En drivande kraft i detta arbete har varit reflektionens betydelse för elevers lÀrande.Syftet med undersökningen var att studera hur matematikdagboken fungerar som ett pedagogiskt redskap för matematisk reflektion. Syftet var dessutom att beskriva hur elever reflekterar över sin lÀrandeprocess samt hur de upplever sitt reflekterande i matematikdagboksform.Urvalet bestod av en elevgrupp i Äk 8 som fick skriva matematikdagböcker under Ätta veckor. Dagböckerna analyserades sedan med vÀgledning av innehÄllsanalys enligt Burnard. Eleverna besvarade Àven en enkÀt om anvÀndandet av matematikdagbok.Resultatet visar att eleverna beskriver matematiska begrepp i matematikdagboken och de reflekterar över hur de gör utrÀkningar och löser problem. Eleverna reflekterar Àven över hur de lÀr sig nya saker och med enkla ord beskriver eleverna sin egen utveckling och upplevelsen av att lyckas lösa matematiska problem.

Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter:revisionskommittéer pÄ ?resande fot?.Bakgrund: Allt fler lÀnder vÀljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance frÄn andra lÀnder, oftast frÄn de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestÀmmelse eller förordning. DÄ det har pÄvisats tydliga skillnader mellan olika lÀnders corporate governance system, kan det ifrÄgasÀttas om det verkligen fungerar attöverföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara vad som hÀnder meden regulativ reform dÄ den införs i en ny kultur och affÀrskontext. Som exempel pÄ en regulativ reform har vi i vÄrt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext.Metod: För att komma fram till vad som kan hÀnda med en implementeradregulativ reform i en ny kultur och affÀrskontext, har vi valt att titta nÀrmare pÄ implementeringen av revisionskommittéer i Sverige.Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer frÄn en annan kultur och affÀrskontext kommer att omtolkas dÄ den överförs till en ny kontext.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur representationen av funktionshindrade ser ut i SVT:s barn- och ungdomsprogram; Lilla sportspegeln, Lilla aktuellt och MiljöhjÀltarna. FrÄgestÀllningarna uppsatsen besvarar Àr:? Hur ofta förekommer funktionshinder i SVT:s barnprogram, Lilla Aktuellt, Lilla Sportspegeln och MiljöhjÀltarna?? Om funktionshinder förekommer, i vilken kontext förekommer de? ? Finns det vissa funktionshinder som förekommer oftare Àn andra i programmen viundersökt? ? Om funktionshinder förekommer, hur ser fördelningen ut programmen emellan?Programmen vi undersökt Àr aktuella och riktar sig mot mÄlgruppen barn och ungdomar mellan 8-12 Är. Dessutom har de en liknande sÀndningstid samt programlÀngd. Gemensamt för programmen Àr ocksÄ att de bygger pÄ nutidsorienterade Àmnen.

Uppsatsens utgÄngspunkt Àr att perspektivet utgör en psykosocial lÀnk mellan individ och omvÀrld. Med grund i Henry Montgomerys perspektivmodell, som bland annat framhÄller hur fakta och vÀrderingar Àr intimt förbundna i social perception, förs ett resonemang kring perspektivets socialpsykologiska förankring i mellanmÀnskliga sammanhang. Modellens element subjekt, objekt och mental position diskuteras systematiskt utifrÄn George Herbert Meads perspektivteoretiska ansats samt Alan Page Fiskes socialitetsteori. Syftet Àr frÀmst att visa pÄ perspektivets deskriptiva och evaluativa konstitution, dess sociala grund och kontextberoende. Tanken Àr att Meads resonemang fungerar som en formell teoretisk grund för subjektet och dennes kommunikativt grundade intersubjektivitet, genom perspektivtagandet via symbolbruk och den generaliserade andra, emedan Fiskes ansats tar fasta pÄ en bestÀmd social differentiering genom socialitetsformer vilket i sig utgör fundamentet för vÀrderingars sociala förankring samt mÀnniskors socialitet i en mer substantiell mening.

Den ha?r studien underso?ker beskrivningar av controllerns roll och dess funktion under tre decennier i Europa. Studien utga?r fra?n en systematisk granskning av vetenskapligt granskade artiklar som publicerats i tolv ledande journaler under perioden 1990-2014. Begrepp och funktioner underso?ks tillsammans med val av forskningens teoretiska ansatser och metoder.Resultatet i studien visar att det finns tydliga faser av forskningens beskrivningar av controllern, en tidig fas da?r rollen frigo?rs fra?n tidigare fo?resta?llningar av en ekonom som hanterar redovisning och kassaflo?den, en mellanfas da?r rollen pa?verkas av exempelvis nya tekniker som IT-sto?d och affa?rssystem leder till att omdefinitioner av rollen anses vara viktiga samt en modern fas da?r tidigare rolluppdelningar ifra?gasa?tts och fokus ligger pa? rollens makt i organisationen och mo?jligheter att skapa sin egen yrkesidentitet.

Denna uppsats analyserar och prövar den ledningsteori som Àr framlagd av Martin vanCreveld i boken ?Ledning i krig?. Prövningen tar sin utgÄngspunkt i Poppers metod omteoriprövning. Van Crevelds slutsatser testas först internt och sen överses teoribilningenslogiska form. Slutligen jÀmförs slutsatserna med andra teorier om ledning ochorganisation.

I matematikundervisningen i skolan gÄr fÀrdighetstrÀning före förstÄelse och lÀroboken ges en central roll enligt Skolverkets rapport frÄn 2003. Problemlösning Àr ett centralt begrepp och vi anser att elevernas förmÄgor inom matematik kan utvecklas via ett problemlösande arbetssÀtt. Vi vill dÀrför undersöka om elever ges möjlighet till att utveckla sin problemlösningsförmÄga om de arbetar med lÀroboken. Undersökningen genomfördes pÄ 3 av de största förlagens mest populÀra lÀrobok samt Lektion.se som Àr en internetsida som tillhandahÄller lektionsmaterial. Uppgifterna i lÀromedlen analyserades var för sig utifrÄn kunskapskravens kriterier för betyg E i Ärskurs 6 inom problemlösning.

Syftet Àr att undersöka om ett fokus pÄ kommunikation och resonemang kring matematik genom Veckouppgifter kan öka elevers mÄluppfyllelse. Veckouppgiften Àr ett problem eller annan matematisk uppgift som eleven löser hemma gÀrna med hjÀlp av nÄgon vuxen eller annan person som hjÀlp. Veckouppgiften lÀmnas in och bedöms av lÀraren mot förmÄgorna i Lgr-11. Bedömningarna presenteras i försöksklassen och ligger till grund för en diskussion i klassen kring att:1. Lösningar kan se olika ut men ha samma lösningskvalitet vid bedömning. 2. Uppgifter kan lösas med olika strategier men har samma kvalitet vid bedömning.

Invandrar- och etniskt entreprenörskap har rönt stort forskningsintresse desenaste Ärtiondena utifrÄn dess pÄverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt (Casson et al,2006) I Sverige har antalet företag som startas av personer födda utomlands,ökat med 75 % mellan 2001 och 2008, vilket bidrar till ekonomisk tillvÀxtoch sysselsÀttning. Invandrarföretagare möter dÀremot specifika hinder ochproblem i deras vardag, bland annat avsaknaden av personliga nÀtverk(TillvÀxtverket, 2010) vilket har en viktig roll för entreprenöriell framgÄng.Bill och Johannisson (2004) menar att det stöd och de resurser en entreprenörkan vara i behov av, ofta Äterfinns i det personliga nÀtverket.I VÀxjö finns det ett utvecklat system av lokala aktörer vars frÀmsta syfte Àratt stödja nyföretagare. Författarna stÀller sig frÄgande till hur dessa aktörerkan förbÀttra förutsÀttningarna för invandrarföretagare att utveckla personliganÀtverk.Författarna har genomfört en kvalitativ studie av tolv lÄgutbildade invandraresom hÀrstammar frÄn mindre utvecklade lÀnder och har drivit företag mellan3-36 mÄnader. De företagsfrÀmjande aktörerna som deltagit i denna studie ÀrALMI Företagspartner AB, NyföretagarCentrum, Inkubatorn, Arbetsförmedlingenoch Mackens Företagshotell.Resultatet av studien visar pÄ att företagsfrÀmjande aktörer bör Àga förstÄelseför invandrarföretagares kontext i VÀxjö, vilken pÄverkar deras möjligheteratt starta och driva företag. Organisationerna bör Àven erbjuda ett heterogentnÀtverk dÀr individen kan trÀffa lÀmpliga kontakter som förstÄr dennakontext.

VÄrt syfte med undersökningen var att med hjÀlp av matematisk problemlösning, aktualisera regula de tri begreppet. Vi ville undersöka om metoden ökar elevernas förmÄga till problemlösning, förstÄelse för begrepp och enhetsomvandlingar inom matematiken. UtgÄngspunkten togs i styrdokumentens mÄl för matematikundervisning. Regula de tri Àr ett gammalt tankesÀtt inom matematiken som funnits sedan urminnes tider men har de senaste 25 Ären helt försvunnit. Regula de tri handlar om en metod att reducera problem.

This essay deals with the subject of communication through Facebook. In this survey we studied 100 youths from Karlstad and their communication habits and behavior patterns on Facebook. The social network site Facebook has since its start in 2004 made a mark in modern communication. Today in 2010 the site has more than 500 million users. This paper wants to study what happens to other types of communication.

This study illuminates one part of the mathematic teaching in school, which is mathematical problem solving in groups. It examines teacher?s and student?s ideas about what conditions it takes to be able to learn in groups. Further on, it studies the importance of group structure when it comes to working with mathematical problem solving in groups from a process focused and/or a product focused learning. Through observations of student groups and interviews with the students and the mathematic teachers, the material has been compiled and analysed under three different headings: conditions for learning in a mathematical problem solving situation, importance of group structure in a mathematical problem solving situation and process versus product.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.