Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrÄn kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 dÀr tvÄ specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera pÄ olika aspekter av medlemskapet. DÀrmed fördes en diskursiv kamp mellan de bÄda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebÀra för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera pÄ den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgÄngspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.

Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). SÄ talar de om en skola för alla. En diskursanalys med fokus pÄ genus, klass, etnicitet och specialpedagogik Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur pedagoger och andra aktörer talar om begreppet en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att göra en diskursanalys kring hur det talas om begreppet för att klargöra mönster och skillnader. VÄr frÄgestÀllning Àr följande: · Hur talar pedagoger och andra aktörer om en skola för alla? För att besvara frÄgestÀllningen, har intervjuer anvÀnts samt artiklar har analyserats utifrÄn en diskursanalytisk metod.

Syftet med studien Ă€r att analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lĂ€rardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys anvĂ€nts. Datainsamling har skett med hjĂ€lp av en fokusgruppsintervju med lĂ€rare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju fĂ„r en grupp diskutera ett pĂ„ förhand givet Ă€mne; i denna studie har Ă€mnet varit omdömen och bedömning.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Sexuellt vÄld i konfliktomrÄden Àr en företeelse som drabbar sÄvÀl kvinnor som mÀn. Med utgÄngspunkt i nongovernmental organizations informationsmaterial avseende sexuellt vÄld i konfliktomrÄden kan dock fÄs bilden av att endast kvinnor drabbas av detta vÄld. Forskning visar att av 4076 nongovernmental organizations som arbetar med att hjÀlpa offer för sexuellt eller politiskt vÄld i konfliktomrÄden Àr det endast 3 % som pÄ nÄgot sÀtt nÀmner mÀn som offer för detta sexuella vÄld och dÄ i regel alldeles kort. Det pÄgÄr alltsÄ en omfattande diskriminering mot mÀn som utsÀtts för sexuellt vÄld i konfliktomrÄden.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur rapporteringen i svenska dagstidningar genusnormativt förhÄller sig vid framstÀllandet av offer för sexuellt vÄld och huruvida sexuellt vÄld mot mÀn i konfliktomrÄden Àr tabubelagt i desamma.Denna undersökning genomförs genom en genusteoretisk kritisk diskursanalys. Uppsatsens analytiska ram Àr den kritiska diskursanalysen.De teoretiska utgÄngspunkterna i denna uppsats Àr diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell.Resultatet visar pÄ en diskrepans i rapporteringen om offer för sexuellt vÄld i konfliktomrÄden.

HÄller den offentliga sektorn pÄ att förÀndras i en mer ekonomistisk riktning? Har new public management tagit över den offentliga verksamheten? HÄller de offentliga vÀrdena pÄ att försvinna frÄn dagordningen? Det Àr frÄgor som vi i vÄr uppsats söker svar pÄ. VÄrt studieobjekt Àr kvalitetsmÀssan, ett forum för debatt kring den offentliga sektorns verksamhet. Genom en kritisk diskursanalys undersöker vi hur debatten ser ut, vilka diskurser som finns representerade samt hur detta kan kopplas till större samhÀllstrender. Det vi har funnit Àr att mÀssan prÀglas av en effektivitetsdiskurs hÀmtad frÄn new public management men att Àven mer traditionella offentliga vÀrden tas upp.

Syftet med denna studie var att undersöka samt kritiskt granska grunderna för förvarstagande enligt UtlÀnningslagen 10 kap. 1 §. Med diskursanalytisk utgÄngspunkt studerades förvarsbeslut i relation till samhÀllskontexten. Undersökningen fokuserade pÄ hur besluten motiverades, hur de förvarstagna och andra aktörer konstruerades i besluten samt vilka diskurser vi fann. Materialet bestod av 29 domstolsbeslut om förvar frÄn Migrationsdomstolen i Göteborg vilka analyserades med hjÀlp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella analysmodell.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en kritisk diskursanalys av begreppet brottsoffer i internationella, nationella och vetenskapliga dokument. UtgÄngspunkten i analysen Àr Norman Faircloughs tredimensionella modell. Analysen leder till en redovisning av brottsofferdiskursen och dess konsekvenser för samhÀllet. De huvudsakliga slutsatserna Àr att brottsofferdiskursen Àr en del av en större diskursordning och underordnas en diskurs i vardera typen av text, internationell, nationell och vetenskaplig typ av text. Synen pÄ brottsoffer och brottsofferdiskursen Àr avgörande för hur brottsoffer bemöts och vilket stöd de fÄr.

Uppsatsen Àr baserad pÄ kritisk diskursanalys och syftar till att undersöka hur maskulinitet och femininitet representeras inom media. Det empiriska materialet bestÄr av tvÄ artikelserier frÄn Insidan i Dagens Nyheter och behandlar Àmnena boendets roll samt förÀldrars sexualitet. Uppsatsen granskar hur skribenters sprÄkbruk kan uppmuntra till nytolkningar av genus samtidigt som det Àven kan Äterskapa förestÀllningen om det traditionella könet. MÄlet med uppsatsen Àr att pÄvisa sprÄkets makt över mÀnniskors beteenden och tankesÀtt..

Uppsatsen ?Det skyldiga offret och den oskyldiga förövaren? Àr en kritisk diskursanalys som syftar till att undersöka om vÄldtÀktsmyter finns nÀrvarande vid Aftonbladets rapportering kring tvÄ gruppvÄldtÀkter som skedde i Tumba 2003 och Tensta 2013. Tidigare forskning inom omrÄdet visar att vÄldtÀktsmyter Àr vanligt förekommande globalt, dÀrför Àr syftet att se om dessa Àven finns i svensk kriminaljournalistik. Resultaten diskuteras utifrÄn tre teoretiska utgÄngspunkter, vilka Àr genus, kriminaljournalistik samt vÄldtÀktsmyter. De vÄldtÀktsmyter som uppsatsen kommer att undersöka utgÄr ifrÄn Helen Benedicts (1992) elva vÄldtÀktsmyter som sÀgs vara vanligt förekommande i medier.

Syftet med arbetet Àr att beskriva kunskapsledningspraktikers definition av kunskapsdelning och hur de vÀrderar det. TvÄ artiklar innehÄllande sammanlagt 7 personers uttalanden analyseras. En huvudsaklig kunskapsledningsdiskurs har hittats, Àven en vetenskapsdiskurs och en marknadsdiskurs har hittats som verkar pÄverka kunskapsledningspraktikernas definition och vÀrdering av kunskapsdelning.Kunskapsdelning framstÄr frÄn resultaten att definieras som naturligt existerande i alla organisationer med nÄgon social interaktion, men att det krÀvs nÀring och styrning för att öka vÀrdet för organisationen..

Baserat pÄ den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska lÀroböcker för vuxna andrasprÄksinlÀrare behandlar temat hÀlsa. Analysen görs pÄ tre nivÄer: text, diskursiv praktik och social praktik. PÄ textnivÄ visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, talhandlingar och röster hur lÀroböckerna framstÀller hÀlsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. PÄ den diskursiva praktikens nivÄ fokuserar uppsatsen pÄ interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger pÄ ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhÄller analysen hur texterna Àr en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hÀlsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhÀlle, och fungerar som en brÀnnpunkt för vÀrden som Àr framtrÀdande i vÀsterlÀndsk kultur..

I den hÀr uppsatsen undersöks genom kritisk diskursanalys hur FörÀldraföreningen Mot Narkotika (FMN) och Riksförbundet för RÀttigheter, Frigörelse, HÀlsa och Likabehandling (RFHL) konstruerar begreppet missbrukare och hur dom ser pÄ missbrukaren och dennes relationer.Uppsatsen bygger pÄ organisationernas egna material, frÀmst deras tidningar Anhörig (FMN) och Oberoende (RFHL) frÄn Ären 2012-2014. I uppsatsen redogör vi för hur FMN konstruerar missbrukaren som en kriminell, farlig person som sjÀlv bÀr ansvaret för sitt missbruk, medan RFHL konstruerar missbrukaren som en person med en sjukdom som fallit offer för omstÀndigheter denne inte kunnat pÄverka.Författarna menar att hur vi skriver och pratar om saker fÄr betydelse för vad vi tycker och tÀnker om sagda fenomen och dÀrmed hur vi handlar gentemot dessa. DÀrför Àr det enligt oss viktigt att undersöka hur organisationer med makt att pÄverka den samhÀlleliga diskursen konstruerar begrepp som missbrukare eftersom detta kan fÄ konsekvenser för hur vi behandlar missbrukare i vÄrt samhÀlle, till exempel genom den narkotikapolitik som förs..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever samt tidningarna Aftonbladet och Sydsvenskan beskriver Zlatan Ibrahimovic. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar har en enkÀtundersökning gjorts, dÀr 60 gymnasieelever fick ingÄ. För att analysera det insamlade materialet har Faircloughs tredimensionella modell inom den kritiska diskursanalysen anvÀnts. De centrala teorier som studien utgÄtt ifrÄn Àr dagordningsteorin, framing, sensationsjournalistik samt diskursanalys. Studiens viktigaste slutsats Àr att det frÀmst Àr en positiv bild av Zlatan som mÄlas upp, bÄde hos eleverna och i de valda artiklarna.

Till följd av Vattenfalls uppmÀrksammade investeringar i fossilbrÀnslebaserad energiverksamhet har vi genom att analysera den riksdagspolitiska debatten kring Vattenfall, sökt efter Äterkommande yttranden, genom vilka vi  konstruerat diskurser som stÄr för vad riksdagspolitiska aktörer anser i frÄgan om det statliga styret av Vattenfall. Vi kommer fram till att det inte helt ovÀntat gÄr att skapa tvÄ övergripande diskurser, dÀr de olika politiska blocken verkar inom varsin diskurs i frÄgan om hur Vattenfalls miljöintentioner ska uppnÄs..