Sverige rankas Är 2011, enligt United Nations Development Program, som vÀrldens mest jÀmstÀllda land.Mediautgör emellertid en arena som Àr kritiserad och anklagad för att förmedla en bild av kvinnan som innebÀr att hennes kropp och utseende Àr allt. I den hÀr uppsatsen anvÀnds en kritisk diskursanalys för att belysa hur diskursiva processer, i ett medialt material, kan uttydas lingvistiskt och hur dessa processer utgör ett socialt problem. I detta integreras en analys av vilka subjektspositioner som erbjuds lÀsaren av detta material. Materialet som varit föremÄl för analys Àr den svenska versionen av mÄnadsmagasinetCosmopolitan, som sÀger sig tillhandahÄlla en formel för framgÄng i livet för unga tjejer. Diskurser som Àr involverade i det sociala problem somCosmopolitansrepresentationer av kvinnan utgör Àr: heterosexualitet som enda möjliga sexualitet, postfeminism och konsumism.

Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en diskursanalys av portfolios i en förskola. Författare: Eva Holmlund och Lisa Stenström Arbetet Àr en kritisk diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet Àr att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, sÄvÀl likheter som olikheter studeras. VÄr textanalys bygger pÄ 12 barns portfoliotexter frÄn en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar Àr dokumentation. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn Àr: Skiljer sig sprÄket Ät i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i sÄ fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? GÄr det att utlÀsa skillnader och likheter i vilka processer/lÀrosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vÄr analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther JÞrgensen & Phillips, 2000).

Denna uppsats, Den muslimska kvinnan ? En diskursanalys av medias framstÀllning av den muslimska kvinnan och slöjan, handlar om hur slöjan och den muslimska kvinnan framstÀlls i olika morgon- och kvÀllstidningar. Vi har genom att anvÀnda oss av kritisk diskursanalys som metod, synliggjort vilka diskurser som skapas kring slöjan och den muslimska kvinnan. Dessa diskurser kan förankras i de negativa diskurser som finns gentemot muslimer i allmÀnhet. Teorierna som anvÀnds i studien Àr postkolonial teori, orientalism och intersektionellt perspektiv, vilka ligger till grund för den analyserande delen.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka de konservativa krafter som verkar i Europeiska Unionen. För att göra det har jag valt att studera hur de argumenterar mot abort. Mina frÄgestÀllningar berör de teman jag funnit vara utmÀrkande i argumentationen: synen pÄ kön, framförallt kvinnan; synen pÄ sexualitet; vad man egentligen menar med rÀtten till liv, vems rÀtt man menar; maktförhÄllandet mellan individ och samhÀlle samt den mellan religion och vetenskap, vad vÄr lagstiftning ska grundas pÄ enligt dessa. Materialet bestÄr av citat frÄn beslutsfattare och andra som kretsar runt dessa i EU-parlamentet. Jag har anvÀnt mig av diskursanalys, en socialkonstruktionistisk metod dÀr fokus ligger pÄ hur vi konstruerar vÄr verklighet genom hur vi kategoriserar och pratar om den.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att problematisera relationen mellan lÀrares professionalisering och lÀrares yrkesetik. Min forskningsfrÄga var följande; Hur framstÀlls lÀrares yrkesetik? UtifrÄn den frÄgan valde jag att göra en diskursanalys av LÀrares yrkesetik. I min bakgrund presenteras olika forskares sÀtt att se pÄ lÀraryrkets förÀndring och de konsekvenser det fört med sig. DÀr presenteras ocksÄ olika forskares syn nÀr det gÀller etik och lÀrares yrkesetik.

Uppsatsen heter Förskolebarns lÀrande ? en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan. Studiens syfte Àr att tolka hur förestÀllningar om barns lÀrande formuleras i den omarbetade lÀroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: Hur formuleras lÀrande i förskolans omarbetade lÀroplan? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av svenska dokument som föregÄtt revideringen? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslÄngt lÀrande och internationella Konventionen om barnets rÀttigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hÀmtas ifrÄn Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Denna studie syftar till att visa hur hÀlsa representeras i hÀlsotidningen MÄBra. UtgivningsÄret för tidningen  i studien Àr 2008. Studien bygger pÄ en semiotisk analys av de bilder som finns pÄ tidningens omslag. Den bygger ocksÄ pÄ en kvalitativ diskursanalys av ett avgrÀnsat material. De teorier som studien utgÄr frÄn Àr genusteorin, som definieras av Hirdman och Jarlbro, och olika teorier om vad hÀlsa Àr, frÀmst frÄn ett hÀlsopedagogiskt synsÀtt.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka och analysera hur kön beskrivs i SiS-rapporter om ungdomsvÄrd som finns tillgÀngliga i sin helhet pÄ deras hemsida.De frÄgestÀllningar som vi i uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr: Hur beskrivs manligt och kvinnligt i texterna? Vilka egenskaper tillskrivs pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp? Vilka problemförklaringar anvÀnds för pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp?Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen Àr socialkonstruktionism och diskursanalys, bÄde som teori och metod. Empirin bestÄr av fyra forskningsrapporter publicerade av SiS som samlats in med hjÀlp av Internet. Vi har undersökt rapporttexterna utifrÄn ett könsperspektiv, med diskursanalys som metodologiskt verktyg. VÄr fokus var texter, meningar och ord, inte författarna eller rapporternas resultat.

NÀr Orkanen Katrina hÀrjade i New Orleans förlorade över tusen mÀnniskor sina liv och Ànnu fler mÀnniskor förlorade sina hem och bostÀder. Denna hÀndelse fick stor plats i bÄde svensk och amerikansk massmedia.. I amerikans press har det hÀvdats att svarta mÀnniskor ?plundrar? medan vita mÀnniskor ?letar mat?. Vi Àr intresserade av hur hÀndelsen, med tyngdpunkt pÄ etnicitet och nationalitet, skildras i svensk media..

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Uppsatsen hade som syfte att belysa om kommunal fritid behövs. Undersökningen bestod av samtal med fyra fritidschefer pÄ deras fritidskontor. Samtalen tolkades hermeneutiskt och analyserades med Faircloughs kritiska diskursanalys (Winter JÞrgensen & Philipps, 2000). Som teori utgicks frÄn Habermas diskursteori (Habermas, 1995). Analysen visar att kommunal fritid Àr stadd under stark förÀndring och har gÄtt frÄn "inte" till att "vara".

Central African Republic has partly been portrayed in the media as a forgotten crisis, but also as something that is completely natural for how it is in Africa. The society has perceptions about Africa, which has been reproduced and reconstructed in the selected articles. The discourses in particular have appeared in articles are discourses about: us and them, the confidence in experts, social representations especially (emotional roots), ideological inequities and power relations between different parties..

This paper addresses the role of homework within the home and school environments using a qualitatively approach inspired by discourse analysis method and theory. The paper considers three newspaper articles to identify current attitudes and understanding regarding homework?s role. The paper?s structure brings results and analysis together allowing the discussion to be continuously extended and deepened.

Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera skillnader och likheter i Ramlösa och Lokas CSR-initiativ, samt att placera deras hÄllbarhetstexter i relation till vÄrt teoretiska ramverk.Metod: Kritisk diskursanalys av Ramlösa och Lokas texter kring deras CSR-arbete.Slutsatser: Alla delar av Carrolls CSR-pyramid inkluderas i bÄda verksamheternas texter, men den etiska byggstenen Àr mest framtrÀdande hos bÄda. Det framkom att den frÀmsta explicita skillnaden lÄg inom den filantropiska byggstenen. Loka har valt ett mer lÄgmÀlt förhÄllningssÀtt gÀllande framstÀllningen av sitt filantropiska arbete till skillnad frÄn Ramlösa som pÄvisar sitt filantropiska arbete pÄ bÄde hemsida, reklamfilmer samt pÄ dess flaskor. BÄda företagens texter vidmakthÄller och bidrar till den rÄdande diskursordningen inom CSR.  .

"Alla Àr vi olika" Àr en queerteoretisk, kritisk diskursanalys av hemsidan kondom.nu.Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur information om sex, sexualitet och kön som riktas till ungdomar kan utformas. Vi har en förestÀllning om att ungdomar Àr den frÀmsta gruppen i dagens samhÀlle som översköljs med information om sex och relationer, könssjukdomar och graviditeter. Det Àr dÀrför viktigt att det ges en öppen och bekvÀm bild av vad sex, sexualitet och kön Àr och kan innebÀra.I och med att Internet idag Àr ett sÄ pass stort kommunikations- och informationsforum dÀr alla kan vara anonyma och ta del av det som förmedlas har vi valt att undersöka den information som gÄr ut till ungdomar via nÀtet. Eftersom Internet ocksÄ Àr en plats dÀr alla kan producera information finns fÀrre restriktioner för vad som fÄr skrivas och inte fÄr skrivas. Vi studerar i denna uppsats webbsidan kondom.nu genom en kritisk diskursanalys dÀr vi frÀmst tittar pÄ hur sex, sexualitet och kön görs pÄ hemsidan.