Vi vill reda ut vilka olika faktorer som kan ha betydelse för bloggar som trovärdig marknadsföringskanal.Vi har använt oss av en kvalitativ ansats för att få en djupare förståelse för bloggar som ett marknadsföringsverktyg. Genom en deduktiv metod har vår teoretiska referensram utgjort utgångspunkten för vår empiriska data.  Vårt empiriska material har vi samlat in genom sex genomförda personliga intervjuer med bloggrelaterade personer. Därefter har vi ställt vårt resultat i relation till vår teori och utifrån vår frågeställning fört en diskussion.Företag kan inte styra vad bloggaren skriver och det är viktigt att bloggen får behålla sin personliga karaktär, då det styrker trovärdigheten för denne som marknadsföringskanal. Bloggen ska inte verka i säljande syfte, utan mer som rekommendationer till läsarna. Bloggare kan i vissa sammanhang agera som opinionsledare och besitter förmågan att påverka en stor grupp av människor.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Titel: När debatten tystnar ? En kartläggning av hur genusforskning skildras i svensk pressFörfattare: Sanna Andersson och Sofia JohanssonKurs: MK1500, Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårterminen 2013Handledare: Britt BörjessonSidantal: 51 sidor/16 142 ordSyfte: ?Att kartlägga och analysera hur ämnet genusforskning skildras i svensk press samtvilka som hörs?Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: 425 artiklar som fångats upp av sökordet genusforsk* i fjorton svenska tidningar mellan 1 januari 2008 ? 31 december 2012Huvudresultat: Vårt resultat visar att artiklar där genusforskning nämns främst hamnar pånyhetsplats. Det sakområde genusforskning främst figurerar inom är kultur och väldigt få artiklar har ett huvudsakligt fokus på genusforskning. Den svenska pressen skriver övervägande neutralt om genusforskning, men vi har även funnit en större andel positiva artiklar jämfört med de av negativ karaktär. Genusforskare är nästan aldrig skribenter tillartiklarna där genusforskning nämns.

Jag har tidigare haft mina funderingar över att reflektera kring mitt eget verk och mitt eget komponerande. Funderingar om att det skulle bli för personligt och utlämnande. Det finns dock något spännande i att skriva om sig själv och sitt komponerande, en möjlighet att göra en resa inom sig själv. Så jag har i slutändan beslutat mig för att ta denna chans att skriva om mina tankar kring musik och om hur jag arbetar med utommusikalisk inspiration i mitt komponerande.Orkesterstycket Kanoper, den klingande delen av mitt examensarbete, är inspirerat av den egyptiska mytologin och gudavärlden; utan att jag är religös eller en anhängare av den gammelegyptiska tron, men jag har en förkärlek för det mytiska. Mytologi har varit ett stort nöje och en inspirationskälla för mig enda sedan jag var ett litet barn och jag lånade böcker om grekisk, egyptisk och nordisk mytologi fra?n familjens bokhyllor, först kanske mest för att titta på bilder men allteftersom jag lärde mig läsa så var det några av de första böckerna jag läste.

Titel: Kollektivjournalistiken ? En studie om Västtrafiks nya biljettsystemsom nyhetsämneFörfattare: Marcus Odeholm, Fredrik Richardsson och Henrik von SchlanbuschOmfattning: 52 sidor inklusive bilagaHandledare: Britt BörjessonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2010Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett nyhetsperspektiv analysera hurGöteborgs-Postens och TTELAs journalister ser på rapporteringen om Västtrafiks nya biljettsystem.Metod: Kvalitativ intervjustudieMaterial: Analysen utgår ifrån intervjuer med sex stycken journalister som skriver för Göteborgs-Posten respektive TTELA. Intervjuerna genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide.Huvudresultat: Studiens resultat visar att det primärt är journalisternas bedömning av vad som kommer skapa stort läsarintresse som styr nyhetsvärdering, men att även läsarna själva i stor mån kan påverka medieinnehållet genom interaktion. Kombinationen av dessa är anledningen till den omfattande rapporteringen om Västtrafiks nya biljettsystem. Sekundärt kan faktorer för nyhetsurval, som ekonomi och medielogik, påverka, men för den enskilde journalisten behövs dessa sällan tas i beaktning.

Jag har i denna uppsats försökt ge en bild av hur Astrid Lindgren vill presentera en egen syn på barn, barns villkor och barnuppfostran i hennes verk om Madicken. Astrid Lindgren själv menar att hon vill ?åstadkomma en human inställning? hos sina läsare och denna avsikt märks i hennes verk Madicken och Madicken och Junibackens Pims. Hon försöker ge den vuxna läsaren en bild av hur sociala förhållanden kan upplevas genom sin skildring av den lilla staden, samtidigt som hon skapar en liknande, men mer försiktig möjlighet, även för barnen som läsare. Framställningen av den godhjärtade Madicken hoppas hon skall öppna upp för de läsande barnen att överta hennes humana inställning.I det sammanhanget har jag också diskuterat hur väl barnet som läsare kan tänkas förstå de sociala skillnaderna som råder i verken, då i jämförelse med en vuxen läsare.

Essän utgår från den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sättet att vara och i sättet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmärksamhet och känslomässig begåvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jämför jag ledarskapet för en mångkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnära kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillämpa ett mer auktoritärt ledarskap.

Min hypotes är att layouten är det första vi lägger märke till när vi ser nya gestaltningsförslag och andra ritningar. Ändå saknas det utbildning i layout på Sveriges landskapsarkitektutbildningar. I kandidatarbetet testas olika enkla modeller för layout för att bedöma deras relevans vid produktion av exempelvis förslagsritningar inom landskapsarkitektur. När jag i det här arbetet skriver om layout syftar jag till samspelet mellan bild och text och jag har även valt att testa några olika färgvarianter för att se färgens påverkan på gestaltningsförslaget. Genom litteraturstudier har relevanta metoder för layout plockats fram; symmetrisk, asymmetrisk samt med och utan tillämpning av gyllene snittet.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syftet var att beskriva och förstå hur förskollärare upplever att de i bildskapande aktivite-ter möjliggör för barnen att vara kompetenta. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som vi genomfört med fem verksamma förskollärare som alla arbetar med barn inom ål-dersgruppen ett till tre år. Studiens resultat visade att de intervjuade förskollärarna be-skriver olika sätt att arbeta på för att skapa möjligheter för barnen i deras bildskapande aktiviteter och att de därmed arbetar utifrån olika sätt att se på barn. Detta, i sin tur, leder till att de förhåller sig på olika sätt till barnen, från att se dem bara som ?små? till att se barnen som kompetenta individer.

Min hypotes är att layouten är det första vi lägger märke till när vi ser nya gestaltningsförslag och andra ritningar. Ändå saknas det utbildning i layout på Sveriges landskapsarkitektutbildningar. I kandidatarbetet testas olika enkla modeller för layout för att bedöma deras relevans vid produktion av exempelvis förslagsritningar inom landskapsarkitektur. När jag i det här arbetet skriver om layout syftar jag till samspelet mellan bild och text och jag har även valt att testa några olika färgvarianter för att se färgens påverkan på gestaltningsförslaget. Genom litteraturstudier har relevanta metoder för layout plockats fram; symmetrisk, asymmetrisk samt med och utan tillämpning av gyllene snittet.

Idag lagras enorma mängder elektronisk text i databaser på företag, institutioner och liknande ställen. Textmassorna är oftast lättåtkomliga, lätt redigerade och enkla att sprida. Dessvärre dyker det upp problem när man ska läsa och navigera i stora dokument. Kognitiva belastningar på korttidsminnet är en följd av svårigheten att överblicka stora dokument. Det uppstår även problem med navigeringen i dokumenten.

Dialysbehandling är en livsnödvändig åtgärd som krävs för att personer med kronisk njursvikt ska överleva. Det är en behandling som är tids- och energikrä-vande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med dialys. Studien baserades på tio internationella vetenskapliga ar-tiklar publicerade mellan åren 1999 till 2005. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om lektioner, strukturerade för några olika intelligenser, kunde förbättra elevernas upplevelse av inlärningen. Särskilt ville vi granska hur trivsel och känslan för matematik påverkats. Begreppet intelligens och multipla intelligenser skriver vi om i examensarbetet. Vi ville även undersöka om det fanns några skillnader mellan en svensk och en amerikansk klass när det gällde just detta. Vi genomförde vår undersökning under slutpraktiken v.42 - 48, 2003.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.