårdas palliativt i hemmet. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som söktes i Medline och Cinahl.

Denna studie är en del av en flerfallstudie i Jönköpings län och undersöker ett HVB-hem för ensamkommande barn och ungdomar i Jönköpings kommun. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ fallstudie undersöka grannskapets potentiella roll för de ensamkommande barnen och ungdomarnas integration. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med grannar (n=11) och med representanter för HVB-hemmet (n=3). Studien undersöker även vilka kontakter som finns mellan HVB-hemmet och grannskapet, samt vilka informationsstrategier som använts i etableringsprocessen av HVB-hemmet och den betydelse dessa kan ha haft för hemmets mottagande. Studien visar att grannskapet uppfattar det undersökta HVB-hemmet som anonymt och att det finns en tydlig brist på information och kunskap om hemmet.