I detta arbete intresserar vi oss för mötet mellan unga kvinnor och talet om och frÄn pornografin, i syfte att förstÄ hur detta tal upplevs av individerna. Studien bygger pÄ utskrifter frÄn tvÄ fokusgruppsintervjuer. Informanter var fem unga kvinnor. Diskursanalys anvÀndes som metod för bearbetningen av materialet och resultaten diskuterades utifrÄn för Àmnet relevant litteratur, i huvudsak feministisk och psykoanalytisk sÄdan.Deltagarna upplevde sig som klÀmda mellan den pornografiska diskursen som föreskriver ett visst utseende och en viss sexrepertoar och det motstridiga talet om pornografi som betraktar den antingen som kvinnoförtryck, eller som enbart filmatiserade fantasier. En konvergenspunkt gemensam för diskursanalysens resultat och de teorier vi anvÀnt, verkar uppstÄ kring kontrollen av kvinnlig sexualitet..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur köp av sexuella tjÀnster konstrueras, dels i tingsrÀttsdomar och dels pÄ internetforumet Flashback. Vidare vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa tvÄ sprÄkliga arenor. För att uppnÄ studiens syfte utgÄr vi ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och knyter an till teorier gÀllande hegemonisk maskulinitet och diskursteori. Vidare har vi tagit del av tidigare forskning som berör köp av sexuella tjÀnster med olika infallsvinklar för att bearbeta vÄrt material. I studien har kritisk diskursanalys anvÀnds för att analysera sju tingsrÀttsdomar och en trÄd frÄn internetforumet Flashback.Vi kan se att köp av sexuella tjÀnster i tingsrÀttsdomar konstrueras som nÄgot olagligt med en koppling till stigmatisering.

Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade lÀroplanen för förskolan har fÄtt ett nytt avsnitt som handlar om utvÀrdering dÀr det stÀlls krav pÄ att dokumentera varje barns utveckling och lÀrande. Vad denna ökande bedömningskultur kan fÄ för konsekvenser i relation till barns olika förutsÀttningar, Àr en av frÄgor som problematiseras i studien. Studien har hÀmtat inspiration frÄn poststrukturalism och som metod anvÀnds diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer dÀr tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har anvÀnts som diskussionsunderlag.

Den kristna traditionen och den vÀsterlÀndska humanismen Àr tvÄ motstridiga moralsystem. Den förra utgÄr frÄn en vÀrldsbild dÄ Gud Àr grunden för moralen medan den senare har mÀnniskan som grund för moralen. Syftet med uppsatsen Àr att komma fram till om och i sÄ fall hur denna konflikt gestaltas i skolans styrdokument i allmÀnhet och vÀrdegrunden i synnerhet. Jag försöker ocksÄ se hur konflikten i förlÀngningen pÄverkat en grupp elever i deras utveckling av etiska stÀllningstaganden. Undersökningen Àr baserad pÄ en diskursanalys av styrdokumenten samt fokusgruppsintervjuer med en grupp elever i Ärskurs nio.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur kompetensutveckling som begrepp framtrÀder i ett företags texter och dokument. Vi avser att belysa sprÄkets och textens makt i de sociala relationerna i en verksamhet med hjÀlp av en diskursanalys. Företag idag lÀgger stor vikt pÄ att utforma dokument som pÄ olika sÀtt ska sÀkerstÀlla kvalitén pÄ det dagliga arbetet genom att tydliggöra vad som skall göras och av vem. Dessa texter Àr riskabla att luta sig allt för mycket pÄ dÄ dessa kan vara en idealiserad verklighet av det arbete som utförs. VÄr utgÄngspunkt Àr en kvalitativ ansats med diskursanalys som metod. Denna metod utgÄr ifrÄn texter i analysarbetet och dessa behandlar alla i nÄgon form begreppet kompetens-utveckling.

This thesis examines how power is constructed through language use in the Swedish mining policy with the legislative change proposition to enabling uranium mining. The aim is to analyze differences in how the government and municipalities formulate and justify their positions. The study adopts a qualitative case study design and applies Fairlough?s critical discourse analysis. The empirical material consists of a governmental press release and public consultation responses from municipalities.

Ett barn som blir utsatt för övergrepp stÄr inför flera utmaningar. För det första Àr det vanligt att barnet inte berÀttar för nÄgon om det som hÀnt och pÄ sÄ sÀtt försvÄras barnets bearbetning av övergreppet. För det andra har en rÀttsprocess ofta en mer eller mindre retraumatiserande verkan pÄ barnet. NÀr flera olika myndigheter, med inbördes skilda ansvarsomrÄden och prioriteringar kopplas in pÄ ett och samma fall Àr det inte ovanligt att barnet kommer i klÀm. Barn har inte samma rÀttssÀkerhet som vuxna dÄ de stÄr i mentalt underlÀge i alla situationer.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka om elever med IG/F reflekterar över sina betyg och hur de i sÄ fall förklarar dem. Teori: I uppsatsen anvÀnds diskursanalys som forskningsansats med speciellt fokus pÄ diskurspsykologi vilket Àr den ansats arbetet huvudsakligen utgÄr frÄn. Diskursanalys kan sÀgas bestÄ av tre inriktningar, Diskursteori, Kritisk diskursanalys och Diskurspsykologi. Dessa tre Àr alla socialkonstruktionistiska angreppsÀtt har följande fyra premisser eller utgÄngspunkter gemensamt:- En kritisk instÀllning till sjÀlvklar kunskap- Historisk och kulturell specificitet- Samband mellan kunskap och sociala processer- Samband mellan kunskap och social handlingMetod: Diskursanalys Àr en kvalitativ metod, men med en del variation frÄn klassiska kvalitativa metoder, skillnaderna och undersökningens metoder redovisas i detta kapitel. Metoden till ett arbete med diskursanalys Àr beroende av teorin, d.v.s.

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) pÄ Malmö Högskola beskrivssom en plats för grÀnsöverskridande forskning och undervisning med engenomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det Àr lÄngt ifrÄn nÄgotsjÀlvklart och diskussionen Àr stÀndigt nÀrvarande om vad det egentligen betyder ochhur det ska spegla metoder och innehÄll i utbildningarna. Detta arbete Àr endiskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra ochproblematisera olika synsÀtt och positioneringar inom K3. Empirin bestÄr avdeltagande observationer och videodokumentation av tvÄ personalkonferenser pÄtemat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurseroch vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts.

The aim of this Master?s thesis is to examine how librarians, information specialists and teachers discuss Wikipedia within national (Swedish) professional journals. Questions asked in the study are: How is Wikipedia perceived in the professional journals? What different positions do writers and commentators take in relation to Wikipedia? 133 articles from 31 different professional journals in the period from 2001 to the middle of 2010 were analysed. The theory and method used is Laclau?s and Mouffe?s discourse theory from which we created our own model with sex different steps.

The aim of this thesis is to examine expressions of power and racism in news reporting about the district of Rinkeby, Sweden, in two major Swedish newspapers. News articles are examined using Norman Fairclough?s three-dimensional model for critical discourse analysis. The discourse theory has also been complemented with theories of media in relation to power, ideology and racism. The study has shown that news reporting about Rinkeby largely focused on stereotypical subjects such as violence, social problems and crime.

Studien syftar till att undersöka hur stress konstrueras i svenska tidningar samt vilka skillnader och likheter som finns i konstruktionen av mÀns och kvinnors stress. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr Berger och Luckmanns socialkonstruktionism som innebÀr att allt Àr socialt konstruerat. Faircloughs kritiska diskursanalys har ocksÄ legat till grund för studiens teoretiska och metodologiska ramverk. För att besvara studiens syfte har Faircloughs tredimensionella modell anvÀnts för att analysera artiklar frÄn Sveriges fyra största tidningar. Artiklarna som analyserades handlade om mÀns och kvinnors stress.

Denna kandidatuppsats undersöker hur ett anvÀndande av sprÄk och bilder i massmedial nyhetsrapportering kan pÄverka sociala dominansrelationer och ojÀmna maktrelationer i samhÀllet. Som exempel undersöker uppsatsen hur svensk dagsmedia presenterade och representerade oroligheterna i Husby sommaren 2013. Undersökningen bygger pÄ kritisk diskursanalys dÀr Norman Fairclough och John B. Thompsons ansatser utgör de teoretiska utgÄngspunkterna. Uppsatsen kommer fram till, att pÄ det sÀtt som bilder och sprÄk anvÀndes, utifrÄn Fairclough och Thompsons teoretiska ansatser kan pÄverka sociala dominansrelationer och ojÀmna maktrelationer i samhÀllet.

Det finns mycket information om de som prostituerar sig och prostitutioner, men sexköparna Ă€r inte synliga pĂ„ samma sĂ€tt. Huvudsyftet med uppsatsen Ă€r att synliggöra sexköparna i dagens Sverige. Det har gjorts genom att undersöka diskursen kring dem. Studien har Ă€ven tre delsyften:ÅskĂ„dliggöra de sexköpare som finnsPĂ„visa att utbudet av prostitutioner beror pĂ„ efterfrĂ„ganBelysa maktaspektenUppsatsens material bestĂ„r i huvudsak av böcker publicerade mellan 2005-2011 och diskursanalys har anvĂ€nts som metod för att undersöka dem nĂ€rmare. Studien kretsar delvis kring maktaspekten i förhĂ„llande till prostitutioner.

Den hÀr uppsatsen analyserar informationssajten om depression Depressionslinjen, som ges ut av lÀkemedelsföretaget Pfizer. Analysen görs enligt Fairclough (2001a; 2001b; 2002). Analysen visar att lÀsaren/patienten konstitueras som passiv medan SSRI och lÀkaren konstitueras som aktiva och handlande. Terapi och andra alternativ till lÀkemedel nÀmns, men olika diskursiva grepp anvÀnds som ger intrycket av att dessa kommer i andra hand. LÄgt Serotonin framstÄr som orsak till depression.