Bakgrund:Vi har valt att skriva om leken på förskolor eftersom vi anser den är viktig. En del barn har svårt att komma in i leken, vissa barn är väldigt dominanta, en del barn är budbärare åt de andra barnen i leken och några barn är tystlåtna, utåtagerande och inåtvända. Många barn har svårigheter att förstå de sociala koderna och behöver utveckla förmågan att samspela i leken. Vi är intresserade av vilka uppfattningar pedagogerna har för att främja dessa barn och för att inkludera dem i leken. Syfte:Vårt syfte med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur pedagogerna uppfattar barn med leksvårigheter.

Stavning handlar ej enbart om att stava rätt! Att lära sig stava kan vara en hjälp i en individs läs- och skrivutveckling. Genom att lära sig stava kan det bli lättare att lära sig läsa, samtidigt som läsningen kan bidra till att lära sig stava. Genom att skriva kan en elev lära sig stava bättre samtidigt som goda stavningskunskaper kan skapa en känsla av trygghet och säkerhet i skriftspråket som gör att han/hon vill skriva. Syftet med studien är att ta reda på när, hur och varför lärare arbetar med stavning i de tidiga skolåren och att skapa en överblick över olika synsätt på stavning samt hur dessa kan påverka undervisningen. Studien tar upp stavning ur olika perspektiv, från det teoretiska till det praktiska samt hur elever uppfattar stavning.

Tanken om att skriva en uppsats som behandlar hur man som ung muslim i en samtida svensk kontext definierar och konstruerar sin religiösa identitet har sitt ursprung i min vilja att tillägna mig en bättre beredskap i bemötandet av muslimska elever i min undervisning om islam. Syftet med denna uppsats är att undersöka projektet Fredsagenterna. Undersökningen tar sin utgångspunkt i hur projektet väljer att förhålla sig till majoritetssamhället samt i hur de unga muslimer som ingår i projektet ser på sin religiösa identitet i relation till majoritetssamhället. Undersökningen har utförts som en fallstudie bestående av en enkät, observationer samt kvalitativa intervjuer med fyra deltagare i projektet. Alla tre moment är genomförda i samband med en av projektets kurshelger.

Den här uppsatsen handlar om patientjournaler, och om hur de förhåller sig till Patientdatalagens paragraf 13. Enligt patientdatalagen ska patientjournaler vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalerna, och skribenterna bakom, förhåller sig till lagen. Ett annat syfte med uppsatsen är att undersöka patientjournalen som genre. Genreanalysen och Per Ledins definition av genrer utgör uppsatsens teoretiska ram.Materialet för undersökningen är sex stycken journaler från Karolinska sjukhuset (KS).

Syftet med studien är att försöka belysa det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning utifrån verksamma lärares beskrivningar och koppla det till aktuell och relevant forskning.Studiens bakgrund tar upp definitioner av begreppen döv och teckenspråk, samt styrdokumenten som styr undervisningen av döva elever. Därefter presenteras tidigare forskning inom området döva barns läs- och skrivinlärning. Det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning belyses genom intervjuer med lärare i svenska för döva.Dövas förstaspråk är teckenspråk. De flesta eleverna har ingen erfarenhet av svenska innan de börjar skolan. Döva barn har därför ett dubbelt arbete när de börjar skolan; de ska lära sig läsa och skriva samtidigt som de lär sig ett nytt språk.

Bakgrund: Många av de människor som kommer som invandrare, asylsökande och flyktingar till Sverige kommer någon gång i kontakt med sjukvården. Detta gör att sjuksköterskorna ställs inför möten med människor från andra kulturer, med en annan uppfattning om hur de vill bli omvårdade än vad sjuksköterskan är van vid. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av mötet med människor från andra kulturer i den svenska vården. Metod: Arbetet är en kvalitativ litteraturstudie. Analysen är gjord på sex artiklar, och de har analyserats med hjälp av en innehållsanalys i fem steg.

Bakgrund: Jag har valt att skriva och undersöka om hur modersmålsundervisning kan påverka flerspråkiga elevers språkutveckling och skolframgång. Mitt val av ämne har huvudsakligen påverkats av eget intresse men också av den aktuella debatten om modersmålsundervisning vara eller icke vara.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka om modersmålsundervisning kan ha ett positivt eller negativt inflytande på olika grundskoleelevers skolgång och framgång.Metod: För att få svar på arbetets frågeställning har jag valt att använda en kvalitativ metod. Med litteraturgenomgången lyfter jag fram teorier och forskning inom flerspråkighet. Inom den empiriska undersökningen använder jag kvalitativa intervjuer och frågeformulär. Med inspelningar av dessa intervjuer och insamling av olika data från elevernas skolresultat gör jag en analys.

QUASI-projektet är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som inkluderar universitet och högskolor i fem europeiska länder. QUASI-samarbetet fokuserar på forskning om jästceller. Projektet avslutades i maj 2007 och de vetenskapliga resultaten ska förklaras för allmänheten. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma lättbegripliga texter om QUASI-projektet för att informera allmänheten om projektet och resultaten. Texterna ska publiceras på en webbsida.

SAMMANFATTNINGBakgrund:I lagstiftningen betonas att hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att informera och göra patienten delaktig. För att förbättra patientdelaktighet inom kirurgisk vård är det värdefullt med fördjupad kunskap om vad patienter anser vara betydelsefullt.Syfte:Att beskriva vad patienter anser vara betydelsefullt avseende delaktighet under vårdtiden och inför utskrivning på kirurgisk vårdavdelning.Metod:Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Patienterna erbjöds att dagligen under sjukhusvistelsen skriva vad som var betydelsefullt för dem under vårdtiden och inför utskrivning på ett patientkort. Det som patienterna skrivit på patientkorten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat:Resultatet omfattar fyra olika huvudkategorier: att få kunskap och vara delaktig i samtal,att känna sig väl omhändertagen, att känna sig betydelsefull samt att känna trygghet inför hemgång.Slutsats:Studien visar att patienter som vårdas på kirurgiska vårdavdelningar anser att kunskap och fortlöpande information om sjukdom, behandling och planering är betydelsefullt för patientdelaktighet, vilket stöds av resultat från tidigare studier. För att uppnå att patienten blir delaktig i sin vård är det av stor vikt att patientens behov efterfrågas dagligen, vilket enkelt kan uppnås genom användandet av patientkortet som använts i denna studie.Nyckelord:Patientdelaktighet, patientinformation, kommunikation, kirurgisk omvårdnad, kvalitativ innehållsanalys..

En metod som har fått ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare år är Arne Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod, att skriva sig till läsning (ASL). Eleverna använder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar där elever utvecklas och lär av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att få ett samspel där barnen bidrar till varandras lärande finns det olika egenskaper som pedagoger utgår ifrån när de parar ihop sina elever.Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgår ifrån när de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. Frågeställningarna som förde oss till vårt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgår de ifrån? När byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojämnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkät och fick in 34 svar som granskades på ett systematiskt sätt och begrepp bildades till kategorier.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Denna studie undersöker hur minskad anonymitet kan förändra sättet människor skriver kommentarer på YouTube-videor. YouTube begärde nyligen att användarna skulle ange sina fullständiga namn. Användare är ännu inte skyldiga att ändra sitt användarnamn, men om de inte gör det ombes de att svara på varför de väljer att ha kvar sitt alias. För att undersöka detta lät vi först användare svara på en enkät för att se vad de tycker om att vara anonym kontra att ge ut sitt riktiga namn, och om att ge sitt riktiga namn gör dem mer uppmärksamma kring deras sätt att kommentera på YouTube. Sedan, för att se vad som verkligen händer i kommentarsfälten, gick vi igenom ett antal kommentarer för att hitta mönster i hur ett alias kontra ett riktigt namn relaterar till processen att skriva negativa kontra positiva kommentarer.

Det är ingen överdrift att Reportrar utan gränser betraktar Mexiko som ett av världens farligaste länder för journalister. Det finns ingen säkerhet. Av enkäten framgår det att förtroendet för polisen är i princip obefintligt. Många journalister har blivit hotade och känner sig oroliga för sig själva och sina familjer. Ingen går säker i städerna Tijuana och Juarez.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur gymnasieelever och elever från grundskolans tidigare år uppfattar att arbeta med sagor och berättande. Jag vill se hur deras uppfattningar gick att koppla till lärande och läroprocessen. Till läroprocessen kopplar jag fantasi, inlevelseförmåga och empati, att bearbeta tidigare upplevelser, förmågan att lyssna samt förmågan att uttrycka sig. Jag valde att genomföra mina undersökningar i en gymnasieklass som läste första året samt en klass i årskurs fyra. Jag höll i fem lektionspass med båda klasserna.

Syfte: Att jämföra patientens totala stråldos och undersökningstid från metoderna konventionell röntgen och genomlysning vid undersökningen belastade knän med artrosfrågeställning.Metod: Datainsamlingen utfördes genom att det delades ut dosprotokoll där röntgensjuksköterskorna på röntgenavdelningen fick skriva upp stråldoser och undersökningstid. Datainsamlingen gjordes under en fyraveckorsperiod på ett medelstort sjukhus i Sverige. Datainsamlingen jämfördes genom en hypotesprövning där det utfördes ett Mann-Whitney U-test med en signifikansnivå på fem procent för att se om nollhypotesen (ingen skillnad i stråldos eller tid) höll.Resultat: Studiens nollhypotes för stråldoserna förkastades som hade medelvärdet 444,37 mGycm² (genomlysning) och 212,24 mGycm² (konventionell röntgen). Nollhypotesen för undersökningstiderna förkastades också som hade medelvärdena 5,08 minuter (genomlysning) och 8,48 minuter (konventionell röntgen). Signifikansnivån för båda faktorerna var lägre än 0,001 och därför behölls mothypoteserna att det fanns en skillnad mellan modaliteterna.Slutsats: Studiens resultat visade att konventionell röntgen är den bäst lämpade metoden att använda stråldosmässigt medan genomlysningen är bäst lämpad tidsmässigt.