Karisma Àr ett fenomen som under lÄng tid vÀckt stort intresse och fascination bland mÀnniskor, dÀribland mig sjÀlv. DÀremot Àr begreppet aningen diffust och det har dÀrför varit svÄrt att hitta en entydig definition av karisma. För att undersöka dimensionerna av karisma har jag i denna uppsats valt att undersöka karismans betydelse i dagens samhÀlle. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur fenomenet karisma som begrepp konstrueras i en bestÀmd social kontext i samhÀllet idag, vilket jag har gjort genom att analysera sjÀlvhjÀlpslitteratur i hur man ökar sin karismatiska utstrÄlning. De huvudsakliga frÄgestÀllningarna bakom denna undersökning omfattar bland annat hur karisma konstruerats i litteraturen, hur framstÀllningen av karisma gett upphov till skapandet av subjekt samt att se om förÀndringar i samhÀllet kommit att förÀndra betydelsen av karisma.

Syftet Àr att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mÄngfaldsplan i en organisation. För att uppnÄ detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar pÄ hur vÀrlden presenteras, tolkas och konstrueras. Vi anvÀnder Michel Foucault som inspiratör vars Äsikter tolkas och sammanlÀnkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas Äsikter för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla vÄrt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkÀtundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att fÄ en bredare och Àven djupare insikt har vi Àven utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss pÄ platsen.

Syftet med denna uppsats var att analysera hur begreppet arbetarparti konstruerats i Moderaternas texter som en strategi för det Moderata samlingspartiet att locka till sig vÀljare.Den frÄga författarna stÀllde sig i relation till syftet var:? Hur konstrueras begreppet arbetarparti i de aktuella texterna med tanke pÄ sprÄk och intertextualitet?I uppsatsen utgick författarna ifrÄn att texter, dÀribland politiska texter utgör en pÄverkan pÄ hur förÀndring eller reproduktion av sociala strukturer, normer och vÀrderingar sker. UtifrÄn detta synsÀtt anvÀnde sig författarna av FaircloughŽs tolkning av den kritiska diskursanalysen. Materialet bestod av delar ur Moderaternas valkampanj, dÀribland reklamtexter och internetsidor samt delar ur Moderaternas handlingsprogram och idéprogram. I analysen har fokus lagts pÄ sprÄkanvÀndning och intertextualitet.I analysen av uppsatsen kom författarna fram till att Moderaterna anvÀnt begrepp som traditionellt sÀtt anvÀnts av Socialdemokraterna och kombinerat dessa med argument som talat för liberala reformer.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhÀllet. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen pÄ dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i KÀrrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet Àr att analysera hur demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet Ät politiska praktiker samt undersöka huruvida det gÄr att synliggöra nÄgon ideologi i medietexterna. FrÄgestÀllningarna berör hur demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framtrÀdande teman som Äterfinns samt hur hierarkiseringen av kÀllor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrÄgestÀllning syftar Àven till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet Ät politiska praktiker.

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som tvÄ lÀseböcker för skolans yngre Äldrar kan innehÄlla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, förestÀllningar och normer som sprÄket i böckerna förmedlar till lÀsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fÄtt agera som bÄde det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar frÄn normkritisk pedagogik har jag strÀvat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i lÀseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat Àr fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant.

Syftet med denna uppsats Ă€r att utifrĂ„n ett antal sjĂ€lvbiografiska berĂ€ttelser, utgivna mellan Ă„r 1990 och 2013, Ă„skĂ„dliggöra diskurser om författares möten med socialarbetare samt att belysa författares tal om sina kontakter med det sociala arbetet. Detta görs utifrĂ„n en socialkonstruktionistisk ram och med kritisk diskursanalys samt Klas Åmarks maktromb som analytiska verktyg. KĂ€rnan i uppsatsen utgörs av att sjĂ€lvbiografiska böcker anvĂ€nds som utvĂ€rderingsmaterial, i syfte att granska författares konstruktioner av sina möten med socialarbetare, men Ă€ven för att belysa hur maktstrukturen ser ut i olika mötesdiskurser och hur författare talar om sina kontakter med det sociala arbetet.Analysen har resulterat i tre olika mötesdiskurser, som benĂ€mns det trygga mötet, motstĂ„ndets möte och det tvingande mötet. Faktorerna person och tillstĂ„nd verkar bidragande till de olika möteskonstruktionerna. Det har Ă€ven pĂ„visats att olika maktaspekter kan vara verksamma samtidigt i ett möte, men att författarna av analysmaterialet framhĂ€ver en eller flera mer Ă€n övriga.

Denna uppsats undersöker hur kristendomen konstitueras nÀr text i ett antal skolböcker utgivna efter 2011 Ärs kursplan för Äk 7-9 behandlar livsfrÄgor. Studien tar ansats i ett diskursanalytiskt perspektiv grundat i diskursteori samt John Deweys transaktionsbegrepp. Det innebÀr att skolböckers texter identifieras i termer av diskurser vilka betraktats som deltagare i den verklighet som framtrÀder för eleven. Inom detta perspektiv Àr en viktig utgÄngspunkt att pÄ det sÀtt vi individer uppfattar oss sjÀlva och omgivningen styrs av och konstitueras i sprÄket.  PÄ sÄ sÀtt kan skolböckernas sprÄk genom text sÀgas konstruera verkligheten för eleven vilket i sin tur fÄr konsekvenser för elevens förhÄllande till kristendomen och dess utövare. Men ocksÄ i relation till elevens eget utvecklande av en personlig livsÄskÄdning.

??Uppsatsen syftar till att göra en genuskritisk undersökning av en text Att göra lÀrandet synligt i vilken Reggio Emilias filosofi presenteras. Med hjÀlp av feministisk poststrukturalism, diskursanalys och dekonstruktion har jag i materialet kunnat identifiera en stark sÀrartsdiskurs om kön, som bygger pÄ tvÄ könskategorier, flickor och pojkar, som Àr ömsesidigt uteslutande och varandras motsatser. Trots att man inom Reggiodiskursen ofta betonat en konstruktionistisk kunskapssyn och hur ?alla barn Àr kompetenta och intelligenta? om de bara fÄr vistas i intelligenta lÀrandemiljöer framstÄr synen pÄ kön som essentialiserande.

Med utgÄngspunkt i den litterÀra tidskriften 10TALs nummer ?VÀssa kritiken!? och depÄstÄenden som dÀr dryftades om Dagens Nyheters kulturbilagas allt mer frekventaanvÀndande av sÄ kallade ?boklistor?, Àr denna uppsats syfte att studera dessa boklistorsfrekvens och form under den gÄngna tioÄrsperioden 2000-2009. Detta görs genomfrÄgestÀllningarna: Vilka olika boklistor finns det?; Vilken/vilka diskurser framhÀvs ochformas i boklistorna?; Vad skulle kunna förmedlas genom boklistorna?; PÄ vilket sÀtt harantalet boklistor förÀndrats mellan Är 2000 och 2009?För att besvara dessa frÄgor görs en kvantitativ översikt och fyra fallstudier avuppsatsförfattaren valda boklistor genom den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys utifrÄnRoger Fowlers Language in the News. Discourse and Ideology in the Press (1991) samtNorman Faircloughs Media Discourse (1995).

Syftet med föreliggande uppsats Àr att ur ett intersektionalitetsperspektiv studera lÀromedel Àmnade för litteraturundervisningen i svenskÀmnet för grundskolans senare Är, mer specifikt Ärskurs 7?9. Genom en kartlÀggning av hur mÀnskliga litterÀra gestalter konstruerades i litteraturantologier sÄ Àmnade undersökningen belysa och tydliggöra de förestÀllningar och representationer av genus, sexualitet och etnicitet som förmedlades till eleverna. FrÄgestÀllningen som undersökningen utgick ifrÄn var följande: -       Vilka konstruktioner av kön, sexualitet och etnicitet Äterfinns i antologierna?-       Hur korrelerar litteraturantologierna med lÀroplanen och skolans vÀrdegrund och uppdrag? En kritisk diskursanalys av Gleerups Portal texter, Natur & kulturs Ess i svenska ? Antologi 6 och Bonnier utbildnings Texter direkt synliggjorde generella teman som var Äterkommande i de olika antologierna.

Under 1990-talet skedde stora samhÀllsförÀndringar inom bÄde ekonomiska och politiska omrÄden. Skolan förÀndrades frÄn en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mÄl- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och pÄ gymnasiet. Det uppkom en politisk förestÀllning om att det förÀnderliga samhÀllet och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsÀttningar pÄ arbetsmarknaden, vilket i sin tur stÀller nya krav pÄ kunskaper och utbildning. Begreppet livslÄngt lÀrande kom dÀrigenom att framstÀllas som lösningen pÄ hur medborgarna ska klara dessa förÀndringar.

Abstract Med SprÄkliga bilder av elevinflytande ? En studie av makt och inflytande i skolan vill vi, Ina Holm och Staffan Olsson synliggöra och problematisera begreppet elevinflytande och dess definition i en social praktik. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn Àr: Finns det en samsyn eller diskrepans mellan de olika diskurserna rörande begreppet? Vad sÀger eleverna om möjlighet till inflytande? Hur förhÄller sig elevernas utsagor till sociala maktförhÄllanden? Metoden vi har valt att tillÀmpa Àr diskursanalys inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. I vÄr studie har vi fokuserat pÄ officiella dokument som skolans styrdokument, Barnkonventionen, ministerutsagor och elevers röster om inflytande.

Blomkvist, Kristian & Johansson, Patrik (2009). OB-förskolan ? en avvikare? En studie av diskurserna inom en ovanlig arena. LÀrarutbildningen: Malmö högskola. En OB-förskola har öppet Ärets alla dagar, och erbjuder förutom dagtidsverksamhet ocksÄ barnomsorg under vad som brukar betecknas som obekvÀma tider; kvÀllar och helger. Undersökningen tar avstamp i att OB-förskolan utgör en avvikare frÄn normen av vad barn bör göra pÄ kvÀllar och helger.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka kommentarsfÀlten pÄ svenska litteraturbloggar, och diskursanalys anvÀnds för att avgöra hur diskursen ser ut. Diskussionen i kommentarsfÀlten stÀlls i relation till forskning om traditionella lÀsgrupper, för att se om och hur fenomenen kompletterar varandra. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr ?Hur diskuteras och tolkas litteratur i bloggkommentarer??.Uppsatsens resultat visar att en tiondel av de 165 kommentarer som studerats innehÄller tolkning. Detta innebÀr att de lÀsare som söker sig till de studerade litteraturbloggarnas kommentarsfÀlt inte huvudsakligen gör det för att tolka litteratur.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att studera studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat och ÄtgÀrdsprogram som upprÀttades under lÀsÄret 2008/09 pÄ ett av gymnasieprogrammen pÄ Hammargymnasiet (fiktivt namn). UtifrÄn detta syfte stÀlls följande frÄgor: ? Vilka diskurser kÀnnetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat samt ÄtgÀrdsprogram av? ? Hur förhÄller sig diskurserna som framtrÀder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?Teoretisk utgÄngspunkt: ForskningsfrÄgorna besvaras med hjÀlp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som elev och mÄlsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhÄllande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har lÄngtgÄende rÀttigheter gentemot eleven.