In this thesis the positioning of children and adults in the context of children?s rights in SouthAfrica and Sweden are examined. With theoretical terms as children in vulnerability and adults incharge the analysis examines how South Africa and Sweden has been using the UN children?sconvention to empower children and for what consequences in the positioning of children that hasshown. And that adults are positioned as a powerful group with a responsibilty of protectingchildren.

Syftet med denna studie har varit att med en diskursanalys granska tre lÀslÀror för Ärskurs 1-3ur ett genusperspektiv för att uppmÀrksamma hur könsnormer konstrueras och reproducerasi texten. Jag har undersökt hur karaktÀrerna skildras, resonerat kring hur eleverna kan pÄverkasav böckerna och sett om lÀslÀrorna Àr förenliga med lÀroplanen. Studien Àr kvalitativ med etthermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Hirdmans teorier kring genuskontraktet, isÀrhÄllandet avkönen och hierarkin med mannen som norm, Àr grunden till analysen.Resultatet visar att traditionella könsnormer bÄde konstrueras och reproduceras i lÀslÀrornastext och bild men i varierande mÀngd. Alla tre lÀslÀror genomsyras av en mansnorm och dentydliga uppdelningen mellan barnen bidrar till ett upprÀtthÄllande av patriarkala strukturer.Huruvida lÀslÀrorna Àr förenliga med lÀroplanen Àr svÄrt att avgöra eftersom resultatet frÄnanalyserna inte Àr entydigt och lÀroplanen ger utrymme för en egen tolkning..

Sammanfattning/Abstract Syfte Syftet Àr att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller Àr ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det fÄr pÄ bildÀmnet i gymnasieskolan. FrÄgestÀllningar Vilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildÀmnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvÀrlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status fÄr bildÀmnet i dessa diskursers synsÀtt? Metod och material För att besvara frÄgestÀllningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, frÀmst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jÀmförts med en uppfattning av bildÀmnet, som det Àr framstÀllt i undersökningen nationell utvÀrdering av bildÀmnet. Resultat Resultatet visar att bildÀmnet har identitet som stÄr i konflikt med Jan Björklunds diskursordning pÄ mÄnga punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka sexualitetens diskurs i det samtida. Uppsatsen tar sin ansats i socialkonstruktionismen och dess syn pÄ sexualiteten. HÀr presenterades tidigare forskning, sexualitetens historia berördes och Àven olika typer av socialpsykologiska perspektiv pÄ sexualiteten redovisades. Vidare var det epistemologiska angreppssÀttet hermeneutiskt och metoden kvalitativ. Den undersökning som genomfördes, diskursanalys, tog Àven den sin utgÄngspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhÀllsorienterade lÀromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhÀllskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förÀndrar elever och samhÀlle med hÀnsyn till normer om kön och sexualitet, sÄ som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjÀlp av diskursanalytiska verktyg visat att sÄ inte Àr fallet. IstÀllet visar studien att lÀromedlen till största delen osynliggör bÄde genusvetenskapliga och queera perspektiv, Àven om det Àven finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien Àr de förtydligade mÄlsÀttningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument LÀroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel dÀr man finner lÀromedlens tal om kön och sexualitet.

Sedan början pÄ 80-talet gÄr det att konstatera en tydlig förÀndring i den svenska kriminalpolitiken som kÀnnetecknas av mer strafftÀnkande och mindre fokus pÄ behandling och Äteranpassning av kriminella. Denna förÀndrade kriminalpolitik kÀnnetecknas bl.a. av höjda straffskalor, allt fler utdömda livstidsdomar och en ökande fÀngelsebelÀggning. Men det blir ocksÄ allt mer tydligt i den politiska retoriken att kriminalpolitiken har förÀndrats; det talas allt mer om sÀkerhet, kontroll och att anvÀnda hÄrdare tag mot brottslingarna. I uppsatsen studeras, med diskursanalys som metod, denna förÀndrade kriminalpolitik utifrÄn retoriken i den politiska debatten.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man inom bloggosfÀren legitimerar sig som en viktig medial kanal i relation till redan etablerade medier. Vi söker genom en diskursanalytisk metod finna bloggarens tillvÀgagÄngssÀtt att i sina texter legitimera sitt eller arenans skrivande, och finner i vÄr analys en trend som kan komma att leda till stora förÀndringar i traditionella redaktioners arbetssÀtt..

Vi gör i vÄr uppsats en samlÀsning mellan kritisk diskursanalys och diskursteori för att undersöka hur medvetenheten om diskriminering och stigmatisering av riskgrupper artikuleras i den svenska hiv/aids diskursen. Genom att utgÄ frÄn ett kritiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv, frÄgar vi oss hur denna medvetenhet konstitueras av intersektionen mellan ?ras? /etnicitet, kön, klass och sexualitet. Vi Àr intresserade av att söka förÀndring i diskursen och avgrÀnsar oss dÀrför genom att nÀrlÀsa tvÄ offentliga dokument, AIDS-delegationens informationsbroschyr frÄn 1986 och en SOU-rapport frÄn 2004. Vi kommer i vÄr studie fram till att medvetenhet artikuleras genom ett konstruerande av riskgrupper, dÀr genus och sexualitet inledningsvis stÄr i fokus, men som senare lÀmnar en allt större betydelse för kategorin ?ras? /etnicitet i diskursen.

Den 14 januari 2004 inleddes rÀttegÄngen i Stockholms tingsrÀtt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början pÄ en lÄng rÀttslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. RÀttegÄngen stod under en stor mediabevakning och följdes dÀrigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framstÀllt den rÀttsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger frÀmst pÄ vilka aktörer Svenska Dagbladet vÀljer att presentera och hur deras Äsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framstÀller Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgÄngspunkt i uppsatsen Àr socialkonstruktionism samt diskursanalys dÀr diskursteori frÀmst anvÀnds som metod..

Med utgÄngspunkt i ett ökat personlighetsfokus i rekryteringssammanhang syftar denna studie till att synliggöra antaganden kring rekrytering och den ideala medarbetaren i tal och skrift. FÀltet har avgrÀnsats till apoteksbranschen och specifikt farmaceutyrket dÄ det genomgÄtt stora förÀndringar till följd av avregleringen. Dessutom Àr det intressant att undersöka personlighetens roll i ett yrke som stÀller höga krav pÄ formell kompetens. Fokus ligger pÄ att undersöka hur idealfarmaceuten konstrueras i platsannonser samt hur rekryterare talar om personliga egenskapers betydelse i apoteksbranschen. Med socialkonstruktionismen och diskursanalys som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning av platsannonser och intervjuer med rekryterare.

Den hÀr uppsatsen analyserar svensk medias rapportering om valet i Afghanistan 2010. Med hjÀlp av metoder framtagna av Van Dijk har en analys av artiklar som berör valet 2010 gjorts. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr postkolonialism och orientalism. Med hjÀlp av de perspektiven och Van Dijks medieanalys analyseras materialet för att tydliggöra strukturer i media..

Uppsatsen syfte Àr att kritiskt granska och analysera debatten om en minskad köttkonsumtion i Sverige mellan Ären 2002 och 2011. Genom att anvÀnda kritisk diskursanalys Àr ambitionen att synliggöra hur olika aktörer talar om köttkonsumtion, hur deras stÀllningstaganden motiveras samt hur vissa pÄstÄenden framstÀlls som mer sjÀlvklara Àn andra. Syftet har Àven varit att undersöka sambandet mellan sprÄkbruk och upprÀtthÄllandet av normer i samhÀllet.Materialet bestÄr av arton artiklar frÄn tre svenska tidningar, tvÄ dagstidningar och en kvÀllstidning samt en interpellationsdebatt i riksdagen.Kritisk diskursanalys har anvÀnts bÄde som teori och metod, med Faircloughs tredimensionella modell som utgÄngspunkt och analysverktyg. Studiens resultat visar att det frÀmst Àr politiker frÄn miljöpartiet och vÀnsterpartiet samt representanter för olika intresseorganisationer som Àr delaktiga i debatten. De diskurser som kunnat urskiljas har fÄtt namnen den globala rÀttvisediskursen, folkhÀlsodiskursen, den nationalromantiska diskursen, den biologiska diskursen samtkonsumentdiskursen.

The aim of this study is to identify and analyze the discourse within a gothic online community and examine how they use significant symbols to create themselves as goths and being part of a community. In order to achive this aim, eleven different forum threads were examined to amalyze how the goths created their significant symbols within the online community and through interaction with each other. The results implies that the discourse within the community describes the goths as either true or false goths and that it is important to maintain this boundary.

I detta arbete studerar jag pÄ vilket sÀtt skribenternas sprÄkbruk, i Vi FörÀldrar 1968-2008, pÄverkar lÀsarnas identitetsskapande i deras roller som förÀldrar. Undersökningen analyserar ocksÄ en eventuell förÀndring av denna pÄverkan mellan de olika Är som jag har behandlat. Resultatet, som tillkommit genom en kritisk diskursanalys och applicering av identitetsteori, Àr att sprÄkbruket definitivt kan pÄverka gemensamma vÀrderingar och etablera samhÀllets moral. Detta Àr dock endast en komponent i skapandet av förÀldraskapets identitet, och dess inflytande varierar med sprÄkval, tidsanda och utrymme i kÀllmaterialet..

Syftet med denna uppsats Àr att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att fÄ en bÀttre förstÄelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till lÀsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och sÀkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har ocksÄ varit vanliga. Den religiösa diskursen har ocksÄ kunnat identifieras pÄ mÄnga stÀllen, men bedöms ÀndÄ som svagare Àn förvÀntat med tanke pÄ den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia.