Uppsatsen Àr ett sjÀlvstÀndigt arbete i utbildningsvetenskap om 15 hp. Arbetet Àr tillika ett examensarbete inom lÀrarutbildningen 330 hp. Syftet med texten Àr att undersöka hur media beskriver lÀrarutbildningen och lÀrarstudenter under tvÄ olika urvalsperioder. Materialet kommer frÄn tre mediekÀllor med stora nationella lÀsekretsar. Materialet har bearbetats med diskursanalys.

The rural development programme is a tool for promoting sustainable development in the Swedish countryside. The master plan should, for example, give directions for the national interest and describe how it will follow up national and regional targets such as the EU's environmental quality standards. Because the municipality has considerable freedom to formulate the plan in its sole discretion, and that it contains the municipality's political vision, it is also feasible to make a discourse analysis of the plan text.In discourse analysis, including articles and documents written by Rural Network Working Group on land use planning to be included. The purpose of discourse analysis is to see if there are differences in the way rural areas are described and if there are any flaws in how the designer interprets the rural development programme. Furthermore, the analysis result in tools that are adapted to the standards we create and choose.The standards we have are being designed based on our values, which differ.

Denna uppsats avser att analysera pÄ vilket sÀtt som den svenska skolan har framstÀllts som en jÀmlik och rÀttvis institution. FrÄgestÀllningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt pÄ vilket sÀtt denna diskurs pÄverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ?Allians för Sveriges? utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap ? en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrÄn ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra pÄ vilket sÀtt bilden av den svenska skolan har producerats.Studiens resultat visade pÄ att i framstÀllning av den svenska skolan sÄ framtrÀdde en mix av tvÄ olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan sÄledes ses som ett tecken pÄ att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhÀllet har kommit att nÄ Àven skolans domÀn.

Denna studie behandlar Àmnet forskningsanvÀndning i praktiskt socialt arbete och har genomförts i form av en diskursanalys av utvalda delar av den offentliga debatten kring Àmnet.De frÄgestÀllningar som styrt arbetet Àr vilka strategier för forskningsanvÀndning som kan urskiljas samt hur det kan pÄverka socialarbetare i praktiken. För att besvara frÄgestÀllningarna gjordes ett strategiskt urval av texter utifrÄn begrÀnsningar i frÄga om tid och relevans för Àmnet.De dokument som granskats utgörs av Socialstyrelsens rapport om kunskapsutveckling inom socialtjÀnsten samt ett antal debattartiklar ur tidsskriften Socionomen.Studien har utformats som en diskursanalys med inslag av den kvalitativa fallstudien, alltsÄ inom den kvalitativa forskningstraditionen. Texterna har analyserats och sedan kategoriserats utifrÄn de deltagande aktörernas problemdefinition, orsak till problemets uppkomst, hinder och förslag till lösning. Vad gÀller studiens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssÀtt befinner sig denna studie inom ramen för den kritiska samhÀllsforskningen och i analysen av resultat och slutsatser har utvalda teorier kring makt och profession anvÀnts. I studien har Àven en genomgÄng av tidigare forskning pÄ omrÄdet genomförts och dess slutsatser har Àven anvÀnts i analysdelen.

This master?s thesis aims to analyze the ongoing debate in Scandinavia on research evaluation of the humanities. This field of research uses bibliometrics, quantative analysis of bibliographical units as a research assessment tool. In recent years evaluative bibliometrics has been an increasingly used method. In Scandinavia, governments have introduced new funding models for research in higher educational institutions.

Med hjÀlp av diskursanalys och en konstruktivistisk syn pÄ identitet analyserar vi Bushadministrationens uttalanden efter 9/11. VÄr utgÄngspunkt Àr att identitet Àr förÀnderlig och att den politiska diskursen skapar den nationella identiteten. Av vÄr analys framgÄr det tydligt att de amerikanska vÀrdena och myterna lyfts fram i diskursen, samtidigt som en onyanserad beskrivning av fienden hjÀlper till att stÀrka den amerikanska identiteten. VÀrlden mÄlas upp som antingen svart eller vit, och det Àr USA:s, frihetens frÀmsta boning pÄ jorden, uppgift att försvara allt som Àr gott i vÀrlden.Diskursanalysen tillför en viktig aspekt till analysen - maktfrÄgan. Makten ligger framförallt i att denna diskurs totalt dominerar och dÀrför försvÄrar alternativa tolkningar av vÀrlden.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur de största rikstÀckande dags- och kvÀllstidningarna beskriver ungdomar. Exempel pÄ diskussioner i offentligheten som beskriver ungdomsgrupper och tillskriver dem egenskaper Äterfinns genom hela det skrivna ordets historia. I min undersökningvill jag anknyta till tidigare forskning inom omrÄdet genom att undersöka ett aktuellt material frÄn 2008 och framÄt. Detta för att sedan jÀmföra med forskning kring hur media beskrivit ungdomar under 1900-talet. Materialet bestÄr av ett antal texter som ursprungligen publicerats i kvÀllstidningar och dagstidningar.  Jag kommer att bearbeta materialet med hjÀlp av diskursanalys.

I denna kandidatuppsats ville vi undersöka hur Anders Behring Breivik framstÀlls av Aftonbladet och Dagens Nyheter pÄ Ärsdagarna av massakern pÄ Utöya som har varit, det vill sÀga den 22 juli 2012, 2013 och 2014. I frÄgestÀllningarna studerade vi vilka teman som Äterkommer i beskrivningarna av Breivik och texten och bildernas samspel. Materialet bestÄr av tio artiklar och teorierna som vi har anvÀnt handlar om medier, terrorism och sorgeritualer. Vi har genomfört en diskursanalys för att undersöka texterna och en semiotisk analys nÀr vi analyserade bilderna. Det vi har kommit fram till Àr att Breivik frekvent framstÀlls som fascist och islamofob.

Spelifiering har funnits genom historien, utan att det tidigare har definierats. SpÄr av anvÀndning av begreppet finns pÄ Internet sedan 2004, men begreppet blev populÀrt först runt 2010. Spelifiering kan beskrivas som en process dÀr det lÄnas komponenter och upplÀgg frÄn spelvÀrlden som appliceras pÄ verksamheter som traditionellt inte hör samman med spelande. I vÄr undersökning riktar vi in oss pÄ kopplingen mellan spelifiering och lÀrande, alltsÄ spelifierat lÀrande. Syftet med denna studie Àr att ur ett diskursanalytiskt perspektiv beskriva vad det Àr som kÀnnetecknar spelifierat lÀrande.

Sweden is seen as one of the world?s most feminist societies. In January 2009 all grounds of discrimination were merged into a common law; Diskrimineringslagen. This paper examines representations of gender discrimination, linked to feminist perspectives, in the Parliamentary debate on Sweden?s new discrimination legislation through a discourse analysis.

I den hÀr studien undersöks hur arkeologi framstÀlls i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgÄngspunkter dels i att det arkeologiska fÀltet populariseras nÀr det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrÄn institutionella diskursiva praktiker. Centralt Àr att relationen mellan nuet och det förflutna fÄr effekter för synen pÄ samhÀllet och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstÀdernas dagspress under det gÄngna Äret. BÄda institutionerna, tidningarna samt arkeologfÀltet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom dÄ hotet mot kulturarvet stÄr i fokus dÄ tongÄngarna blir mer inriktade pÄ konservativa vÀrden sÄsom bevarande och beskyddande.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursiva uttryck av klass och ojĂ€mlikhet i svensk tidningsmedias rapportering och debatt om den sĂ„ kallade överklassafarin som Ă€gde rum under vĂ„ren 2012. Som teoretisk och metodologisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds kritisk diskursanalys, med det uttalade mĂ„let avslöja, avmystifiera och ifrĂ„gasĂ€tta social ojĂ€mlikhet. En ytterligare förutsĂ€ttning var att betrakta varje representation av verkligheten som en rekontextualisering av densamma, dĂ€r förgivettaganden, makt och ideologi spelar en viktig roll. Teun van Dijks sociokognitiva teori visade sig vidare vara sĂ€rskilt anvĂ€ndbar i förstĂ„elsen av tidningsartiklarna. Även Carol Bacchis poststrukturalistiskt influerade teori om problemrepresentation anvĂ€ndes i analysen av de argument som identifierades i materialet.

Denna uppsats har fokus pÄ platser som Àr möjliga att tala om som mellanrum. Till skillnad frÄn planerade och kontrollerade platser i staden, talas det ofta om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna platser. Enligt forskning av mellanrum, prÀglas dessa platser av en rad olika motsÀttningar. Arkitekter och planerare har en tendens att se pÄ mellanrum som överblivna platser utan vÀrde och som en markreserv i vÀntan pÄ en framtida stadsutveckling. Trots detta anvÀnds dessa platser av mÀnniskor, som snarare ser pÄ mellanrum som vÀrdefulla platser och som en slags frizon för mÀnniskor och aktiviteter som inte ges nÄgot utrymme pÄ planerade och kontrollerade platser i staden.

This qualitative study is focused on the way ?papperslösa? (undocumented/illegal/irregular immigrants) are portrayed in Swedish daily newspapers, what images are presented in the articles, what discourses permeate the text, what identities are being constructed, etc. The empirical data consists of thirteen articles published in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet (two of the biggest daily news papers in Sweden) during the period 2010-10-01 ? 2011-04-01, and I?ve used a type of discourse analysis called ?diskursanalys med inriktning pÄ identitetskonstruktion? (?discourse analysis with focus on identity construction?), as the method to analyze the articles. The results of the analysis showed that four discourses and identities were constructed, re-produced and upheld in these articles.

Syftet med denna uppsats Àr att försöka skapa en större förstÄelse för hur svenska tidningar har anvÀnt sig av framing/inramning och sociala representationer i sin nyhetsrapportering kring de tvÄ svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye som satt fÀngslade i Etiopien.För att skapa en större förstÄelse kring inramningen av "Etiopiensvenskarna" har denna uppsats anvÀnt sig av kritisk diskursanalys pÄ svenska morgon- och kvÀllstidningar under tvÄ olika tidsperioder, en i inledningen och en i slutfasen av situationen med "Etiopiensvenskarna"Resultatet av vÄr analys visar att det har skett en framing/inramning av nyhetsrapporteringen kring Johan Persson och Martin Schibbyes situation i Etiopien. Denna inraming har bland annat skett genom att tidningarna tilldelar dem en hjÀltestatus dÀr de har valt att belysa vissa delar av situationen, som till exempel deras nationalitet, yrke och frÄgan om yttrandefrihet. Denna inramning kan pÄverka mottagarens tolkning..