Uppsatsen undersöker hur en religiös förestĂ€llningsvĂ€rld framstĂ€lls och vill övertyga i den moderna berĂ€ttelsen Ödehuset av William Paul Young. Detta kontrasteras mot en klassisk berĂ€ttelse frĂ„n 1678, Kristens resa av John Bunyan. Analysen utgĂ„r frĂ„n ett narrativt perspektiv dĂ€r handling, karaktĂ€rer och miljö Ă€r viktigaste begrepp för att ge metaforerna kontext. I narrativet finns peripetier ? vĂ€ndpunkter ? som utgör undervisningen om förestĂ€llningsvĂ€rlden.

Denna studie utgÄr frÄn en poststrukturalistisk teori med feministiskperspektiv och har som syfte att förstÄ och se olika kontexts betydelse för subjektets skapande för lÀraren i grundskoleÀmnet hem- och konsumentkunskap (förkortning HK) Genom reflexiva intervjuer med verksamma HK-lÀrare och med en poststrukturalistisk analys studeras hur lÀrarnas upplevelser och erfarenheter kan relateras dels till schablonbilden och dels till hur den genom samtida och historiska texter kan förstÄs.Studien behandlar en existerande bild eller en schablon om hur lÀraren i hem och konsumentkunskap, förvÀntas vara och agera. En bild som beskriver en prÀktig, lite gnÀllig och petig kvinna, en praktisk person som lÀgger sig i det mesta och dessutom Àr nÄgot fyrkantig. I studien framkom att HK-lÀraren kÀnner till schablonens existens men kÀnner varken igen sig eller kollegor genom den.Med en poststrukturalistisk teori om subjektivisering, identitetsskapande och individuella förhÄllningssÀtt diskuteras i studien i vilka olika kontext HK-lÀraren lÀrsig att vara. Med andra ord diskuteras i studien pÄ vilka olika historiska och samtida sociala arenor som HK-lÀrarens subjektivitet Àr konstruerad..

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur den sprÄkliga drÀkten imatematiska textuppgifter inverkar pÄ elevernas förmÄga att lösa uppgiften.Fokus i undersökningen har lagts pÄ elever i matematiksvÄrigheter. UtifrÄn teorier om olika svÄrigheter som sprÄkets utformning kan ge inommatematik och svenska, fokuserades i den följande undersökningen pÄkategorierna signalord, kontextualisering och förstÀrkning av bild. Sex uppgiftervaldes ut frÄn lÀromedel för att omformuleras i ytterligare tvÄ varianter vardera.Undersökningen inleddes som en kvantitativ undersökning i Ärskurs fyra dÀreleverna fick lösa sex uppgifter. UtifrÄn resultatet valdes elever ut förkvalitativa intervjuer om textformuleringar. De intervjuade eleverna ingick i dendefinierade mÄlgruppen. Resultatet visar att eleverna har lÀttare att hitta svar nÀr det finns ett signalord iuppgiften. De reagerar olika inför lösandet av en textuppgift, en del kÀnnertilltro medan andra konstaterar att uppgiften inte gÄr att lösa.

Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dÄvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill sÀga de fyra borgerliga partierna, stod dÄ i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och pÄvisade att deras politik skulle verka för en mer hÄllbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förestÀllning om kunskap och det lÀrande subjektet i grundskolan det vill sÀga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrÄgor. För att belysa bakgrund och historisk kontext anvÀnds tvÄ perspektiv pÄ skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik mÀrks spÀnningar mellan dessa perspektiv vilket fÄr konsekvenser för synen pÄ kunskap och subjekt. FrÄgestÀllningarna handlar om vad som görs önskvÀrt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik.

Scientologikyrkan har sedan dess uppkomst pÄ 1950-talet fÄtt utstÄ stor kritik. Rörelsen har av somliga mÄlats upp som en farlig sekt medan andra vÀljer att se den som en ny religiös rörelse, vars lÀra och praktik, exempelvis dianetiken, ska tolkas i en religiös kontext. Denna studie bygger pÄ en kvalitativ textanalys som gÄr ut pÄ att granska den bild av scientologerna som skildras i olika material, sÄ som rörelsens eget, facklitteratur, tidningar samt skolans undervisningsmaterial. Studien avgrÀnsar sig till att endast behandla scientologerna i Sverige. Olika teorier och tidigare forskning kring sekter och nya religiösa rörelser har applicerats pÄ materialet.

MÄlet med projektet har varit att sammanföra information frÄn flera olika kÀllor till en enda vy i ett PC-program. I ett stridsfordon kan det till exempel vara intressant att presentera data frÄn IR-kamera, dagsljuskamera, stridsledningssystem och/eller kartdatabas. Idag anvÀnds olika vyer för att presentera dessa informationskÀllor. Om personalen i stridsfordonet istÀllet kan delges allt detta via en enda vy sÄ ökar deras möjlighet att fatta snabba korrekta beslut i kritiska situationer. Ett annat resultat kan bli att informationsmÀngden i datorbilden blir sÄ stor att den till viss del minskar behovet av att inhÀmta omvÀrldsinformation via optiska utblickar, dÀr synen kan skadas av fientlig laser.

Examensarbetet har varit förlagt pÄ SwePart Transmission AB i Liatorp. Företaget tillverkar kugghjul och kan Àven ge helhetslösningar för vÀxellÄdor. SwePart Transmission AB har uppmÀrksammat problem i form av lÀckage vid delningsplanet i sina vÀxellÄdor. Företaget har föraningar om att konstruktionen utsÀtts för glidning i delningsplanet dÀr packningen Àr placerad. För att glidning inte ska förekomma krÀvs att packningens friktionskoefficient och fÀstelementens förspÀnningsförluster Àr kÀnda vid konstruktionsstadiet.Packningens friktionskoefficient Àr idag osÀker och har kontrollerats.

MeÀnkieli Àr ett av Sveriges fem nationella minoritetssprÄk i vilket forskning kring kulturella aspekter Àr av begrÀnsat omrÄdesfokus. De politiska ÀndamÄl som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetssprÄk, Àmnar skapa en sprÄklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport pÄvisar att kunskapsbristerna Àr stora dels gÀllande ansprÄk minoriteter efterfrÄgar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrÀttigheter. Ett ledord i lagen Àr frÀmjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad frÄn andra minoritetsgrupper urskiljer meÀnkieli inte en lika sÀregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

Vi lever idag i en tid dÀr media i hög grad Àr integrerat i vÄrt vardagsliv. Medieutbudet genomgÄr samtidigt en fas av bÄde utökning och förÀndring. Till detta har vi alla att förhÄlla oss till. Detta gÀller inte minst ungdomar i sitt identitetsarbete. VÄr studie har som syfte att beskriva ungdomars identitetsarbete i en kontext av medial pÄverkan och kompisar.

Syftet med uppsatsen Àr att försöka fÄ en inblick i och förstÄelse för hur homosexuella mÀn upplever fördomar, möjligheter att vara öppna och möjligheter att stÄ emot den makt som heteronormativiteten innebÀr. Studien Àr kvalitativ med hermaneutiken som vetenskaplig ansats, och jag har genomfört sex djupintervjuer med homosexuella mÀn för att ta reda pÄ hur synen pÄ deras egna platser i tillvaron pÄverkas av samspelet med den sociala omgivningen. Resultatet visar att homosexualiteten som stigmat bestÄr av samt det offentliga samhÀllets struktur begrÀnsar den homosexuella mannens livsmöjligheter, och hur vÀl den homosexuella mannen lyckas integreras i samhÀllet beror pÄ hur den sociala kontexten ser ut, men Àven pÄ vilken relation den homosexuella mannen sjÀlv har till homosexualiteten. Ingen av respondenterna upplever dock ett omfattande utanförskap. Vidare visar resultatet att det finns flertalet olika strategier för att hantera sin öppenhet och att dessa varierar beroende pÄ situation, och att mÀnnens band till vÀnner och familj i stor utstrÀckning inte pÄverkas negativt av stigmat..

I denna uppsats undersöks EU-kommissionens kommunikation med allmÀnheten i tvÄ översatta informationsbroschyrer. Med avstamp i diskursanalytisk teori analyseras sÄvÀl texterna som deras kontext. Syftet med undersökningen Àr att beskriva vilken bild broschyrerna förmedlar av EU och EU- invÄnarna samt relationen dem emellan. En utgÄngpunkt Àr att texterna bÀr uttryck för auktoritet, som beror av de text-externa relationerna och som synliggörs genom olika sprÄkliga strategier.Analysen visar att EU konstrueras pÄ tvÄ olika sÀtt i texterna: dels som en stark och pÄlitlig aktör, dels som ett naturligt existerande geografiskt omrÄde. EU-invÄnaren i sin tur upptecknas som en del av en gemenskap, och som nÄgon med skyldigheter men framförallt med rÀttigheter.

Skateboard Àr inte bara en brÀda utan en fysisk aktivitet som har kommit för att stanna. En skateboard innefattar mycket mer Àn bara Äkandet, det har skapats en rik kultur och som nÀrmast kan ses som en livsstil, ett sÀtt att leva för dess utövare. Skateboardkulturen har egna klÀder, symboler och vÀrderingar som skapar uttryck för de individer som utövar och lever i kulturen. Det existerar ocksÄ mÄnga konkreta exempel och likvÀl tankar och funderingar kring förebilder och idoler inom skateboardkulturen. Syftet med undersökningen Àr att studera hur unga skateboardÄkare förhÄller sig till och definierar förebilder och idoler. För att kunna tolka och analysera de unga skateboardÄkarnas utsagor behövs Àven en förstÄelse för deras perspektiv.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det rÄder ojÀmlikhet mellan romer och övrig befolkning pÄ mÄnga av livets centrala omrÄden. De romska grupperna Àr sÀrskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vÄr kunskap och vÄra tolkningar av samhÀllet, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

Sedan RiksantikvarieÀmbetets rikstÀckande fornminnesinventeringar under 1980 och 90-talen har kunskapslÀget för en rad fornlÀmningstyper förÀndrats, sÀrskilt tydligt Àr detta för agrara lÀmningar. I föreliggande uppsats har en kritisk granskning av FMIS utförts med hjÀlp av en detaljkartering av en del av ett sedan tidigare kÀnt fornlÀmningsomrÄde i Södra Rörums socken, SkÄne. En för kulturmiljövÄrden ny inventeringsmetod, linjetaxering, har testats pÄ samma fornlÀmningsomrÄde. Linjetaxering har inte anvÀnts i större utstrÀckning inom arkeologi och kulturgeografi men Àr vanligt förekommande inom t.ex. biologi.

Syfte och frÄgestÀllning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process dÄ aktörer söker att legitimera sig sjÀlva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvÀgagÄngssÀtt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhÄllanden. Studiens frÄgestÀllningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig sjÀlva i sin hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012? » Hur anvÀnds och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad pÄ van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hÀmtades frÄn kaffeföretaget Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012.