Denna rapport har som syfte att ge en tydligare bild av hur elevernas syn pÄ pedagogisk programvara och den traditionella undervisningen fungerar tillsammans pÄ ett av gymnasiets el-program i LuleÄ. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr elever intervjuats i samband med studien. Intervjuerna har sammanstÀllts och analyserats. Resultatet av studien visar pÄ att eleverna hade stort utbyte av den pedagogiska programvara som erbjöds under lektionstillfÀllena. Simuleringsprogrammet kunde i studiens kontext hjÀlpa eleverna att se Àmnet ur en annan tydligare synvinkel..

Under lÀrarutbildningen utvecklades mina idéer om varierande undervisningsmetoder för problemlösning. DÄ jag utförde min praktik fick jag uppleva hur arbete i en matematikverkstad kunde stimulera högstadieelevernas intresse för problemlösning samt stödja deras förmÄga att lösa problem. Trots utveckling av varierande undervisning i matematik visar utvÀrderingar att ?enskild tyst rÀkning? fortfarande Àr dominerande pÄ matematiklektionerna. Enligt rapporter frÄn bland annat skolverket skapar sÄdan tyst rÀkning ointresse för Àmnet och misslyckande för mÄnga elever.

Enligt PISAs undersökning (Skolverket, 20I3) uppvisar svenska elever idag sÀmre prestationer i lÀsförstÄelse och matematik. MÄnga pÄverkansfaktorer Àr omdiskuterade men varken lÀssvÄrigheter eller matematiksvÄrigheter har berörts. I relation till detta upprÀttas en litteraturstudie med syftet att undersöka huruvida lÀssvÄrigheter samverkar med matematiksvÄrigheter och hur det pÄverkar matematikprestationer. Resultatet av studien visar att lÀssvÄrigheter inte alltid pÄverkar matematiskprestationer. Somliga elever uppvisar svÄrigheter medan andra inte gör det, dock synliggörs kombinationen lÀs- och matematiksvÄrigheter oftare Àn svÄrigheterna var för sig.

Bakgrund: FrÄn internationell forskning finns det i dagslÀget kunskap om synen pÄ hemlösa, deras egna upplevelser av sina villkor, sitt identitetsskapande, sin livssituation, och om de hemlösas brist pÄ hÀlsa och vÄrd. Forskning pÄ samma omrÄde saknas dock i svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att i svensk kontext beskriva hemlösas upplevelser av sin vardag och erfarenheter frÄn vÄrd och omvÄrdnad - frÄn de hemlösas perspektiv och omvÄrdnadens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats som baserades pÄ samtal och dialoger med hemlösa, och pÄ en interaktiv intervju med en sjuksköterska som arbetade med hemlösa. Deduktiv innehÄllsanalys, modifierad efter Malterud (2009), som baserades pÄ omvÄrdnadens metabegrepp.

Vi finner att ledarskapet tar sig olika uttryck beroende av kontext. Cheferna och medarbetarna har olika uppfattningar om verksamheten. Vi tolkar dessa olika verksamhetsuppfattningar som ett resultat av utebliven kommunikation. Dessutom gör personalen ingen Ätskillnad mellan ledarskap och chefskap. Detta Àr ej heller av avgörande betydelse, sÄ lÀnge det resulterar i att alla har samma uppfattning om organisationens dagliga verksamhet..

Syftet med detta examensarbete Àr att utveckla en datorlaboration baserat pÄ aktiv ljudreglering för kursen reglerteknik allmÀn kurs för maskin och farkostteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan KTH. Arbetet ska innefatta en utveckling av en matematisk modell av rörsystemet som ska regleras med en lead-lag regulator. Rörsystemet vid Marcus Wallenberg Laboratoriet ska anvÀndas som modellsystem, och den matematiska modellen ska baseras pÄ mÀtningar insamlade pÄ detta system.Den matematiska modellen skapades med hjÀlp av ett s.k. identifieringsexperiment och identifieringen baserades pÄ en viktad minsta kvadratanpassning av insamlade frekvensdata. Modellen anpassades till en överföringsfunktion som visade sig ha ett nollstÀlle i komplexa högra halvplanet, vilket motsvarar en svÄr bandbreddsbegrÀnsning för den aktiva ljuddÀmpningen.

 Hösten 2011 infördes en ny gymnasiereform i Sverige (GY11) och förutsÀttningarna pÄ gymnasienivÄ förÀndrades. Eleverna ska nu vÀlja mot en yrkesförberedande eller studieförberedande examen redan i Ärskurs nio. De gemensamma kÀrnÀmnena har minskat, möjligheter att lÀsa in högskolebehörighet pÄ yrkesförberedande program har förÀndrats och det har tillkommit tvÄ nya examensformer. Skolan har, i Sverige, under de senaste tvÄ seklerna förÀndrats, bÄde inom organisationen och gentemot samhÀllsförÀndringar. Skolan har under Ären haft mÄnga olika uppdrag, bland annat som kunskapsförmedlare, förvaringsplats och producent av arbetskraft.

Uppsatsen syftar till att skapa ett verktyg för att i framtiden enklare kommunicera och beskriva stadens rum. MÄlet med denna uppsats Àr att hitta ett internationellt applicerbart verktyg, för att analysera stadsrummets kvaliteter oavsett kontext, sprÄkliga samt kulturella skillnader. Uppsatsen undersöker begreppet space qualities, som pÄ svenska kan översÀttas till plastkvaliteter, samt existerande metoder för att analysera landskapsarkitektur med fokus vid stadens offentliga rum. Uppsatsens första delar bestÄr av en utredande text dÀr författaren bland annat diskuterar globaliseringens koppling till landskapsarkitektur, vad goda stadsrum kan vara, olika analysverktyg, kÀnda sÄ vÀl som innovativa inom landskapsarkitekturen. Med hjÀlp av en litteraturstudie, samt tidigare modeller, har ett space qualities-verktyg tagits fram. Mallen, eller verktyget, bestÄr av de sju olika dimensionerna SÀkerhet, Aktiviteter, Komfort, UpplevelsevÀrde Gemenskap, TillgÀnglighet samt Unika karaktÀrer & Skötsel. Uppsatsen presenterar det slutliga resultatet frÄn en pilotstudie, dÄ verktyget applicerats pÄ fyra stadsrum i Toulouse. Av resultatet kunde författaren konstatera att verktyget som skapades för att vara applicerbart oavsett kontext, sprÄkliga samt kulturella skillnader gav intressanta, kommunikativa och jÀmförbara resultat.

Internet har blivit en viktig del i dagens samhÀlle, bÄde för företag och enskilda individer dÀr möjligheten till möten med andra mÀnniskor har skapat en ny kontext. Det som den senaste tiden har vuxit och engagerat mÄnga Àr anvÀndandet av sociala nÀtverk, sÄ kallade communities. I denna uppsats undersöker utredarna, pÄ uppdrag av Bhappi, hur en ny aktör ska arbeta för att ta sig in pÄ marknaden för sociala nÀtverk. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att kartlÀgga marknaden för sociala nÀtverk samt undersöka pÄ vilket sÀtt som Bhappi.com ska arbeta för att etablera sig och vÀrva nya medlemmar.Utredarna har för att kunna besvara syftet anvÀnt sig av en kvalitativ metod bestÄende av en litteraturstudie, fokusgruppintervjuer samt enskilda intervjuer. Dessa empiriska data har vidare analyserats utifrÄn en av utredarna sjÀlva utformad modell som baserats pÄ teorier inom marknadsföring, nyetablering av tjÀnster samt litteratur om sociala nÀtverk.Resultaten av utredningen visar pÄ att intresset för Bhappis huvudsyfte gör din röst hörd finns, dÀr affÀrsidén grundar sig att utforma rapporter efter diskussioner och enkÀter som medlemmarna har varit med och format.

SammandragSyftet med uppsatsen Àr att studera vilken syn fyra lÀrare, verksamma inom olika skolomrÄden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhÀlle. Mina frÄgestÀllningar riktar sig till gymnasielÀrare som Àr inbegripna i distansutbildning i utlandet pÄ ett eller annat sÀtt och behandlar frÄgorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som stÄr omnÀmnt i Lpf 94? PÄverkas det skönlitterÀra kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utlÀndska kontext eleverna befinner sig i samt hur stÀrker fyra lÀrare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?UtifrÄn en enkÀtundersökning med de fyra lÀrarna visar det sig att kulturarvet Àr ett mÄngtydigt begrepp som kan innefatta allt frÄn estetiska konstarter till en mer antropologisk syn dÀr kultur Àr allt vi gör och tÀnker. Det skönlitterÀra kulturarv som de fyra lÀrarna presenterar Àr nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. LÀrarna har olika uppfattningar om huruvida hÀnsyn skall tas till den utlÀndska kontext som svenska elever som studerar pÄ distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken Àr den internationaliserade skolmiljön frÀmst mÀrkbar i svenska skolan i utlandet.

Digitala lÀromedel blir ett vanligare inslag i skolgÄngen dÄ ny teknologi erbjuder tidigare okÀnda pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som anvÀnder ett digitalt lÀromedel i form av en virtuell lÀrmiljö för matematiklÀrande upplever denna lÀrmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lÀrmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika Ärskurser samt elever som Àr matematiskt lÄg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrÄn Goods (1981) passivitetsmodell som innebÀr att lÄgpresterande elever Àr mindre risktagande i klassrumsmiljön.Elevernas upplevelse av digitala lÀromedel studerades i en virtuell lÀrmiljö bestÄende av tvÄ moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog.

Den rapport du just ska till att lÀsa Àr ett kandidatarbete i matematisk statistik skrivet vid matematiska instutitionen, Linköpings Universitet. Det omrÄde som undersöks Àr att om man med hjÀlp av P/E-tal kan förutsÀga kraftiga börsnedgÄngar (börskrascher) pÄ OMXS30. För att definiera en börskrasch har vi anvÀnt mÄttet Value at Risk (VaR). Detta mÄtt Àr vedertaget hos finansiella instutitioner som ett riskmÄtt men i denna rapport anvÀnds det som sagt för att definiera nivÄn for en börskrasch. VaR har berÀknats med diverse olika metoder som presenteras i rapporten.   Efter att en börskrasch definierats har vi anvÀnt logistisk regression med P/E-tal som förklaringsvariabel för att undersöka om dessa nedgÄngar har ett samband med höga P/E-tal.

UtifrÄn arbetsmodellen Learning study, med variationsteorin som utgÄngspunkt har forskning genomförts i tvÄ klasser i Sverige med syftet att försöka identifiera kritiska aspekterna för elever i Ärskurs nio inom ÀmnesomrÄdet det vita ljuset och dess fÀrgspektrum. Studien Àr en vidareutveckling av en tidigare genomförd studie i Hong Kong och har dÀrför Àven haft till syfte att undersöka om de identifierade kritiska aspekterna Àr generaliserbara frÄn en skolkontext till en annan kontext.Den svenska skolan styrs nationellt utifrÄn styrdokument, skollag, lÀroplan och kursplan för skolÀmnet och lÀraren har Àven riktlinjer för att fÄ en yrkesetisk förankring. Dessa delar Àr viktiga att lÀraren tar i beaktning inför planering av undervisningen. Elevernas bakgrund och förkunskaper i Àmnet Àr av stor vikt för lÀraren att ta hÀnsyn till för att de ska kunna ta till sig undervisningen om det som lÀraren har tÀnkt att de ska lÀra sig.I denna studie kunde Ätta kritiska aspekter identifieras i de tvÄ klasser som undersökningen genomfördes i. Fem av de kritiska aspekterna var redan identifierade i Hong Kong.

Syftet med denna studie har varit att bidra med en ökad förstÄelse om varför företag vÀljer att anvÀnda sociala medier som ett verktyg vid rekrytering. I media pratar politiker om matchningsproblem, dvs. rÀtt person pÄ rÀtt plats. För att hitta rÀtt individ till rÀtt position sÄ ligger den stora utmaningen att hitta rÀtt metod för detta. Om man anstÀller fel person kostar det företaget mycket pengar och dÀrför vÀljer mÄnga företag att lÀgga extra vikt pÄ att ha en grundlig rekryteringsprocess.

Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga vilken kompetens en grupp pedagoger har inom matematikomrÄdet och vilken kompetensutveckling de frÄgar efter, samt att se hur matematikutveckling kan fÄ betydelse för de yngre barnens intresse och lÀrande av matematik.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 pedagoger i förskola, förskoleklass och skolÄr 1.I undersökningen framkommer att de pedagoger som fÄtt kompetensutveckling efterfrÄgar mer, men ocksÄ att de inte fÄr tillrÀckligt med tid till att förmedla kunskapen till sina kollegor. Pedagogerna visar stor medvetenhet om sitt uppdrag frÄn lÀroplanerna och vikten av att lÀgga en matematisk grund hos barnen. Resultatet visar pÄ en ökad medvetenhet och kunskap hos dem som fÄtt kompetensutveckling inom matematik i de flesta kategorier vi presenterar. VÄr tolkning Àr att detta kan vara en effekt av den kompetensutveckling, det sÄ kallade matematikpilotprojektet och matematiknÀtverk, som en del pedagoger genomgÄtt i X kommun. Det mÀrks dÀremot inte nÄgon tydlig skillnad nÀr det gÀller att ta tillvara pÄ matematiken i vardagen.