Syftet med denna studie Àr att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika hÀndelser kopplade till SOS Alarm. Med vÄr undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framstÀller SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering Àr viktig att studera dÄ mediebilden av SOS Alarm kan pÄverka allmÀnhetens förtroende för denna viktiga samhÀllsaktör. Detta Àr viktigt pÄ grund av att den bild och pÄ det vis som medierna framstÀller olika hÀndelser pÄverkar mÀnniskor, vÄr sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för mÀnniskors Äsikter, vÀrderingar och pÄverkar mÀnniskors beteende.Studien har anvÀnt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig pÄ 43 tidningsartiklar frÄn Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger sÀger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som pÄverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjÀlp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gÀllande hur detta kan pÄverka barnens lÀrande. NÄgra av de viktigaste resultaten Àr, trots buller, trÄnga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar pÄ möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lÀrande. LÀrande som bÄde handlar om att skapa tillsammans med andra och att lÀra kÀnna sina individuella behov i en social kontext.

This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att stÀlla demokratiska och ekonomiska vÀrden mot varandra för att se om vÀrdekonflikt föreligger i en situation dÄ demokratiska vÀrden uttryckts som önskvÀrda och i behov av förstÀrkning och dÀr New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts pÄ marknadsekonomiska vÀrderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som nÄr fram till slutsatsen att en vÀrdekonflikt faktiskt pÄ sÀtt och vis kan sÀgas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska vÀrdena om ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, Àn som ett mÄl i sig sjÀlvt. FrÄgan visar sig i slutÀndan handla om anvÀndandet av en ny normativ logik som inte Àr fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

Problem och syfte: MedlemslÀnderna i VÀrldshÀlsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa. Klassifikationen ICF bygger pÄ ett helhetstÀnkande dÀr mÀnniskors hÀlsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslÄr en mall för kartlÀggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprÀttande av individuell utvecklingsplan eller ÄtgÀrdsprogram. Syftet med undersökningen Àr att utvÀrdera hur lÀrare upplever att mallen skapar förutsÀttningar för ett gemensamt sprÄk.Metod: Undersökningen Àr kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lÀrare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvÀrldsintervju.

Syftet med det hĂ€r examensprojektet var att undersöka och diskutera hur fanidentiteten konstrueras och uttrycks av medlemmarna av fan communityn prince.org. Syftet med kortfilmsfilmmanuset var att sĂ€tta mig i kontext till hur fans framstĂ€lls i film och TV och ge en mer mĂ€nsklig och underhĂ„llande bild av analysen. Det teoretiska perspektiv som arbetet utgĂ„tt frĂ„n Ă€r Cultural Studies dĂ€r mediepubliken ses som aktiv med förmĂ„gan att vara kritisk. För att samla in data anvĂ€ndes netnografi som metod, det vill sĂ€ga etnografiska studier pĂ„ Internet. Förutom observationer utfördes Ă€ven intervjuer med sju medlemmar av prince.org. För att hitta en bra struktur för filmmanuset kombinerades Thurlows (2008) Ă„tta punkter med Raskins (1998) fem parametrar. Resultaten av studien visar att fanidentiteten Ă€r komplex och att det inte gĂ„r att ge ett enhetligt svar pĂ„ frĂ„gan vad ett fan Ă€r. Även om en del akademiker starkt framhĂ€ver fandoms positiva sidor Ă€r det Ă€ndĂ„ problematiskt dĂ„ Ă€ven det kan vara stereotyperande och utesluta de fans som inte passar in.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur man genom lÀrarens kontroll kan bÀst förebygga och uppnÄ ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lÀrarstilar faktiskt tillÀmpas idag samt i vilken kontext lÀrarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ?classroom management? samt redogör tvÄ normativa program om ledarstil. Med hjÀlp av klassrumsobservationer och lÀrarintervjuer ville jag ta reda pÄ vilka ledarstilar lÀrare tillÀmpar, hur och varför deras metoder Àr effektiva. Jag ville Àven se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprÀtthÄlla ordning i sina klassrum.

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vÄrd och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgÄngspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lÀrande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte Àr att studera lÀrande i en kontext dÀr formellt lÀrande interagerar med informellt och avser att ge svar pÄ frÄgor om vilka förutsÀttningar och villkor som Àr nödvÀndiga för personalens lÀrande inom ramen för projektet samt hur lÀrandet utvecklas inom kontexten nÀr formellt och informellt lÀrande samspelar med varandra. Studien bygger pÄ intervjuer, enkÀter, fokusgrupper och deltagande observationer.

Studiens syfte var att med fokus pÄ frivilligt arbete inom social omsorg och med hjÀlp av BRIS telefonjouarers egna berÀttelser, fÄ en bild om vad som motiverade mÀnniskor som arbetade frivilligt. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Vad motiverade mÀnniskor till frivilligt arbete pÄ BRIS? Varför valde man att arbeta pÄ just BRIS och inte nÄgon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i nÄgon organisation inom liknande omrÄde? Fanns det nÄgra gemensamma nÀmnare bland telefonjourarna pÄ BRIS? Studien skapades med hjÀlp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berÀttelse, försökte vi fÄ en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete pÄ BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjÀlp av ?meningskoncentrering?.

År 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 inom EU. Införandet innebĂ€r att företag Ă„rligen ska nedskrivningspröva goodwillvĂ€rdet istĂ€llet för att linjĂ€rt skriva av posten under dess berĂ€knade nyttjandeperiod. Nedskrivningsprövningen baseras pĂ„ företagsledningens bedömningar om framtiden och flertalet studier har belyst att det nya regelverket lett till att goodwillposten utnyttjas opportunistiskt för att manipulera det rapporterade resultatet. I denna uppsats undersöks om det i en svensk kontext finns indikationer pĂ„ att goodwillposten utnyttjas för artificial smoothing. Vi gör det genom att undersöka sambandet mellan goodwillintensitet och resultatvolatilitet och sambandet mellan onormalt stora vinster och goodwillnedskrivningar.Undersökningen visar att det föreligger ett signifikant negativt samband mellan goodwillintensitet och resultatvolatilitet och att det dĂ€rmed finns indikationer pĂ„ att goodwillposten utnyttjas för artificial smoothing.

Syftet med studien Àr att undersöka hur gamification anvÀnts och hur det kan skapa motivation till att utföra en uppgift. Den Àmnar ocksÄ undersöka inom vilka kontexter som gamification har anvÀnts, vilka delar av gamification som skapar motivation och om designen har nÄgon pÄverkan pÄ motivation. Studien tar sin grund i tidigare forskning om motivation,spelmotivation och gamification. Tre företag som alla arbetar med gamification pÄ ett eller annat sÀtt har varit föremÄl för undersökningen och valdes ut med ett mÄlinriktat urval.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och genomfördes med semi-strukturerade intervjuer dÀr respondenterna fick stor möjlighet att berÀtta fritt och styra samtalet inom ramarna för vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten visade att gamification har mÄnga element med egenskaper att skapa bÄde yttre och inre motivation hos sina anvÀndare samt att det har stora möjligheter att anvÀndas som ett verktyg för att öka motivation och engagemang sÄ lÀnge stor hÀnsyn tas till aktuell mÄlgrupp och kontext.

Bakgrund:Barn och ungdomar spenderar mycket tid i skolan, och det kan argumenteras för att denna tid pÄverkar deras förstÄelse av kön. För att ge samtliga elever chansen att utvecklas pÄ ett sÀtt de Àr bekvÀma med kan det argumenteras för att en kritisk analys av könskonstruktion i utbildningskontext Àr av godo.Syfte:Uppsatsen syftar till att erbjuda en tolkning av hur kön konstrueras i tre pedagogiska texter i engelskakurserna pÄ gymnasienivÄ. Den syftar till att svara pÄ hur kön konstrueras i dessa texter, vilka identiteter som konstrueras som normala samt om den heterosexuella matrisen utmanas.Metod:Analysen utgÄr frÄn ett innehÄllsanalytiskt perspektiv, med ett analysinstrument baserat pÄ en idéhistorisk genomgÄng av hur kön har konstruerats i en vÀsterlÀndsk kontext. Uppsatsen fokuserar frÀmst pÄ en kvalitativ analys, men en del har en mer kvantitativ inriktning.Resultat:Det framkommer i uppsatsen att kön konstrueras pÄ ett traditionellt och stereotypiskt sÀtt i de analyserade pedagogiska texterna. MÀn beskrivs som maskulina och kvinnor som feminina.

Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans lÀroplaner förÀndrats över tid i sin syn pÄ eleven, dess lÀrande och vad mÄlet för dess lÀrande Àr. Till de senaste tre lÀroplanerna för gymnasiet adderas de tvÄ statliga utredningar. BestÀllda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregÄende regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen pÄ en ny lÀroplan, men Àven ger en bild av den kommande nya lÀroplanen för gymnasieskolan. För att sÀtta denna förÀndring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhÀllets övergÄng till det postmoderna, samt förÀndringen av synen pÄ kunskap och lÀrande denna övergÄng medför.

Problem och syfte: MedlemslÀnderna i VÀrldshÀlsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa. Klassifikationen ICF bygger pÄ ett helhetstÀnkande dÀr mÀnniskors hÀlsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslÄr en mall för kartlÀggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprÀttande av individuell utvecklingsplan eller ÄtgÀrdsprogram. Syftet med undersökningen Àr att utvÀrdera hur lÀrare upplever att mallen skapar förutsÀttningar för ett gemensamt sprÄk.Metod: Undersökningen Àr kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lÀrare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvÀrldsintervju.

Stora regionala skillnader i mark- och arrendepriser förekommer i Sverige. Andelen av den brukade Äkermarken i Sverige som upplÄts genom arrende har varit stabil om ca 40 procent under det senaste decenniet. Lantbrukens storleksrationalisering, det ökade intresset för mark som kapitalplacering, den begrÀnsade mark- och arrendemarknaden samt arrendeupplÄtelsens utformning bidrar till en stadigt stigande prisnivÄ pÄ Äkermarken. Uppsatsens syfte Àr att undersöka de regionala differenser som finns gÀllande korrelationen mellan arrendeprisnivÄer och det vÀrde som ytterligare ett hektar frambringar för lantbrukaren. MÄlbilden Àr att pÄvisa och konkretisera dessa skillnader samt att tyddliggöra sambanden mellan observerade arrendeprisskillnader och Äkermarkens fundamentala avkastningsvÀrde. Sverige Àr indelat i Ätta större produktionsomrÄden dÀr liknande förutsÀttningar för jordbruk rÄder.

Denna uppsats undersöker följande frÄgestÀllningar: Spelar personalens agerande en avgörande roll för huruvida kunden Äterkommer till spa-salongen? Hur bör företaget förhÄlla sig till endera utfall? Vi har valt att undersöka spa-industrin dÄ vi finner lojalitetsproblematiken i denna kontext intressant dÄ tjÀnstemötet omfattas av en hög interaktion och intimitet spa-personal och kund emellan. Uppsatsen baseras pÄ ett induktivt angreppssÀtt dÄ vi utgÄtt ifrÄn vÄrt empiriska material och sedermera jÀmfört detta med teorin. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativt prÀglad metod genom intervjuer med spa-besökare och spa-ansvariga. Vidare har vi utformat ett frÄgeformulÀr som riktats emot spa-besökare som kompletterar vÄr kvalitativa metod.