Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Uppsatsen avser att undersöka hur den Italienska och den Italiensk-Amerikanska maffian gestaltas inom det moderna film och tv-mediet. Undersökningen baseras pÄ den Amerikanska dramaserien Sopranos(David Chase, 1999-2007) och den Italienska filmen Gomorrah(Matteo Garrone, 2008). Teoretiska utgÄngspunkter för uppsatsen Àr politisk filosofi (Macchiavelli, Hobbes), Pierre Bourdieus habitus begrepp, ideologikritik, cultural studies och socialpsykologi. Slutsatsen visar en tydlig skillnad mellan de olika filmtexterna vad gÀller sÄvÀl narrativ, ideologiska aspekter och psykologiskt orienterad mÀnniskosyn, samt reflekterar över maffiafilmers roll utifrÄn en populÀrkulturell kontext..

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Syftet med denna uppsats var att undersöka elevernas förstÄelse kring bokstavssymbolens kontextuella beroende. För att uppfylla detta fick 93 elever, som lÀser matematik C, genomföra ett skriftligt test. Resultaten visade att eleverna hade mycket svag förstÄelse kring bokstavssymbolens kontextuella beroende. En tredjedel av eleverna trodde att bokstavssymbolerna ibland skulle uppfattas som nÄgot som saknar mening istÀllet för kvantiteter, medan Äterstoden hade svÄrt att skilja bokstavssymbolens olika betydelser Ät. Som slutsats kunde jag ponera att det Àr viktigt att lÀraren tydligt demonstrerar hur bokstavssymbolen ska uppfattas i varje given kontext, men ocksÄ vad i kontexten som avgör betydelsen..

I denna rapport vill vi undersöka hur lÀrare arbetar med vardagsanknuten matematikundervisning och hur eleverna upplever den. För att fÄ svar pÄ detta har vi genomfört en fallstudie dÀr vi observerat tre matematiklektioner i skolÄr tre och sedan intervjuat sex elever och lÀraren. VÄrt resultat visar bland annat att eleverna uppfattar matematikÀmnet som rÀkning i matematikboken och har svÄrt att relatera skolans matematik med den matematik som de anvÀnder utanför skolan. LÀraren som vi observerat och intervjuat baserar sin undervisning pÄ matematikboken men önskar att hon kunde slÀppa matematikboken mer och strÀvar efter detta. Enligt litteraturen kan elevernas matematiska förstÄelse öka om man gör eleverna medvetna om matematiken som finns runt omkring dem..

Syftet med studien Àr att genom textanalys undersöka om svenska kommersiella företag anvÀnder riktlinjer för klarsprÄk i sina hÄllbarhetsrapporter. Vidare undersöks om riktlinjerna, som Àr utvecklade för myndighetssprÄk, Àven Àr lÀmpliga att tillÀmpa pÄ hÄllbarhetsrapporter. Analysmodellen för textanalysen bestÄr av SprÄkrÄdets klarsprÄkstest. HÄllbarhetsrapporter Àr ett sÀtt för företag att visa att och hur de arbetar med Corporate social responsibility/ansvarsfullt företagande, och de slumpmÀssigt utvalda företagen blev Atrium Ljungberg, Getinge och NCC. Genom textanalysen drogs slutsatserna att svenska, stora företag i hög grad arbetar med klarsprÄk och att det vore lÀmpligt med ett speciellt klarsprÄkstest för hÄllbarhetsrapporter..

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur vÀxelverkan mellan teknik, mÀnniska och natur hanteras i tekniklÀroböcker.  Totalt har 10 textavsnitt analyserats med en pragmatisk diskursanalytisk metod.  Resultatet som framkom ur de undersökta texterna visar olika diskurser och sÀtt att se pÄ samspelet mellan teknik-mÀnniska-natur.  De normer som styr inkludering och exkludering i texterna uttrycker olika natursyner, tekniksyner, samt olika uppfattningar om mÀnniskans roll och ansvar.  Analysen visar att de framanalyserade normerna ger problematiska följder i en kontext av utbildning för hÄllbar utveckling..

Vi lever idag i ett ma?ngkulturellt samha?lle som a?r i sta?ndig ro?rlighet, na?got som gjort att ocksa? den svenska skolan ser annorlunda ut a?n fo?r bara na?gra a?r sedan. Mitt i denna ro?rlighet sa? har ocksa? la?rarnas uppgift vidgats och satt de i en kontext som kra?ver mer, men kanske ocksa? a?ven ger mer? Denna uppsats a?r en studie om la?rarnas upplevelser om att vara en del utav en ma?ngkulturell skolkontext. Hur upplever de sin arbetsplats, hur ter sig bemo?tandet mellan la?rare och elev, och vilka konsekvenser talar de om vad ga?ller ungdomarnas integreringsprocess? .

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en fördjupad förstÄelse av hur nÄgra lÀrare anser att de arbetar med kommunikation i sin matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört tolv semi-strukturerade intervjuer inom ramen för en kvalitativ ansats. Vi har dÀrefter analyserat intervjuerna och sorterat in det vi har funnit under tio olika teman. Vi har ocksÄ betraktat beskrivningarna av den kommunikativa undervisningskulturen i lÀrarnas klassrum utifrÄn Hufferd-Ackles (2004) verktyg för analys. Vi har urskilt olika kommunikativa synsÀtt bland lÀrarna i studien, det mer lÀrarcentrerade och det mer elevcentrerade.

Old School-tatueringar - Den traditionella tatueringskonsten i vĂ€st Ă€r en C-uppsats inom Konstvetenskap av Sofia Lycke. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka Old School-tatueringarnas sociala kontext. Detta genom intervjuer med tatuerare och tatuerade personer samt litteratur- ochtidningsmagasinsstudier. FrĂ„gestĂ€llningar Ă€r följande: Hur definieras Old School-tatueringar historiskt och stilmĂ€ssigt? Är tatueringar mer populĂ€ra idag Ă€n för fem Ă„r sedan? Hur Ă€r acceptansen gentemot tatueringar idag jĂ€mfört med för cirka fem Ă„r sedan? Vad betyder Old School-tatueringarna för dess bĂ€rare och varför bĂ€r dem? Slutsatser Ă€r bland annat att Old School-tatueringar har en lĂ„ng historia som började dĂ„ framförallt sjömĂ€n och soldater i USA och Storbritannien började utöva konsthantverket.

Syftet med denna uppsats Àr att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv göra en jÀmförande textanalys av Fazlur Rahmans och Taha Jabir al-Alwanis tolkningar av islam utifrÄn teman som bl.a. rör deras syn pÄ tidigare tolkningsmetoder och hur de uppfattar muslimers situation idag. Rahman och al-Alwani har olika utbildningsbakgrund men har bÄda arbetat i U.S.A. De föresprÄkar förnuftstolkning för att nÄ vad de anser vara Koranens egentliga budskap och be-tonar en medvetenhet om att historisk och social kontext mÄste beaktas i tolkningsprocessen. Analysen visar att bÄda betonar individens ansvar, plikt och engagemang men att deras upp-fattning om enskilda muslimers Ätagande skiljer sig nÄgot Ät.

Vid Onkologiska klinikens behandlingsmottagning ges cytostatika till de patienter som inte Àr inlagda vid kliniken. ArbetsförhÄllandena för sjuksköterskorna pÄ mottagningen Àr ibland mycket pÄfrestande, genom att arbetsbelastningen kan vara mycket varierande, bÄde mellan olika dagar och mellan olika sjuksköterskor. Vidare ger dagens bokningsrutiner inte nÄgon samordning mellan sjuksköterskorna, vilket gör att mottagningen Àven har svÄrigheter att pÄ ett bra sÀtt utnyttja sina behandlingsresurser.Behandlingstiderna för patienterna bokas idag löpande. Examensarbetet syftar till att simulera förÀndringar i dagens verksamhet. Vi undersöker möjligheterna att genom samordnad bokning dels förbÀttra arbetsförhÄllandena för sjuksköterskorna och dels förbÀttra resursutnyttjandet vid mottagningen.

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld dÀr organisationer stÀndigt mÄste förÀndras för att behÄlla sin konkurrenskraft. Alla dessa förÀndringar mÄste ledas av nÄgon ? en förÀndringsagent. En förÀndringsagent Àr den som ska se till att en förÀndring genomförs sÄ effektivt som möjligt. DÄ förÀndringen kan vara av olika slag var vÄrt syfte att undersöka om agenten mÄste inneha olika kompetens beroende pÄ förÀndringens kontext.