Sök:

Sökresultat:

852 Uppsatser om Läs- och skriverövrande - Sida 56 av 57

Vi vilja vara svenskar! : Ecklesiologi och historik frÄn Svensk-finska St. Mikaels församling i Tallinn 1919-1944

?Vi vilja vara svenskar!? svarade Hjalmar Pöhl, dÄvarande kontraktsprost i svenska kontraktet i Estland, nÀr han i oktober 1941 precis fÄtt lÀmna landet och stÄr inför en nystartad rÀddningskommitté för estlandssvenskarna i Stockholm. I Estland hade nazisterna kört ut Sovjet, innan det hade landet och kyrkan gÄtt igenom en fruktansvÀrd tid med deporteringar, avrÀttningar och förföljelse. FrÄgan som besvarades gÀllde huruvida man nu ville leva under tyskarna eller fÄ tillbaka en fri estnisk stat. Inget av detta intresserade kontraktsprosten ? han ville vara svensk.

?Kycklingracet? : en utredning om produktion, försÀljning och konsumtion av Àgg och kyckling i Sverige

Ägg och kycklingproduktionen i industrilĂ€nderna har genomgĂ„tt en stor förĂ€ndring under de senaste 75 Ă„ren. Dagens specialiserade raser Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n de frigĂ„ende flockarna med höns som förr fanns pĂ„ gĂ„rdarna. Denna förĂ€ndring var lyckad för producenterna och mattillgĂ„ngen för lĂ€ndernas befolkning ökade (Tarver, 1986). Men det blev Ă€ven negativa följder av den intensifierade produktionen, en av dem Ă€r djurvĂ€lfĂ€rdsproblem (SCAHAW, 2000). Den röda djungelhönan Gallus gallus Ă€r generellt ansedd som ursprunget till de domesticerade hönsen Gallus gallus domesticus (West & Zhou, 1989; Siegel et al., 1992; Yamashita et al., 1994).

Religionsundervisning för livet : En förskjutning frÄn lÀra i religion, till lÀra om och frÄn religioner

Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning frĂ„n lĂ€ra i religion, till lĂ€ra om och frĂ„n religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsĂ€mnet som skett framförallt frĂ„n Lgy70 till Lpf94 men Ă€ven beskriva religionsĂ€mnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgĂ„ngspunkt i moral, etik och livsfrĂ„gor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssĂ€tt utifrĂ„n Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som anvĂ€nts Ă€r en deskriptiv litteraturstudie.För att uppnĂ„ syftet har följande frĂ„gor besvarats:1- Hur har religionsĂ€mnet förĂ€ndrats i skolan?2- Är det motiverat att undervisa i religion, med utgĂ„ngspunkt i moral, etik och livsfrĂ„gor?Litteratur som anvĂ€nts för att besvara frĂ„gestĂ€llningarna Ă€r bland annat, HĂ€renstams Kan du höra vindhĂ€sten? Religionsdidaktik- om konsten att vĂ€lja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, AlmĂ©ns Livstolkning och vĂ€rdegrund. Att undervisa om religion livsfrĂ„gor och etik, samt Erikssons PĂ„ spaning efter livets mening.

Rektor - skolans pedagogiska ledare. En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare

Titel: Rektor ? skolans pedagogiska ledare. En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Det övergripande syftet Àr att försöka fÄ en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och dÄ utifrÄn rektors egen horisont. Problemet preciseras pÄ följande sÀtt: Hur leder rektor skolan som pedagogisk ledare? Problemet bestÄr i att försöka tolka, analysera och förstÄ rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Fokus ligger pÄ rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. En inventering av statens krav och förvÀntningar pÄ rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar, regeringens skrivelser och statliga utredningar.

MÀnniskan - ett konfliktsystem : En uppsats om samhÀllskonstruktion och religiositet i William Goldings Lord of the Flies

Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning frĂ„n lĂ€ra i religion, till lĂ€ra om och frĂ„n religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsĂ€mnet som skett framförallt frĂ„n Lgy70 till Lpf94 men Ă€ven beskriva religionsĂ€mnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgĂ„ngspunkt i moral, etik och livsfrĂ„gor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssĂ€tt utifrĂ„n Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som anvĂ€nts Ă€r en deskriptiv litteraturstudie.För att uppnĂ„ syftet har följande frĂ„gor besvarats:1- Hur har religionsĂ€mnet förĂ€ndrats i skolan?2- Är det motiverat att undervisa i religion, med utgĂ„ngspunkt i moral, etik och livsfrĂ„gor?Litteratur som anvĂ€nts för att besvara frĂ„gestĂ€llningarna Ă€r bland annat, HĂ€renstams Kan du höra vindhĂ€sten? Religionsdidaktik- om konsten att vĂ€lja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, AlmĂ©ns Livstolkning och vĂ€rdegrund. Att undervisa om religion livsfrĂ„gor och etik, samt Erikssons PĂ„ spaning efter livets mening.

Har införandet av IFRS 3 ökat nedskrivningarna av goodwill inom industribranschen i samband med en konjunkturnedgÄng? En studie av 55 noterade industriföretag pÄ Stockholmsbörsen

Bakgrund och problem: FrÄn och med 2005 tillÀmpar alla noterade företag i Sverigestandarden IFRS 3 gÀllande RörelseförvÀrv. Enligt denna standard skrivs goodwill inte lÀngreav utan istÀllet skall företagen varje Är utföra nedskrivningsprövning för att faststÀlla omnedskrivningsbehov föreligger. Den nya regleringen ökar utrymmet för företagsledningarsmöjlighet till bedömningar. Goodwillposten har under senare Är ökat i förhÄllande till totalatillgÄngar varför hanteringen av denna post i stor utstrÀckning pÄverkar företagens finansiellarapporter. 2008 Àr det första Äret efter den nya regleringens införande som har drabbats av enkonjunkturnedgÄng, dÄ risken för nedskrivningar av goodwill ökar.

Att sÀnka temperaturer i stadsmiljö : en studie av trÀdens effekt pÄ en bostadsgÄrd i Malmö

Under de senaste Ärtiondena har det pÄgÄtt en förtÀtning och en alltmer ökad utbyggnad av vÀrldens stÀder. Som en följd av detta har stadens naturliga vatten- och vÀrmebalans rubbats. PÄ bekostnad av vegetativa ytor har artificiella byggmaterial introducerats som absorberar vÀrme frÄn solens strÄlar och höjer stadens temperaturer. Dessa material leder Àven snabbt bort regnvatten samt hindrar vatten att infiltreras ner i marken. Temperaturskillnader pÄ 12oC jÀmfört med den omkringliggande landsbygden har kunnat uppmÀtas i stora amerikanska stÀder. Detta fenomen har kommit att kallas Stadens VÀrmeö eller Urban Heat Island som Àr den engelska termen. I Sverige förvÀntas det bli allt högre sommartemperaturer och fler rekordvarma dagar framöver.

En granskning av de trÀningsmetoder som anvÀnts i tv-program sÀnda i Sverige vars avsikt var att minska beteendeproblemet rÀdsla hos hund

Precis som mÀnniskor kan hundar bli rÀdda för saker de upplever som obehagliga. TyvÀrr kan hundar ibland fÄ problem med denna rÀdsla eftersom de inte alltid kan hantera rÀdslan pÄ det sÀtt som de i naturen skulle ha gjort. Hundarna blir dÄ oroliga och fÄr vad forskarna kallar beteendeproblemet rÀdsla vilket innebÀr att hunden förvÀntar sig att nÄgot obehagligt ska hÀnda i en viss situation och dess vÀlfÀrd försÀmras. PÄ tv idag visas det fler och fler program om hur vi ska hÄlla vÄra djur och en del av dessa program behandlar just beteendeproblem hos hundar. I dessa program visas det hur man ska jobba med dessa problem för att komma till bukt med dem.

Halmstadgruppen

Halmstadgruppen blev mycket omskriven i tidningarna och bara det att gruppen bestod av en skara konstnÀrer som hade gÄtt samman gÀllande stilriktning och gemensamma utstÀllningar bidrog sÀkert en hel del till uppmÀrksamheten. Dessutom följde Halmstadgruppen det som var pÄ ?modet? i Paris konstliv. Det var nÄgot som blev vÀldigt tydligt i och med att Halmstadgruppen stÀllde ut pÄ Galerie Modern i Stockholm 1931, samtidigt som det öppnades en utstÀllning med fransk konst pÄ Nationalmuseum i Stockholm. NÀr Halmstadgruppen dessutom stÀllde ut pÄ Galerie Modern i Stockholm 1932 anordnade Nationalmuseum i Stockholm en surrealistutstÀllning, vilket vÀckte en debatt om Halmstadgruppen i flera tidningar.

Motivation, ledarskap och teambyggande : En studie om Mediamakarna i Sverige AB

Motiverade och engagerade medarbetare anses idag vara en av de viktigaste faktorerna för att skapa goda resultat inom företag och organisationer. Genom hela historien sÄ har en ledares uppgift varit att inrikta mÀnniskornas sjÀlvbevarelsedrift pÄ gemensamma mÄl, att uttrycka och att försvara en vision som fyller de ledda med hopp. Mediamakarna i Sverige AB, belÀget i centrala Stockholm, startades av tre personer vid namn Richard Ehlesjö, Fredrik Sandblad och Sammy Jeridi. Som delÀgare i företaget arbetar de efter egen modell dÀr öppen kommunikation anses vara extremt betydelsefullt. Med tanke pÄ att de Àr relativt oerfarna som ledare stÀller jag mig frÄgande till huruvida ledarna har en tillrÀcklig kompetens och personliga egenskaper för att leda sig sjÀlva samt att motivera ett sÀljteam till framgÄng.Hur motiverar Mediamakarna sÀljarna till att prestera det yttersta och hur gör man för att fÄ sjÀlvmotiverade sÀljare? Anser cheferna att de har de egenskaper som gör dem till bra ledare som nyttjar varje ledares positiva egenskaper pÄ rÀtt sÀtt? Dessutom ska jag granska företagets rollfördelning.

Motivation, ledarskap och teambyggande : En studie om Mediamakarna i Sverige AB

Motiverade och engagerade medarbetare anses idag vara en av de viktigaste faktorerna för att skapa goda resultat inom företag och organisationer. Genom hela historien sÄ har en ledares uppgift varit att inrikta mÀnniskornas sjÀlvbevarelsedrift pÄ gemensamma mÄl, att uttrycka och att försvara en vision som fyller de ledda med hopp. Mediamakarna i Sverige AB, belÀget i centrala Stockholm, startades av tre personer vid namn Richard Ehlesjö, Fredrik Sandblad och Sammy Jeridi. Som delÀgare i företaget arbetar de efter egen modell dÀr öppen kommunikation anses vara extremt betydelsefullt. Med tanke pÄ att de Àr relativt oerfarna som ledare stÀller jag mig frÄgande till huruvida ledarna har en tillrÀcklig kompetens och personliga egenskaper för att leda sig sjÀlva samt att motivera ett sÀljteam till framgÄng.Hur motiverar Mediamakarna sÀljarna till att prestera det yttersta och hur gör man för att fÄ sjÀlvmotiverade sÀljare? Anser cheferna att de har de egenskaper som gör dem till bra ledare som nyttjar varje ledares positiva egenskaper pÄ rÀtt sÀtt? Dessutom ska jag granska företagets rollfördelning.

"Förr var det förr torrt nu Àr det för blött" : En kvalitativ studie om nyktra anonyma alkoholisters sociala situation

INLEDNINGI samhÀllet kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men ocksÄ nyktra kan ses som avvikande. I vÄr kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som anvÀnds nÀr vi umgÄs med vÀnner och bekanta. Alkohol Àr betydelsefull för mÄnga och kan Àven vara en sjÀlvklar del i umgÀnget med andra. De som inte dricker ses dÀrmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som pÄtvingat utanförskap och ifrÄgasÀttande av handlingar och Äsikter utdelas dÄ nÄgon bryter mot normen att dricka alkohol.

I Idolvinstens konfetti och kamerablixtrar: Idol-Agnes vs Idol-Markus: en kritisk diskursanalys av hur en kvinnlig respektive manlig vinnare representeras i bevakningen av Idol 2005 och 2006

Avsikten med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka hur könsstereotyper skapas genom att titta pÄ hur kvÀllstidningarna konstruerar och reproducerar kön/genus nÀr de representerar en kvinnlig respektive manlig Idol-vinnare och vilken betydelse det kan fÄ för meningsskapande processer. Jag har tittat pÄ tvÄ kvÀllstidningars artiklar dagen efter vinsten för Idol-Agnes 2005 och Idol-Markus 2006 och gjort en kritisk diskursanalys pÄ artiklar, bilder och Idol-postrar för att undersöka vilka bakomliggande diskurser som blir synliga i hur tidningarna vÀljer att representera en kvinnlig respektive manlig vinnare. Till min hjÀlp har jag haft Judith Butlers teori om genus som en performativ akt och den heterosexuella matrisen, Stuart Halls tankar om representation och stereotyper, och van Zoonens feministiska mediestudier och tankar kring manliga och kvinnliga blickar. För att förklara vilka rutiner och normer som styr en medieproduktion av en text har jag anvÀnt mig utav Atheide och SnowŽs medielogikbegrepp. Jag har gjort en kvalitativ analys utifrÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att komma samhÀllets diskurser pÄ spÄren.

Hinder för musikstudenters individuella konstnÀrliga utveckling

INLEDNINGI samhÀllet kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men ocksÄ nyktra kan ses som avvikande. I vÄr kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som anvÀnds nÀr vi umgÄs med vÀnner och bekanta. Alkohol Àr betydelsefull för mÄnga och kan Àven vara en sjÀlvklar del i umgÀnget med andra. De som inte dricker ses dÀrmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som pÄtvingat utanförskap och ifrÄgasÀttande av handlingar och Äsikter utdelas dÄ nÄgon bryter mot normen att dricka alkohol.

Revisorns och uppdragsgivarens dilemma vid rÄdgivning och revidering av ett och samma bolag

Valet av problemomrÄdet bygger pÄ det fokus som har riktats mot revisorns oberoende under de senaste Ären allteftersom revisorer har olika funktioner i dagens företag. Revisorn erbjuder utöver revision granskning och rÄdgivning inom bland annat redovisning, skatt och juridik. Risken Àr stor att revisorn förlorar sin oberoende stÀllning genom konsultverksamheten. Risken uppstÄr dÄ det blir svÄrt att urskilja vad som anses vara acceptabel revisionsnÀra konsultation och vad som anses utgöra ett hot mot oberoendet och svÄrare att urskilja. Problemet har uppmÀrksammats efter redovisningsskandalerna i USA.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->