Studien uppmÀrksammar komplexiteten i relationen mellan socialt arbete och sociala medier, med fokus pÄ narrativ kring socioekonomiska strukturer och dess konstruktion. ?Fattigbloggen? som personligt, offentligt och politiskt debattforum tjÀnstgjorde som exempel pÄ ett i svensk kontext försök till omarbetning av existerande synsÀtt, vars dialog lade grunden för uppsatsens analytiska resonemang angÄende vÀlfÀrdspolitikens hantering av strukturell ojÀmlikhet. Valet att anvÀnda tematiskt inriktad narrativ metod resulterade i slutsatsen att genomslag av sanningar som sprÄkligt konstruerade fenomen underlÀttas av mediemiljöns möjlighet att nÄ ett vidstrÀckt upptagningsomrÄde. BerÀttelser om kollisionen mellan organisation och allmÀnhet kunde dÀrmed betraktas som tillrÀckligt inflytelserika för att etablera det dominerande sÀttet att se pÄ socialtjÀnsten; ett faktum som tydliggjorde nödvÀndigheten med ökad mediemedvetenhet inom socialt arbete.

Den hÀr magisteruppsatsen behandlar tvÄ perspektiv pÄ ledarskap som jag kallar för statiskt och kulturellt. Det statiska perspektivet handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som oförÀnderliga och dÀrför samma i alla situationer. I kontrast till detta stÄr det kulturella perspektivet som handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som processer. Syftet i den hÀr uppsatsen Àr att pÄvisa att dessa tvÄ ledarskapsperspektiv förekommer och att i en empirisk kontext pröva de hÀr perspektiven för att se om och hur de fÄr stöd av deltagarna i studien. Genom den hermeneutiska metoden har jag intervjuat fem deltagare som Àr svenska ledare med mÄnga Ärs erfarenhet av ledarskap. De respresenterar olika branscher och företag.

I förskolans uppdrag ingÄr att se den matematik förskolans yngsta barn utforskar. Min erfarenhet Àr att det inte alltid upplevs som omedelbart enkelt. Förskolan har dessutom att hantera ett delvis nytt matematiskt lÀrandeuppdrag. Syftet med den empiriska studien var dÀrför att urskilja faktorer som pedagoger erfar pÄverkar möjligheter att se den matematik barn utforskar för att öka medvetenheten om vilka faktorer som pÄverkar pedagogers möjligheter att se det matematiska utforskandet och medvetenheten om vilka fortbildningsinsatser som kan vara betydelsefulla i sammanhanget.Analysen utgÄr frÄn en fenomenografisk forskningsansats. En utgÄngspunkt för fenomenografin Àr att det sÀtt pÄ vilket mÀnniskan tar itu med problem speglar och förÀndrar förstÄelsen av inblandade fenomen och den situation i vilken fenomenen urskiljs.

AbstractSyftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap i elevers anvÀndande av skriftsprÄket och hur ny teknik gör det möjligt att vidga sprÄket. Studien Àr kvalitativ och Àr en jÀmförelse av elevers uppsatser i de nationella proven i svenska 1999 och 2010. Vi har sökt efter likheter och skillnader i 44 uppsatser, samt kategoriserat och analyserat olika delar av chatt- och SMSsprÄket. Detta resultat har vi sedan redovisat i löpande text, med citat ifrÄn elevernas texter för att öka förstÄelsen hos lÀsaren samt sÀtta in orden i en kontext. Resultatet av undersökningen visar att det fanns spÄr av chatt- och SMSsprÄk redan 1999 men att i vissa hÀnseenden skiljer det sig frÄn de spÄr vi kan finna i 2010 Ärs texter.

Kombinerad sim- och sporthall belÀgen i sydligaste delen av Mellanbergsparken pÄ grÀnsen mellan HÀgerstensÄsen och VÀstertorp i sydvÀstra Stockholm. Projektet handlar dels om anlÀggningens placering och roll i sin kontext - i förhÄllande till den befintliga centrumbildningen kring HÀgerstensÄsen med dess tidstypiska form och struktur. I förhÄllande till parkmiljön i Mellanbergsparken och dess funktioner samt parkmiljön i ett större sammanhang. Samt i förhÄllande till strÄken pÄ och i nÀrheten av platsen, dÀribland inte minst den hÄrt trafikerade SödertÀljevÀgen och de problem och möjligheter som detta medför. Dels om anlÀggningens egna inre logik, de krav som stÀlls  pÄ en modern, tillgÀnglig anlÀggning av detta slag och sambandet mellan de olika aktivitetsslagen inom byggnaden och de eventuella synergier som kan uppstÄ som resultat av detta. Samt hur verksamheterna inne i anlÀggningen samverkar med platsen och dess förutsÀttningar för att generera lokalisering, tematiska samband mellan inne och ute och utformning av allt frÄn bÀrande system till detaljer. .

Syftet med studien Àr att genom att dela fyra socialsekreterares berÀttelser om deras arbete med försörjningsstöd pÄ vuxenenheten vid SocialtjÀnsten nÄ en djupare förstÄelse för den kontext de verkar i och vilka generativa mekanismer som kan bidra till, respektive hÀmma, det sociala arbetets utveckling.Studien som gjordes 2009-10-12 ? 2009-12-23 Àr kvalitativ till sin natur och pÄbörjades med observationer pÄ plats, vid socialkontoret i Ludvika. Observationerna anvÀndes som underlag för semistrukturerade intervjuer med fyra av enhetens socialsekreterare. Intervjuguiden som anvÀndes innehöll Ätta specifika interaktions- samverkans- eller relationsteman;Klientarbetet, arbetsgruppen, administrativ ledning, politisk ledning, tillsyn och överklagan, organisationsförÀndringar, Arbetsförmedlingen, FörsÀkringskassan.Uppsatsens resultat visar pÄ att: LÄngtgÄende delegation av befogenheter och ansvar i kombination med; dels en starkt regel- och rutinstyrd handlÀggning; dels en ömsesidigt trygg, harmonisk och tillitsfull arbetsgrupp som fungerar sjÀlvreglerande genom en repetitiv kollektiv förstÀrkning av önskade beteenden, kan utgöra en rimlig förklaring till att socialsekreterare - en i teorin potentiell maktfaktor ? inte utövar ett större inflytande pÄ socialtjÀnstens utformning och innehÄll..

Detta Àr en kvalitativ uppsats med syfte att ge en inblick i hur ett antal lÀroböcker och lÀrare valt att belysa Sveriges nationella minoritetssprÄk i Svenska B pÄ gymnasiet. Jag har analyserat fem lÀroböcker böcker i svenska, samtliga utgivna efter Är 2000. Analysen visade att alla analyserade böcker utom en har gett minoritetssprÄken mycket lite utrymme. Informationen i majoriteten av böckerna fokuserar pÄ vilka minoritetssprÄken Àr och vilka rÀttigheter de sedan 2000 erhÄllit. I tre av de analyserade böckerna nÀmns den historiska aspekten men informationen Àr ofta tagen ur sin kontext.

HÄllbar utveckling har, allt sedan Brundtlandrapporten 1987 och Rio 1992, utgjort den fundamentala idén för lÄngsiktiga miljö- och utvecklingspolitiska strÀvanden och kommit att dominera miljöpolitiken/policyn i mÄnga lÀnder. Med utgÄngspunkt i Hajers teori om diskursiva strategier för ekologisk modernisering, studeras i denna uppsats (1) hur hÄllbar utveckling pÄverkat svensk miljöpolitisk diskurs samt (2) hur den diskursiva dynamiken kring skiftet i svensk miljöpolitik - frÄn kretsloppstÀnkande och Agenda 21 till ekologisk modernisering - efter socialdemokratins nya vision om 'det gröna folkhemmet', bör förstÄs.I en fallstudie i Malmö studeras nÀrmare hur förÀndringen av den miljöpolitiska diskursen Äterspeglas i en lokal kontext samt huruvida det Àr nationell styrning, lokal logik eller ömsesidiga samspel inom ramen för de diskursiva förÀndringarna som gör att den lokala praktiken 'blir vad den blir'..

Problem och syfte: MedlemslÀnderna i VÀrldshÀlsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa. Klassifikationen ICF bygger pÄ ett helhetstÀnkande dÀr mÀnniskors hÀlsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslÄr en mall för kartlÀggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprÀttande av individuell utvecklingsplan eller ÄtgÀrdsprogram. Syftet med undersökningen Àr att utvÀrdera hur lÀrare upplever att mallen skapar förutsÀttningar för ett gemensamt sprÄk.Metod: Undersökningen Àr kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lÀrare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvÀrldsintervju.

Denna uppsats undersöker Oscar Wildes sagosamling A House of Pomegranates sagor: The Young King, The Birthday of the Infanta, The Fisherman and his Soul och The Star-Child. Med en modifierad form av den tematiska kritiken analyseras hur makt tar sig uttryck i sagorna ?hur makten utövas, vilka som har tillgÄng till den, vilka som drabbas av den och vilka konsekvenser den har.En slutsats som dras Àr att samtliga sagor pÄvisar att makt innehÄller nÄgot ont eller negativt i sin natur, pÄ samma gÄng som godhet Àr relativt inkompetent. DÄ nÄgon av de grymma makthavarna omvÀnds i sagorna slutar det ofta med deras död, som The Star-Child Àr ett exempel pÄ. Begreppet makt definieras med hjÀlp av handboken Vad Àr makt? av Fredrik Engelstad, som ocksÄ erbjuder utblickar mot olika bÄde nutida och Àldre maktteorier, och dÀrmed sÀtter in analysen i en maktteoretisk kontext.Det Àr tydligt att A House of Pomegranates inte Àr Àmnet för forskares och kritikers ögon lika ofta som andra av Wildes verk, varför denna uppsats har förhoppningar om att fylla en viss del av det tomrummet i forskningen..

Mindfulness i klinisk behandling Àr ingen enhetlig företeelse. Ett flertal sÀtt att definiera, operationalisera och tillÀmpa mindfulness samexisterar i det kliniska rummet. Syftet med denna studie var att ÄskÄdliggöra terapeuters kvalitativt varierande sÀtt att beskriva, anvÀnda och uppleva mindfulness i klinisk behandling och att undersöka faktorer av betydelse för dessa variationer. Elva terapeuters arbete studerades genom semistrukturerade intervjuer varpÄ en teoristyrd tematisk analys av intervjumaterialet genomfördes. Resultatet gÄr i linje med den internationella forskningsdebatten och ÄskÄdliggör ett stort antal variationer av hur terapeuter beskriver, tillÀmpar och upplever sitt arbete med mindfulness.

Centralposthuset i Göteborg uppfördes mellan 1918-25 för att man mer effektivt skulle kunna sortera och distribuera post. Idag finns det planer pÄ att bygga om detta tomma monumentala posthus till ett hotell. Huset och dess historia innehÄller mÄnga berÀttelser. Detta finns i dess visuella gestaltning och arkitektur, men ocksÄ genom dess funktion och betydelse för samhÀllet. FrÄgor av modern gestaltning som placeras in i en historisk kontext blir viktiga att diskutera nÀr denna förÀndring av huset blir realitet.

Magnus Karlsson: Kulningen av idag. En studie av tre utövare. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C- uppsats (60 p).Syftet med uppsatsen Àr att studera tre av dagens kulningsutövare. Jag hoppas ocksÄ kunna Ästadkomma ett svar pÄ vad kulningen Àr och stÄr för i dag.

I en fÀltstudie pÄ en förskola studeras förskolebarns anvÀndande, upptÀckande och undersökande av förskolans vardagsmiljö med hjÀlp av digitalkamera. Syftet med detta Àr att visa hur förskolebarn, med kameran som hjÀlpmedel, vill och kan berÀtta om sin verklighet och vardag inom förskolans kontext. Det handlar ocksÄ om att göra barnens röster hörda samt att bidra till ökade kunskaper om barns vilja och förmÄga till tÀnkande, berÀttande och kultur- och kunskapande. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur berÀttar barnen om sin vardag pÄ förskolan med hjÀlp av digitalkamera? Vad tar barnen för bilder?  Vad berÀttar barnen om och med sina bilder? Undersökningen har en poststrukturalistisk teoretisk ram dÀr, barnen ses som kunskapande aktörer och medskapare till förskolediskursen.

1976 till 1983 var en tid av politisk terror i Argentina. Det sÀgs att över 30 000 mÀnniskor försvann genom militÀrjuntans övergrepp. Las Madres de Plaza de Mayo var en kvinnorörelse som bestod av mödrar till försvunna och som arbetade för mÀnskliga rÀttigheter. De tog sig in i den offentliga sfÀren med hjÀlp av sitt moderskap och trotsade dÀrmed Àven distinktionen mellan det privata och det offentliga. Olika feministiska teorier behandlar detta Àmne.