Mobila informationssystem stÀller höga krav pÄ anvÀndarkontext dÄ det kontinuerligt förÀndrar sig och dÀrmed Àven styr systemets anvÀndarkrav. Dessa krav sÀtts under ytterligare press dÄ det mobila informationssystemet tillÀmpas inom mobila verksamheter vars arbetsuppgifter Àr av kritisk karaktÀr, till exempel inom kÄrverksamheter. För att realisera en lyckad tillÀmpning av mobila informationssystem inom mobila verksamheter vars arbete Àr av kritisk karaktÀr Àr det viktigt att undersöka vilka kritiska faktorer som ska ligga till grund för systemet med avseende pÄ dess anvÀndbarhet. En orsak till varför en sÄdan undersökning Àr viktig Àr pÄ grund av att mobila informationssystem ofta designas efter stationÀra principer och designriktlinjer vilket Àr olyckligt dÄ anvÀndarkraven skiljer sig markant mellan mobila och stationÀra system. För att ta reda pÄ dessa kritiska anvÀndarkrav har en enkÀtundersökning genomförts inom den kommunala rÀddningstjÀnsten i Skövde.

Flera svenska kommuner anvÀnder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka om svenska kommuner Àr kreativa enligt Floridas teori. En jÀmförande fallstudie har gjorts dÀr tre kommuner som anvÀnder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna Àr SödertÀlje, Botkyrka och Ronneby.

FrÄgor om huruvida medborgarna bör ges mer utrymme i politiska beslutsprocesser diskuteras pÄ mÄnga hÄll, inom akademin och i samhÀllet i stort. En kommun dÀr detta Àr högst aktuellt Àr Göteborg, som har arbetat mycket med deltagardemokratiska frÄgor pÄ senare tid. Denna studie vÀnder sig till stadsdelsnÀmndspolitikerna i Göteborgs stad för att genom en enkÀtundersökning undersöka deras instÀllning till deltagardemokratiska inslag. Med en statistisk analys baserad pÄ enkÀtsvaren studerar jag hur erfarenhet av medborgardialog, könstillhörighet och kommunfullmÀktigemandat pÄverkar politikers instÀllning till deltagardemokrati och medborgardialog, och resultaten leder fram till bÄde vÀntade och ovÀntade resultat. Kvinnliga politiker visar sig vara mer vÀlvilligt instÀllda Àn manliga till deltagardemokrati och medborgardialog, detsamma gÀller de politiker som har mandat i kommunfullmÀktige jÀmfört med resterande politiker.

I Maj 2008 utlyste Köpenhamns kommun i samarbetemed Akademisk arkitektförening en öppen,internationell idétÀvling om Nordhavn.För första gÄngen i historien bor fler folk urbant Àn pÄlandsbygden. En av vÄra stÀders största utmaningarligger i att bevara och sÀkerstÀlla den urbana rekreativamötesplatsen som skÀnker staden dess möten ochhar rekreationsvÀrde, utifrÄn ett social hÄllbarhetsperspektiv. Stadsplanerare och landskapsarkitekterhar ett samhÀllsansvar att se till att mötesplatsen hÄllstillgÀnglig och har kvaliteter ur vistelsesynpunkt.Detta examensarbete innehÄller ett gestaltningsförslagtill tÀvlingen. Det innehÄller Àven en diskussionomkring social hÄllbarhet och dagens rekreativamötesplatser i sin urbana kontext. HÀr reflekterar jagspecifikt över tre platser i Inre Nordhavn.

Uppsatsen Àr en kulturanalys som med utgÄngspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populÀrkultur och makt. Syftet Àr att skildra Boy George i sin specifika kontext, nÀrmare bestÀmt den brittiska musikindustrin pÄ 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstÄs som ett uttryck för synen pÄ sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgrÀnser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en nÀrstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgÄr frÄn queerteori, med anvÀndning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.

Sverige har sedan kalla kriget genomgÄtt stora förÀndringar pÄ försvarssidan. Detta har lett till en minskad efterfrÄgan av krigsmateriel frÄn försvarsmakten vilket i sin tur har resulterat i ökad export och deltagande i samarbeten rörande utveckling och försÀljning av krigsmateriel. VÄr uppsats fokuserar pÄ alliansfrihetens förenlighet med ovanstÄende utveckling. Uppsatsen bestÄr bl.a. i en diskussion kring begreppsanvÀndningen av alliansfrihet.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Uppsatsens syfte Ă€r att skapa en bĂ€ttre förstĂ„else kring samarbetet och rörligheten mellan var och en av de fyra stora revisionsfirmorna över sundet. Detta med ett huvudsakligt fokus pĂ„ revision. Uppsatsens studie Ă€r kvalitativ och utförd med hjĂ€lp av intervjuer för att svara pĂ„ forskningsfrĂ„gan; Hur samarbetar The Big Four över Öresund och upplever de nĂ„gon rörlighet? Teorin om strategiska allianser, GATS modes och institutionell kontext utgör den teoretiska referensramen.Sammanlagt har Ă„tta intervjuer utförts med respondenter pĂ„ var och en av de fyra stora revisionsfirmorna pĂ„ bĂ„da sidorna av sundet. Slutsatsen kan dras att dĂ€r Ă€r ett tydligt samarbete inom var och en av de fyra stora revisionsfirmorna och den största fördelen av samarbetet Ă€r kunskapsöverföringen mellan kontoren i var och en av firmorna.

Rönnebadet-Ängelholms nya badhusFUNKTIONERHur gestaltar man ett badhus som ska fungera bĂ„de som lekbad, motionsbad och relaxbad?  Badhuset ska frĂ€mja lek och Ă€ventyr, men ocksĂ„ vara en plats för sport och tĂ€vling, samtidigt som det ska finnas rum för kontemplation och vila. De olika funktionerna har olika tempo och olika ljud, hur kombinerar man dessa funktioner? De krĂ€ver nĂ€rhet och inte minst visuell kontakt, men ocksĂ„ avskildhet behövs.KONTEXTHur tar man sig an byggnaden frĂ„n staden? Det saknas bra förbindelse frĂ„n Ängelholm centrum till platsen, nya kopplingar behövs. Hur tar badet bĂ€st tillvara pĂ„ Ă„-rummet, utan att ta för mycket av Ă„-rummet?  Tomten har ett kĂ€nsligt lĂ€ge med hundraĂ„riga ekar och med direkt nĂ€rhet till Ă„rummet.GESTALTByggnaden byggs upp av tre volymer med gemensamma skĂ€rningspunkter.

Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter pÄ civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver Àr deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förÀndras över tid. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för studien Àr: Vad beskriver studenterna pÄverkar deras motivation? Vad bestÄr motivationen av? FörÀndras studenternas motivation över tid, om ja pÄ vilket sÀtt? Gör studenterna sjÀlva nÄgot för att pÄverka sin motivation, och i sÄ fall vad? Studien Àr longitudinell och bygger sammanlagt pÄ 32 intervjuer med Ätta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 Är. Metoden som anvÀnts kan beskrivas som en induktiv empirinÀra kvalitativ metod dÄ innehÄllet i data fÄtt styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen pÄ lÄng sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillÀmpbarhet, kompetens/behÀrskande och socialt sammanhang/socialt stöd.

Eftersom vÄld gestaltat i cartoon-stil ofta anses mer accepterat för barn och ungdomar genom att vÄldet maskeras med en humoristisk gestaltning, har intresset varit att ta reda pÄ vad i stiliseringen som har störst inverkan. UtifrÄn denna teoretiska utgÄngspunkt har arbetet stÀllt frÄgor kring hur stilisering av form eller textur pÄverkar uppfattningen av en karaktÀr i 3D-grafik. För att besvara dessa frÄgor utfördes ett praktiskt arbete bestÄende av tvÄ modellerade karaktÀrer, renderade i tre olika versioner. Dessa versioner bestod av olika kombinationer av relativt realistisk representation och stilisering i cartoon-stil, vilket innebar stilisering av textur eller form. Denna uppfattning undersöktes sedan frÀmst ur barn och ungdomars perspektiv, genom enkÀter baserade pÄ frÀmst slutna frÄgor och skalor.

Den svenska Försvarsmakten har under en smÀrtsam process genomgÄtt en reform frÄn det gamla invasionsförsvaret till det nya insatsförsvaret. Det har i sin tur pÄverkat var och nÀr uppgifter skall lösas, den mentala förberedelsen syftar inte lÀngre till att enbart försvara rikets grÀnser. Svenskatrupper finns idag pÄ ett flertal platser vÀrlden men jag vill belysa insatsen i Afghanistan. Den svensk/finska kontingenten har förstÀrkts med Stridsfordon 9040, ett system konstruerat för ett subarktiskt klimat. Denna uppsats vill bidra med en uppfattning om Stridsfordon 90 Àr lÀmpad att lösa uppgifter i Afghanistan och i förlÀngningen ge ett underlag för en diskussion om det Àr rÀtt att systemet finns i insatsomrÄdet.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ Àldre lÄngtidsarbetslösas situation utifrÄn deras upplevelser av arbetslöshet och hur detta pÄverkar hur de konstruerar sin identitet. Studien fokuserar pÄ personer i Äldersgruppen 50-64 Är som har varit arbetslösa i sex mÄnader eller lÀngre och som Àr lÄgutbildade. En kvalitativ metod har anvÀnts och datamaterialet för studien samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sju individer. Resultatet analyserades med hjÀlp av Pierre Bourdieus teoretiska begrepp fÀlt, habitus och symboliskt kapital. Studien visar bland annat att arbete Àr vÀldigt viktigt för respondenterna och inte frÀmst av ekonomiska aspekter utan av sociala aspekter.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om lagen om introduktionsersÀttning ger möjligheter till ökat sjÀlvbestÀmmande och dÀrmed en ökad grad av empowerment för den enskilde flyk-tingen, sett ur ett socialarbetarperspektiv. Uppsatsen börjar med en beskrivning det arbete som legat till grund för lagen om introduktionsersÀttning för flyktingar och vissa andra utlÀnning-ar. HÀr redovisas Àven definitionen av vem som ses som en flykting och nÄgra korta bestÄnds-delar i Svensk flyktingpolitik. Uppsatsens teoridel behandlar begreppen empowerment och paternalism dÀr vi urskiljer sjÀlvbestÀmmande som ett enskilt begrepp. Resultaten bygger pÄ intervjuer med yrkesverksamma inom tre olika kommuners flyktingverksamhet.

Talangutveckling handlar bÄde om att identifiera individer vilka förutspÄs ha hög potential och att utveckla spelarna i en miljö vilket ger de bÀsta utvecklingsmöjligheterna. Teorier inom omrÄdet för talangutveckling menar att utveckling i en effektiv miljö krÀver vissa egenskaper och vÀrderingar. Det Àr betydelsefullt att klargöra önskvÀrda attityder och beteenden vilket kan gestaltas i en kultur. Uppsatsen behandlar, ur ett organisationsteoretiskt perspektiv, IF Brommapojkarnas ungdomsverksamhet dÀr organisationskultur diskuteras kunna förklara effektivitet. En rikstÀckande certifiering har rankat IF Brommapojkarna till Sveriges bÀsta ungdomsverksamhet och klubben utbildar flest elitfotbollspelare.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka organisationskulturen i IF Brommapojkarnas akademiverksamhet och se hur vÀrderingarna sprids i arbetet med deras talangutveckling.