I denna kandidatuppsats har syftet varit att undersöka hur vi kan förstÄ retoriken kring eleven i olika dokument med koppling till skolans verksamhet samt vilka elever som skapas i denna retorik. De frÄgestÀllningar som konstruerats för att besvara syftet Àr i vilken kontext denna retorik kan ses, vad det Àr som framkommer, hur det framkommer och vad det Àr som utelÀmnas i denna retorik samt vad denna retorik syftar till.  DÀrför har en diskursanalys i en foucaultisk anda gjorts av dokument med kopplingar till just skolans verksamhet. Denna diskursanalys pekar pÄ att skapandet av eleverna i dokumenten Àr kopplat till en ekonomisk diskurs som naturliggör olika krav som stÀlls pÄ individen. De elever som efterfrÄgas i dokumenten Àr tÀnkta att leva upp till dessa krav och bli en del av en sjÀlvreproducerande, ekonomisk vinstmaskin. Denna ÀndamÄlsenlighet, förvÀntningar, prestation och ekonomisk vinst leder till ökad styrning och kontroll för att sÀkra avkastningen.

Skiftesverk 2.0 undersöker i vilken utstrĂ€ckning en kontexts befintliga och historiska material, tekniker, former och strukturer kan anvĂ€ndas i gestaltandet av ny bebyggelse. Detta för att hitta ett sĂ€tt att skapa ett mervĂ€rde i kontemporĂ€r arkitektur genom starkare kopplingar till en historisk kontext.Projektet beskriver ett sĂ€tt att utgĂ„ ifrĂ„n skiftesverk pĂ„ Öland och sedan modernisera och omforma sĂ„vĂ€l sjĂ€lva byggtekniken som befintliga typologier. I presentationsmaterialet redovisas först teknikens bakgrund, historia och egenskaper tillsammans med material frĂ„n fĂ€ltstudier. UtifrĂ„n detta presenteras förslag pĂ„ hur sjĂ€lva tekniken kan effektiviseras och industrialiseras. Sedan följer gestaltningar av en moderniserad version av skiftesverk i sĂ„vĂ€l teknik som traditionell form och byggstruktur.Projektet Ă€r tĂ€nkt att belysa ett sĂ€tt att förhĂ„lla sig till hĂ„llbar arkitektur i termer sĂ„som inte bara ekonomiska utan Ă€ven ekologiska och kanske Ă€ven sociala aspekter..

Detta Àr en litteraturstudie av fyra lÀroplaners sprÄkliga konstruktioner om specialundervisning. Syftet har varit att identifiera och kartlÀgga de konstruktioner av elever i behov av sÀrskilt stöd som skrivits fram i undervisnings- och lÀroplaner, relaterat till politiska skeenden och utbildningspolitik vid planernas införande. Studien Àr utformad med diskursteori som grund. Det vill sÀga att skolan och utbildningen ses som en social konstruktion. Studien visar att mönster ur tidsandan framtrÀder ur Àldre och nyare texter i respektive plan.

Behovet av oberoende kontroll har ökat i och med New Public Managements spridning. I Sverige fanns före inrÀttandet av Riksrevisionen inget nationellt revisionsorgan som levde upp till internationella idéer angÄende oberoende kontroll. I reformen av kontrollmakten anvÀndes och anpassades idéerna till den svenska kontexten. Denna anpassning resulterade i en unik organisering mellan det nya revisionsorganet och riksdagen. En politiskt tillsatt styrelse fick i uppgift att utgöra lÀnk mellan Riksrevisionen och riksdagen.

Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för Àmnet matematik samt att urskilja det som Àr karakteristiskt för motivationsskapande lÀrande inom matematik och vad som gör en matematiklektion pÄ gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lÀrandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen anvÀndes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkÀt, som delades ut till elever som lÀser matematikkurser första och tredje Äret pÄ tvÄ olika program pÄ en gymnasieskola ? det naturvetenskapliga och det samhÀllsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.  Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för Àmnet matematik Àr kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgÄng och bra betyg i Àmnet. Det finns Àven ett starkt positivt samband mellan intresset för Àmnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lÀrarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som pÄverkar attityden till en matematiklektion Àr bundna till matematikundervisningens innehÄll, dess aktualitet och variation, frÄgor om matematikundervisningens metoder och arbetssÀtt samt elevens individuella drag och pÄverkan.

Cloud computing spÄs av mÄnga som framtiden för IT och innebÀr att man över internet hyr datorkraft och programvara istÀllet för att köpa in datorer och mjukvarulicenser till företaget. DÄ mycket av den forskning som finns syftar till frÀmst amerikansk kontext har den hÀr undersökningen genomförts med fokus pÄ svenska företag. Den hÀr undersökningen syftar till att ta reda pÄ vilka typer av företag i Sverige som har störst respektive minst nytta av cloud computing och har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra svenska IT-företag. I undersökningen framkommer det att det kan vara svÄrt att hitta en specifik bransch eller storlek av företag som Àr speciellt vÀl lÀmpat för att anvÀnda sig av cloud computing, det gÀller snarare att utifrÄn en specifik verksamhet undersöka hur man pÄ bÀsta sÀtt kan dra nytta av cloud computing. DÀremot finns vissa förutsÀttningar som skiljer olika företagstyper Ät nÀr det gÀller cloud computing som presenteras i uppsatsen..

Living Lab Àr en öppen innovationsmiljö dÀr innovationer samproduceras, testas och verifieras av anvÀndarna, tillsammans med företag och akademin i en kontext som representerar innovationens tÀnkta anvÀndningsomrÄde. Genom samverkan kan olika vÀrden skapas för företagen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Living Lab skapar vÀrde för företag och vilka vÀrden företag kan identifiera ur de anvÀndarcentrerade aktiviteterna. Uppsatsen karaktÀriseras av en kvalitativ ansats och grundar sig i en explorativ undersökning med djupintervjuer dÀr fyra företag ligger till grund för uppsatsens resultat. Uppsatsen har visat att Living Lab skapat vÀrden för företag genom att de fÄtt mer tilltalande produkter, identifierat nya anvÀndarkategorier och samordnat resurser med företag.

AEC AB Àr ett svenskt konsultföretag med 20 Ärs erfarenhet inom disciplinerna tekniska berÀkningar och CAD system. AECŽs affÀrsomrÄde Àr att stödja Svensk industri med projektering, konstruktion och att driva projekt i egen regi. AEC AB har idag ca 40 anstÀllda fördelade pÄ kontor i Göteborg (HK) och Stockholm. Företaget ingÄr i koncernen FlygfÀltsbyrÄn AB, med sÀte i Göteborg. AEC AB i Göteborg fick i uppdrag av ett svenskt ingenjörsföretag att försöka förenkla simuleringsberÀkningar för jÀrnvÀgsbroar som trafikeras av snabbgÄende tÄg med hastigheter större Àn 200km/h, vilket var examensarbetets uppgift.

Mitt syfte Àr att visa elevers och lÀrares attityder till att anvÀnda IT i historieundervisningen utifrÄn undersökningens kontext och att se pÄ vilka sÀtt vi kan utnyttja ett mediums egenskaper för att pÄverka lÀrandet. Uppsatsen kommer dÀrav att bidra till ytterligare förstÄelse och kunskap kring IT och lÀrande. Med kvalitativa undersökningsmetoder har en intervju genomförts med en historielÀrare för att fÄ en djupare förstÄelse av den kvantitativa undersökning som genomförts i form av enkÀter. Den av elevernas anvÀndning av IT som mest tillför lÀrandet nÄgot anser jag utifrÄn undersökningen vara möjligheterna till att söka information kopplat till skolarbetet samt att lÀttare sköta kommunikation mellan andra elever och lÀrare. Undersökningarna i arbetet visar att eleverna Àr mycket positiva till att anvÀnda IT i undervisningen men visar ocksÄ brister i elevernas medvetenhet kring kÀllkritik.

Denna studie undersöker hur kultur framstÀlls i tre lÀroböcker för elever i Ärskurs 7 i Àmnet engelska. De lÀroböcker som undersöks i studien Àr Wings Blue, HAPPY och Focus on English, endast textboken Àr analyserad inget annat material. Studien undersöks genom en textanalys med bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod för att kunna se förekomster av sprÄket och för att analysera texter för att ta fram det vÀsentliga innehÄllet i textens delar, i helheten och i den kontext som den ingÄr. Den teoretiska utgÄngspunkten som studien bygger pÄ Àr ett funktionellt perspektiv.Resultatet av studien visar att det Àr den amerikanska och den brittiska kulturen som har den dominerande sÀrstÀllningen i alla tre lÀroböcker. Den brittiska varianten av engelskan Àr den som föresprÄkas i böckerna och dÀr tvÄ av de tre analyserade lÀroböcker i den hÀr studien pÄvisar skillnaden mellan amerikansk och brittisk engelska i texten.

PartiuppsÀttningsmodeller anvÀnds mer och mer inom opinionsforskningen för att underlÀttaförstÄelsen och förklaringar av vÀljarbeteende. Tidigare modeller, som den populÀra partiidentifikationsmodellen,har visat sig alltmer oanvÀndbara i frÀmst vÀsteuropeisk politisk kontext, frÀmstp.g.a. större vÀljarrörlighet och mer individualiserade röstningsmönster. PartiuppsÀttningsmodellenkan grovt delas in i tvÄ steg; 1) partiuppsÀttning, dÀr en vÀljare valt ut ett eller flertal partierhon eller han kan tÀnka sig att rösta pÄ och 2) partival, det slutgiltiga valet av ett parti som perdefinition ingÄtt i partiuppsÀttningen.Uppsatsen lÀgger fokus pÄ steg 1) och hur man kan mÀta vilka partier en vÀljare vÀljer mellan.Jag utgÄr frÄn datamaterial frÄn 2010 Ärs e-panel, en kampanjpanel som genomförs inom ramenför Valforskningsprogrammet pÄ Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet.Tre olika mÄtt pÄ partiuppsÀttningar ? affektion, trolighet och övervÀgande ? jÀmförs med frÀmstdeskriptiva medel.

?Familjecentrerad behandling? (FCB) Àr ett numer vanligt förhÄllningssÀtt inom vÄrd och habilitering av barn. Teorin för FCB Àr Ànnu oenhetlig och dess teori och praktik utvecklas kontinuerligt i vÀxelverkan vilket gör valida och reliabla mÀtinstrument nödvÀndiga. MPOC-20 Àr ett instrument som mÀter den familjecentrerade behandlingsprocessen och anvÀnds i mÄnga lÀnder, dÀribland Sverige. Dess fem ursprungliga skalor brister i replikerbarhet och etablerades med bl.a.

Jag har i detta arbete med hjÀlp av kvalitativa sökningar i arkiv och med litteratur i Àmnet samt dagstidningar, prövat att kartlÀgga vilka bakomliggande faktorer som har varit med och format Svartöstaden som samhÀlle. Jag har Àven försökt belysa vad som var det bakomliggande förhÄllandet för etablering av bostadsomrÄdet och varför Svartöstaden kom att bilda ett municipalsamhÀllet samt vilka krav som stÀlldes pÄ en sÄdan juridisk tillhörighet. Med kÀnnedom av ovannÀmnda har jag sedan prövat att fÄ fram en översikt pÄ omrÄdets prÀgel. OmrÄdet uppfördes ursprungligen pÄ grund av den allt ökande befolkningen i LuleÄ stad. Svartöstadens geografiska utveckling begrÀnsades av att det varit inklÀmd mellan hamnen, jÀrnverket och malmhögarna.

Depression Àr ett allvarligt sjukdomstillstÄnd, som medför lidande för sÄvÀl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. FörestÀllningar kring sjukdom grundas bÄde pÄ förestÀllningar innan sjukdomen uppstod och pÄ förestÀllningarna som utvecklats till följd av den. FörestÀllningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som pÄverkar sÄvÀl oss sjÀlva som andra. FörestÀllningarna kan bÄde hindra och hjÀlpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring förestÀllningar om den egna ohÀlsan hos personer med depressionssjukdom inom vÄrdens kontext.

Korrigeringseffekter och stereotyper hÀnger ihop, för att studera detta anvÀndes bilder av ansikten med olika etnicitet och sjÀlvrapporteringstest skapade av Nosek, Sidanius och Pratto och Dunton och Fazio.Svenska studenter vid Lunds universitet deltog i undersökningen dÀr de delades in tvÄ grupper med olika instruktioner, dels falsk information om undersökningens syfte och dels information att vi studerade stereotyper. Detta gjordes för att kunna studera deras korrigeringseffekter. Följaktligen var studien av en experimentell design.Vi fann att korrigeringseffekter fanns hos de bÄda grupperna vad gÀllde alla etniska grupper utom vita mÀn, vilka inte hade korrigerats av den grupp som fÄtt felaktig information. Detta visar att korrigering sker för alla minoritetsgrupper till följd av en önskan att inte verka fördomsfull oavsett kontext..