Syftet med studien Àr att ÄskÄdliggöra kvinnogestaltningen i lokal morgonpress. Upp-satsen besvarar en övergripande med tvÄ underordnade problemformuleringar som lyder:Hur gestaltas kvinnor i den lokala morgonpressen?Hur ser den diskursiva konstruktionen av kvinnor i relation till mÀn ut i SmÄlandsposten gÀllande diskussionen om nattdagis?Hur gestaltar den medierade nyhetsdiskursen könsmaktsordningen i SmÄlandsposten gÀllande diskussionen om nattdagis?Uppsatsens metod Àr en diskursanalys med fokus pÄ lingvistik dÄ lexikala val framstÄr som tongivande för kvinnogestaltningen. Material till analysen Àr hÀmtat frÄn SmÄlandsposten, en lokaltidning i Kronobergs lÀn. Totalt bestÄr empirin av tolv artiklar frÄn tre olika genrer ? nyhetsartiklar, debattartiklar och ledarsida.

Uppsatsen undersöker den konstvetenskapliga diskussionen angÄende  rimligheten i att lÀsa in moraliska budskap i hollÀndsk genrekonst frÄn 1600-talet. Detta görs utifrÄn en diskursanalytisk metod med fokus pÄ textanalys. De texter som behandlas Àr skrivna av konsthistoriker under 1980- och 1990-talet och belyser tolkningsfrÄgan ur olika synvinklar..

The aim of this essay was to deepen the knowledge of how child-protection-work is illustrated by massmedia. The essay takes it stand in discourse analysis to explain what image is displayed of social work concerning child-protection that is published in news media during 2007 in one of Sweden?s most read evening-papers. The result of the study is that social workers involved in child-protection-work often are categorized as either too zealous or too uncommitted, in the media. The result reflected the current discourse concerning how social workers do their duties in the modern society..

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

This master's thesis in Library and Information Science examines how the genre division of the horror fictionis constructed at the children and youth department of a library by studying subject headings of the titles.The aim is to examine what is included in the genre, in the two labelings called vampire and nail-biter/spine-chiller, what separates them, and what difference there is between children and youth thrillers/horror fiction. Also the cover designs and how readers portray these books are studied. The study is made in order to develop the knowledge of the genre to help librarians and borrowers. The great popularity of the genre among borrowers and people in general, and the importance of having knowledge of things that borrowers are interested in, are the motivation of performing the study. The method is a case study and conducted with and based on genre theory which shows how a genre is defined, how it can be divided and what conventions there are for the horror fiction in particular.

Det övergripande syftet med studien Àr att studera vilka diskurser som framtrÀder hos lÀrare i talet om hur stöd till elever i svÄrigheter bÀst ska organiseras samtidigt som ett förÀndringsar-bete mot en skola för alla startas. Vidare syftar studien till att undersöka om det finns nÄgon konflikt inom eller mellan diskurserna och om nÄgra diskurser dominerar över andra. Studien har sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i det diskursanalytiska angrepps-sÀttet som vilar pÄ en socialkonstruktionistisk grund. Inom den socialkonstruktionistiska ve-tenskapssynen finns ingen absolut kunskap om olika fenomen utan man talar istÀllet om ett sÀtt att presentera vÀrlden bland flera möjliga. NÀr vÀrlden förklaras utifrÄn ett socialkon-struktionistiskt perspektiv anvÀnds ofta diskursanalys.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀssituationen framstÀlls i en handbok i brukstextanalys. Mitt material Àr "VÀgar genom texten" (1997) av Lennart Hellspong och Per Ledin. Metoden utgörs av de textanalytiska verktygen: handlingspositioner, presuppositioner, metaforer och inferenser. I analysen anvÀnds diskurs-, makt- och subjektbegrepp hÀmtade frÄn Michel Foucault. Min analys visar att materialet generellt sett framstÀller lÀssituationen som en diskursiv process, men Àven som en traditionellt hierarkisk maktrelation dÀr lÀsaren begrÀnsas.

Terrorattackerna i New York och Washington den 11 september 2001 skakade om vĂ€rlden pĂ„ en rad olika sĂ€tt.Bland annat har vi sett att terrorismen, i och med hĂ€ndelserna i USA, har kommit att behandlas som en global frĂ„ga trots att bara ett fĂ„tal lĂ€nder i vĂ€rlden har varit med om terrorattacker av liknande mĂ„tt. Även Sverige har visat att det ocksĂ„ vill bidra i arbetet för en sĂ€krare vĂ€rld och hittills har det vidtagits tĂ€mligen stora Ă„tgĂ€rder för att komma Ă„t terrorismen. Mot bakgrund av detta handlar detta projekt om tre svenska partiers - moderaterna, vĂ€nster ? och folkpartiets - stĂ„ndpunkter kring Ă„tgĂ€rder inom terrorbekĂ€mpning..

In Shop! Daniel Svensson is studying the Public Consume Conversation during the 90Žs. Focus is based on two local papers in the Swedish town Norrköping and the Public Media Conversation, which these two represent. What kind of discourses has been dominating this conversation, that is the most important question in Shop! To answer this, Daniel Svensson uses the Critical Discourse Analysis, by Norman Fairclough, as an analytic tool. This method provides him with the possibility to connect the micro level of text with the macro level of the society. But this demands theories of the contemporary society at a macro level.

Dagens svenska samhÀlle har förÀndrats frÄn att ha varit av kollektivistiskt karaktÀr till att bli mer individualistiskt dÀr fokus numera ligger pÄ individen och hans/hennes fria val. FrÄgan Àr hur detta individualistiska tÀnkande kan förenas med lagen om alla barns och elevers rÀtt till lika behandling oavsett, kön, etnicitet, sexualitet, religion/trosuppfattning och funktionshinder? Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys av programmen SET och Steg Vis, vilka Àr program som i grundskolan anvÀnds för att frÀmja socialt och emotionellt lÀrande hos elever för att i förlÀngningen motverka vÄld och diskriminering. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilken vÀrdegrund programmen förmedlar och hur de förhÄller sig till den svenska kontemporÀra utbildningspolitiska diskursen. Det som till synes verkar vara tvÄ liknande program har under analysen visat sig vila pÄ, till viss del, olika vÀrdegrunder.

Syfte: Syfte med denna studie Àr att undersöka vad som skrivs i ÄtgÀrdsprogram, att identifiera diskurser samt att diskutera kring vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lÀrande. Detta syfte ligger till grund för följande frÄgestÀllningar: Hur formuleras texten i ÄtgÀrdsprogram? Vilka diskurser kan identifieras? Vilka skulle konsekvenserna av textkonstruktionen kunna antas bli för individens lÀrande? Teori och metod: Denna studie tar sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i kritisk diskursanalys. UtifrÄn en flerdimensionell analysmodell har 30 ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i Ärskurs Ätta och nio granskats. Den första dimensionen innebÀr analys av texten i ÄtgÀrdsprogrammen utifrÄn granskning av textens lingvistiska egenskaper och sprÄkets grammatiska uppbyggnad.

Denna kvalitativa studie diskuterar Àmnesintegrering mellan svenska och bild i gymnasieskolan med fokus pÄ mötet mellan olika diskurser. Jag analyserar styrdokument och intervjuer med fyra gymnasielÀrare för att belysa Àmnes­ integrering och förÀndringar inom bild­ och svenskÀmnet. Diskursanalys anvÀnds som metod för att kartlÀgga diskurser och belysa frÄgor om makt och förÀndring inom omrÄdet ?ord och bild?. I bÄda Àmnenas kommande Àmnesplan sker en förskjutning mot bÄde Àmnets och de enskilda kursernas innehÄll.

Bakgrund: Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt nĂ€r anhĂ€ngare och motstĂ„ndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan Ă€r, bör vara och/eller kan innebĂ€ra. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det sĂ„ kallade forskningsproblemet uppstĂ„r just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. Syfte: Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framtrĂ€der i artiklar i dagstidningar. Metod: Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. Resultat: Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frĂ„gan dĂ€r stĂ€llningstagandet producerar förestĂ€llningar och kategoriseringar av motstĂ„ndarna.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen FÀrjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa fÄr vi följa mÀnniskor som Äker pÄ kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förvÀntas skratta Ät dem. De Àmnen som dessa program behandlar Àr tÀtt förbundna med en förstÄelse av klass. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. UtifrÄn denna förstÄelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas.

Den hÀr artikeln utforskar, genom en mÄngperspektivistisk diskursanalys, tidningsartiklar, en vetenskaplig artikel, ett myndighetsbrev, bloggar och ett reportage skrivna om en specifik grundskola i Sverige, som har blivit kÀnd för sitt lyckade utvecklingsarbete med elevernas studieresultat. Enligt denna artikel Àr bilden som förmedlas genom media mycket positiv tills en artikel följd av en blogg, förÀndrade diskursordningen pÄ ett hegemoniskt sÀtt. Den hÀr artikeln beskriver den diskursiva förÀndringen i relation till den social- och historiskt utbildningspolitiska kontexten, till stor del dominerad av en nyliberal ideologi, dÀr mÀtning och ranking fokuseras mer Àn skolutveckling i form av inkludering och lÀrande..