Syftet med denna C-uppsats är att undersöka hur bloggen kan påverka gymnasielevers attityd till övrigt skrivande. I studien görs en kvantitativ enkätundersökning med tre olika gymnasieklasser. Enkäten innehåller även öppna frågor vilket betyder att en viss form av kvalitativ undersökning tillämpas. Huvudresultatet av undersökningen visar på att bloggen har en positiv effekt på bloggande elevers attityd till övrigt skrivande. Bloggen resulterar i att majoriteten av de elever som bloggar även upplever att de skriver mer än vad de gjorde innan de upptäckte denna publiceringsform.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan kvalitet på skriftliga omdömen och elevers resultat på nationella prov och därigenom även belysa effekter av lärares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning säger om bedömning och effekter på lärande. Därefter beskriver jag några statliga insatser och utvärderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lärare skriver omdömen. Jag redogör också för min teoretiska utgångspunkt, som är det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier på god kvalitet i omdömen jag använt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten från nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet på de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat på nationella prov.

Titel: Supernatural- Fans, tolkningsprocesser och meningsskapandeNivå: C-uppsats inom Medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Marie Louise Öhman och Johanna ÖstlundHandledare: Anna EdinExaminator: Eva Åsén EkstrandDatum: juni 2013Syfte: Studera fansens tolkningar, engagemang och meningsskapande med fokus på den amerikanska TV-serien Supernatural.    Teori: Analysera fansens tolkningsprocesser utifrån Stuart Halls Encodning/Decoding- modell och de tre tolkningssätten, dominant, förhandlande och oppositionell läsning.  Metod: Kvalitativundersökning. Med ett antal enkätfrågor som besvarades av 43 respondenter. För att nå ut till fansen annonserade vi efter respondenter via internetforumet Tumblr.Resultat/slutsatser: Av våra respondenter gjorde majoriteten en förhandlande läsning av TV-serien.

AbstractI vår studie har vi undersökt vad floristlärare anser om de nationella styrdokument som finns för Hantverksprogrammet. Vi har genom intervjuer med floristlärare funnit att det ses som ett problem att de är skrivna för att passa samtliga hantverksutbildningar. Detta gör att mål och kriterier är mycket generellt formulerade och tolkningsbara. Respondenterna hade gärna sett att det fanns kursmål och betygskriterier särskilt anpassade för floristutbildningen. De flesta floristlärare skriver nu på egen hand om kursmål och betygskriterier för att de bättre ska passa aktuell utbildning.Vi har också undersökt hur floristlärare uppfattar och förklarar de begrepp som är vanligt förekommande i bedömning av binderier på utbildnings-, tävlings- och gesällnivå.

Arbetets syfte var att belysa och kartlägga hur förskolor använder sig av det sociala mediet Facebook. Datainsamlingen har skett genom både kvantitativa och kvalitativa metoder baserade på 56 Pysslingförskolors Facebook-sidor. Materialet har bearbetats med hjälp av statistiskt beskrivande analys samt innehållsanalys. Avsikten med att använda sig av dessa två analysmetoder har dels varit att belysa hur förskolorna kommunicerar genom Facebook och dels för att kunna redogöra för hur interaktiviteten mellan förskolan och användaren ser ut. Pysslingförskolors användande av Facebook har under året ökat med 933 procent jämfört med föregående år.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare på förskolor tänker om miljöns betydelse för barn. Vi vill även få fram vilka hinder och möjligheter lärarna upplever de har för att skapa den miljö de talar. När vi skriver om miljö i denna studie menar vi den fysiska inomhusmiljön på förskolor och med det menar vi endast hur man organiserar rummen.Ett urval av tio lärare gjordes och sedan skickades frågeformulär ut, som därefter bearbetades och analyserades. Resultat visar att lärare i sina arbetslag talar om miljön ganska mycket och att de talar om miljön som något viktig och betydelsefullt på förskolorna. Resultaten visar även att lärarna i studien talar om miljön med ord ifrån den postmoderna diskursen, men att man enbart hittar spår av det i deras utformning av miljön.

Denna rapport beskriver skapandeprocessen av webbsidan aiducate.se, vars syfte är att stötta, motivera och vägleda gymnasieelever i sin utbildning. Projektet genomfördes självständigt utan någon uppdragsgivare och pågick under en tidsperiod om tio veckor. Till grund låg en förundersökning som visade på bristande motivation hos gymnasieelever. I en kompletterande enkätundersökning fastställdes det att eleverna önskade en modernisering av utbildningen med utrymme för nutida undervisningsmetoder. Som ett komplement till gymnasieutbildningen framställdes därför innovationen Aiducate som i framtiden ska omfatta olika verktyg för studierna.

Den här kvalitativa textanalysstudien syftar till att undersöka vad det finns för ideal i samhället och vilka normer som motiverar dessa. Ur debatter på internet blottlägger jag samhällsideal om makt och politik och de normativa gränser som finns mellan privatliv, arbetsliv och svensk partipolitik. På så vis lyfter jag upp vad det är som upprör människor i Maxgate. Genom att visa vad som skapar den kollektiva upprördheten kommer det som tidigare var osynliga samhällsideal och normer i öppen dager. Studien syftar också till att visa på spänningar inom samhällsidealen och hur normer tolkas olika, men ändock beskrivs på samma sätt.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om elevernas talspråk påverkar det tidigaskrivandet. Våra insamlingsmetoder är dels en enkätundersökning, dels en elicitering. Videnkätundersökningen deltog flera lärare. Lärarna kommer från två olika orter, Västerås ochStockholm, vilket även eleverna gör som har deltagit. Eleverna som deltog vid eliciteringen går iårskurs 1 och 2.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs i läroboken Svenska för dig ? litteraturhistoria. För att uppnå mitt syfte har jag studerat vad lärobokens författarporträtt informerar läsaren om angående författarnas karriärer, framgångar och författarskap samt bakgrunder och privatliv. Därefter har jag genom en kvalitativ textanalys och utifrån genusteorier, analyserat och tolkat mitt material samt hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs. I uppsatsen kommer jag bland annat fram till att de kvinnliga författarna framställs som författare såväl som privatpersoner.

?Repetition är kunskapens moder ? en studie om hur två arbetslag på olika skolor arbetar med läs- och skrivinlärningsmaterial i år 1?, ett examensarbete skrivit av Josefine Bäckström och Elisabeth Meijer. Vi har redogjort för tidigare forskning som berör lärobokens auktoritet och vilken betydelse lärarens personliga och pedagogiska roll har för undervisning. Teorier från Vygotskij lyfts i studien, att det är eleven själv som ska lära sig att läsa och skriva, men hon behöver inspiration, motivation och uppmuntran på vägen. Studien är baserad på kvalitativ forskningsmetod genom insamling av intervjuer och observationer som har resulterat i en redogörelse för de material arbetslagen använder.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Detta är en enkätundersökning som studerar hur personal i förskolan arbetar med barnens motoriska utveckling och vilka förutsättningar deras utemiljö har, både den egna gården och närområdet. Den undersöker även om personalen anser att de har kunskaper om barns motoriska utveckling och om de gör någon systematisk bedömning av den motoriska utvecklingen hos barnen. Om de gör det, har de något åtgärdsprogram om de anser att någon ligger efter.Det är 18 informanter som har besvarat enkäten och de arbetar på fem olika förskolor.Två av fem förskolor anser att deras utemiljö är bra och fyra av dem har tillgång till naturområde i direkt anslutning till förskolan. Förskolan som ligger centralt har av naturliga orsaker inte ett naturområde i direkt anslutning till förskolan med de åker med buss till andra områden. De två som ansåg att deras utemiljö var mindre bra ansåg att gården var för liten och inte så utmanande.De flesta ansåg att de har goda eller tillräckliga kunskaper om barns motoriska utveckling även om många anser att de aldrig kan få för mycket av den kunskapen.

Syftet med vår studie är att belysa hälsa ur barns perspektiv och få syn på hur hälsodiskursen kommer till uttryck i barnens diskussioner kring hälsa.. Arbetet utgår från följande frågeställningar Vad uttrycker barnen om hälsa? Hur blir hälsodiskursen synliggjord i barnens uttryck? För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa gruppintervjuer. Vi har valt att dela upp begreppet hälsa i fyra kategorier- kost, fysisk aktivitet, sociala relationer och psykisk hälsa. Detta för att underlätta förståelsen av begreppet hälsa för barnen och för att skapa struktur i vårt arbete.