Syftet med arbetet Ă€r att belysa och diskutera rĂ€ttviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrĂ„n ett antal begrepp och kriterier om rĂ€ttvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rĂ€ttviseaspekten i det pĂ„gĂ„ende planeringsprojektet Östra KvillebĂ€cken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet RĂ€ttvisa i samhĂ€llsbyggandet som tar upp rĂ€ttvisa som begrepp, hur rĂ€ttvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet Ă€r att ge bakgrund och förstĂ„else för begreppet rĂ€ttvisa och för hur planeringen pĂ„verkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rĂ€ttvist utfall. Efter det hĂ€r följer en forskningsöversikt ifrĂ„n vilken de kriterier som anvĂ€nds för att analysera Östra KvillebĂ€cken hĂ€mtas. DĂ€r pĂ„ följer arbetets undersökning som bestĂ„r av en fallstudie dĂ€r platsens kontext analyseras och en innehĂ„llsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förstĂ„else för platsen och dess förutsĂ€ttningar.

GruppbostÀder och andra boenden för handikappade Àr ofta försummade av arkitektoniska vÀrden, rationellt och billigt byggande har varit drivande genom Ären. I min gruppbostad handlar det om individen och de aktiviteter denna typ av arkitektur borde frÀmja. Att placera en gruppbostad i en social kontext ökar inte bara kunskapen om olika handikapp i samhÀllet utan ökar ocksÄ livskvaliteten för de boende..

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka prisstrategier högteknologiska B2B-företag anvÀnder sig av samt hur dessa val av prisstrategi förhÄller sig till tidigare forskning pÄ omrÄdet. Vidare har vi undersökt huruvida högteknologiska B2B-företag har nÄgon gemensam karaktÀristik som kan pÄverka valet av prisstrategi. Slutligen har vi diskuterat hur de högteknologiska B2B-företagens anvÀndande av analysverktyg kan pÄverka valet av prisstrategi. Vi har genomfört en fallstudie av Ätta företag och jÀmfört dessa empiriska observationer med det teoretiska ramverket. Studien visar att högteknologiska B2B-företag i stor utstrÀckning anvÀnder sig av marknadsbaserad prissÀttning.

Syftet med vÄrt examensarbete var att utforska lÀrare och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd. Fallstudien genomfördes pÄ tre skolor i SkellefteÄ kommun och vi anvÀnde oss av kvalitativa forskningsmetoder dÀr fyra lÀrare deltog i intervjuer och 16 elever deltog i observationer under aktiviteter. Resultatet av studien visade att lÀrares och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd Àr varierande. LÀrarnas egen instÀllning till Àmnet matematik tycks ha betydelse för valet av deras undervisningssÀtt. Samtliga lÀrare framhöll att praktisk matematik Àr viktigt.

Intresset Àr lÄgt för matematik hos elever i grundskolans senare del visar fÀrska undersökningar. Skolverket efterlyser bland annat variation av arbetsformer. Jag har kommit i kontakt med en lÀrare som arbetar med laborativ matematik som Äterkommande inslag i matematikundervisningen. Denna uppsats Àr en fallstudie av hans arbete. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och beskriva hur man kan utveckla och arbeta med laborativ matematik som Äterkommande inslag i matematikundervisningen.

Denna undersökning Àr en fallstudie som syftar till att ta reda pÄ hur elever gÄr tillvÀga nÀr de löser ett algebraiskt problem. Syftet Àr att sÀtta sig in i elevernas tankar och sÀtt att lösa problem och genom ökad förstÄelse kunna förklara för dem pÄ ett sÀtt de förstÄr och kan relatera till.Metoden som anvÀnts Àr enkÀt och intervju, och studiegruppen Àr en klass i Ärskurs nio.Eleverna Àr inte sÄ vana vid att kombinera olika rÀknesÀtt i ett och samma tal. De har lÀttare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror Àn de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De Àr heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, dÀrför löser de ofta talen rutinmÀssigt utan att reflektera över hur.Det Àr viktigt att det ingÄr varierad problemlösning i undervisningen sÄ att eleverna övar sig pÄ bÄde praktisk matematik samt olika matematiska omrÄden. Eleverna tycker det Àr roligt att göra annat Àn enbart rÀkna i lÀroboken.

Undersökningens syfte har varit att ta del av likheter och skillnader i gymnasieelevers uppfattningar om MatematikvÀgen, utifrÄn frÄgestÀllningen ?Vilka upplevelser har eleverna av MatematikvÀgen??. Metoden för undersökningen har varit intervju.MatematikvÀgen Àr ett grepp att möta elever med ett stort matematikintresse inför och pÄ gymnasiet. Detta görs genom att eleverna fÄr möjlighet att lÀsa ungefÀr halva gymnasiets Matematik A redan under sista terminen pÄ grundskolan. Eleverna ligger pÄ sÄ sÀtt en termin före de som lÀser matematiken pÄ normal fart vilket innebÀr att de det sista Äret pÄ gymnasiet kan vÀlja att lÀsa linjÀr algebra pÄ högskolan.

Arbetes utgÄngspunkt har varit att fÄ mer kunskap om vad som gynnar respektive missgynnar elevers lÀrande i matematik. Syftet har varit att i ett samtal ta del av SUM-elevers, elever i sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, tankar om deras matematikundervisning. För att samla in empirisk data har sex intervjuer med elever frÄn Ärskurs nio genomförts, men Àven en kortare klassrumsobservation har gjorts före intervjuerna. Teorin bygger pÄ socialkonstruktivism, ett sociokulturellt perspektiv och matematisk forskning.Resultatet pekar bland annat pÄ att eleverna behöver mer tid till att repetera och fördjupa kunskaperna, att undervisningen bör varieras, att lÀraren Àr mycket viktig samt kamratstödets vikt för elevernas lÀrande. Det framkommer ocksÄ att sjÀlvkÀnslan stÀrks av att eleverna har förkunskaper om det kunskapsomrÄde som klassen ska arbeta med och hur lÀrarens positiva förvÀntningar pÄ elevens matematikinlÀrning underlÀttar.

MÄnga studier pekar pÄ att flersprÄkiga barn har sÀmre resultat Àn barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien Àr att studera flersprÄkiga barns svÄrigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda pÄ om signalord har betydelse för flersprÄkiga barns svÄrigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av rÀknesÀtt man ska vÀlja.  Deltagarna i den hÀr studien Àr barn i Ärskurs tre.Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fÄtt stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord Àr lÀttare Àn uppgifter utan signalord.

I mitt examensarbete har jag studerat hur klarsprÄk samt text och bild i samverkan kan öka lÀsbarhet, lÀslighet och lÀsvÀrdet i myndighetstexter. I denna studie har jag avgrÀnsat mig till att analysera Valmyndighetens broschyr Valet i fickformat, som Àr den enda informationen som frÄn myndigheten som förklarar hur valet gÄr till. Syftet med studien Àr att skapa förbÀttrad information till förstagÄngsvÀljare, som ocksÄ hade lÀgst valdeltagande i Sverige under riksdagsvalet 2010. I studien har jag genomfört tvÄ olika metoder; en textanalys och en semistrukturerad fokusgrupp. Syftet med textanalysen var att fÄ en helhetsbild kring hur Valmyndigheten utformat tidigare material vad gÀller mÄlgrupp, kontext, sprÄkligt bruk, text och bild i samverkan samt den grafiska formen. Detta för att ta reda pÄ vad som har fungerat bra/mindre bra med Valmyndighetens befintliga information, för att i sin tur skapa förbÀttrad information som ökar lÀsbarhet, lÀslighet och lÀsvÀrde hos mÄlgruppen förstagÄngsvÀljare.

Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i hÄllbar stadsutveckling - med sÀrskild inriktning pÄ social hÄllbarhet - och studerar konsekvenser av den segregerade staden Malmö. I fokus stÄr bostadsomrÄdet AlmgÄrden och dess betydelse som kontext för barns identitetsarbete och socialisering. Med utgÄngspunkt i teorier om socialt hÄllbar stadsutveckling, boendesegregation, grannskapseffekter, samt barns socialisering och identitetsarbete ges en förstÄelse för bostadsomrÄdets betydelse för barns uppvÀxtvillkor. Uppsatsen innehÄller en nulÀgesbeskrivning och hÄllbarhetsanalys av AlmgÄrden som kontext, baserad huvudsakligen pÄ intervjuer med boende och olika företrÀdare för den kommunala verksamheten i omrÄdet. Sammantaget indikerar situationen pÄ AlmgÄrden sÀmre förutsÀttningar för god hÀlsa och vÀlfÀrd och medför faktorer som kan pÄverka barns uppvÀxtvillkor negativt.

Den hÀr studien tar fasta pÄ kontexten och betydelsen av 2008 Ärs svenska vÄrdstrejk och utreder dess motivationer. Studien utgÄr frÄn tre kvinnliga sjuksköterskor, som alla deltog aktivt i strejken..

En byggnad mellan park och stad, placerad vid Hornsbruksgatan och Högalidsparken. Butiker, kontor och bostÀder i en byggnad som förhÄller sig bÄde till en storskalig urban kontext och till parkens mer intima smÄskalighet..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagogerna upptÀcker och synliggör barnens matematik pÄ förskolorna.Tre förskolor och sex pedagoger deltog i intervjuer och observationer. Förskolorna valdes utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval och ligger i vÄra nÀromrÄden. Vi observerade och intervjuade vid olika tillfÀllen. I de observerade undersökningstillfÀllena upptÀcktes mycket matematik hos pedagogerna, trots att/fastÀn pedagogerna inte sa till barnen att det var matematik de höll pÄ med. Samtliga pedagoger var noga med att anvÀnda rÀtt matematiska begrepp i samtalen med barnen.Det finns en viss skillnad i hur pedagogerna uttrycker sig om sitt anvÀndande av matematiken, men att de i observationerna ÀndÄ anvÀnde sig av metoder som liknade varandra.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av tre lokala bibliotek, Degerfors sockenbibliotek, ett studiecirkelbibliotek tillhörande IOGT-logen Vindelns hopp, samt ABF-biblioteket i Granö, i nuvarande Vindelns kommun vid 1900-talets första decennier och deras bokbestÄnd sett i ljuset av den sociala och historiska kontext som de befann sig i. I denna kontext ingÄr de olika ideologier och diskurser som prÀglade de olika bibliotekstyper som de tre biblioteken representerade, men ocksÄ de lokala förhÄllandena. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: hur sÄg den sociala och historiska kontexten ut pÄ ett nationellt plan? Hur sÄg den regionala och lokala kontexten ut? Och slutligen hur avspeglas dessa förhÄllanden i de tre undersökta bibliotekens bokbestÄnd? De tre biblioteken var lokaliserade i Vindelns kommun, tidigare Degerfors socken, i VÀsterbottens inland. De olika bibliotekstyperna som biblioteken representerar Àr sockenbiblioteket samt tvÄ former av studiecirkelbibliotek; det ena drivs av IOGT som Àr en del av nykterhetsrörelsen och det andra drivs av ABF, som Àr en del av arbetarrörelsen.