Syfte: Huvudsyftet med denna magisteruppsats Àr att genom diskursanalys av manga och intervjua bibliotekarier för att ta reda pÄ vad manga innehÄller för diskurser och teman; och sedan ta reda pÄ om de bibliotekarierna som köper in manga reflekterar över vad de köper in.Metod: TvÄ kvalitativa forskningsmetoderSlutsats: Manga Àr japanska serier och det har blivit ett populÀrt medium hos mÄnga barn och ungdomar pÄ senare Är. Mina studier visar att manga innehÄller mÄnga olika diskurser, bl.a. diskursen om manligt/kvinnligt och mÄnga av dessa diskurser Àr vanliga i vÄr kultur ocksÄ. Bibliotekariernas syn pÄ manga Àr positivt, deras syn pÄ manga kunde inte kopplas ihop med deras kunskaper om mediet. LÄntagarnas förslag var det som pÄverkade inköpen mest, men det som ocksÄ pÄverkade var innehÄllet av könssterotyper..

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Denna uppsats sÀtter journalistikbegreppet i fokus. Syftet har varit att ta reda pÄ om det gÄr att identifiera nÄgra tydliga grÀnser för vilken typ av medieinnehÄll som kan sÀgas vara journalistik. Vem har rÀtt att producera den och hur förhÄller sig olika yrkesgrupper som producerar medieinnehÄll till journalistiken som begrepp? Det har i sammanhanget Àven varit angelÀget att söka kunskaper om hur journalistiken hÀnger ihop med dagens förÀnderliga mediesamhÀlle och samhÀllets utveckling i övrigt. Uppsatsen bygger pÄ forskning och teorier om journalistikens och journalistrollens framvÀxt och utveckling.

Denna uppsats har till syfte att undersöka attityder gentemot polis och rÀttsvÀsendet hos ett antal ungdomar i Hammarkullen, ett förortsomrÄde nordöst om Göteborg. Undersökningen fokuserar pÄ vilka diskurser som ungdomarna ger uttryck för och som deras attityder grundar sig pÄ. Studien bygger pÄ en socialkonstruktivistisk grund med diskursanalys som teori och analysmetod. Forskning kring diskriminering, attityder och medias bild av förortsomrÄden och dess invÄnare Àr Àven perspektiv som berörs. Empirin har samlats in genom tvÄ fokusgruppsintervjuer med sammanlagt sju ungdomar i Hammarkullen.

TÀnk dig att du plockar upp en tidning pÄ vÀgen hem, tidningen har slÄende rubriker vilka tilltalar dig och du vÀljer att fördjupa dig och eventuellt ta till dig det som lyfts fram i artikeln.Det som den hÀr i studien uppmÀrksammar Àr att konjunkturer spelar roll, och synen pÄ konjunkturernas inverkan pÄ samhÀllet och individen lyfts fram i tidningsartiklarna. Det Àr en bild av en orolig framtid som lyfts fram i media och framtiden kan till och med uppfattas som hotfull genom exemplet lÄgkonjunktur.LÄgkonjunkturen för med sig en samhÀllsförÀndring som uppmÀrksammas av media och genom att belysa denna samhÀllsförÀndring via diskursanalys och utvalda teoretiska utgÄngspunkter om risksamhÀllet och om samhÀllet som socialt konstruerat vilka lyfter fram förestÀllningarna kring lÄgkonjunkturen i relation till samhÀllets utveckling..

Syftet med denna undersökning Àr att genom en kritisk diskursanalys av utvalda tidningsartiklar, redogöra för framstÀllningen av Islamiska Staten (IS) i Irak och Syrien. Det avses genomföras i identifiering och analysering av framtrÀdande diskurser i textmaterialet. Undersökningens kritiska ambitioner ligger i ett synliggörande av medias maktposition i samhÀllet med fokus pÄ diskursen om Islam och muslimer. Media tenderar att presentera en bild av IS och tillhörande diskurser utifrÄn ett vÀsterlÀndskt perspektiv, vilket ger upphov till ett skillnadskapande av ?vi och dom?.

Syftet med denna studie Àr att genom ett fokus pÄ sprÄkanvÀndning beskriva och fÄ en djupare förstÄelse för hur bloggande tonÄrsmammor framstÀller sin identitet pÄ bloggen. TonÄrsmammor tillhör en grupp individer som förknippas med en hel del fördomar och dÀrmed Àr det av stor socialpsykologisk relevans och intresse att undersöka hur de sjÀlva stÀller sig till den stereotypa bild som ges av dem. Studien vÀgleds av frÄgestÀllningarna: hur framstÀller tonÄrsmamman sin identitet pÄ bloggen, vilka subjektspositioner förekommer och antas av den bloggande tonÄrsmamman och hur förhÄller sig den bloggande tonÄrsmamman till andra diskursiva uttryck idag. Dessa besvaras med hjÀlp av kritisk diskursanalys integrerad med subjektspositionsbegreppet som metodologisk ansats. Vid analys av den diskursiva praktiken, som införlivats med det teoretiska ramverket, har vi kommit fram till att tonÄrsmammorna bÄde Àr med och reproducerar och förÀndrar den dominerande diskursordningen.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

In 2009 transgendered persons were included in the Swedish law against discrimination. Prior to the inclusion a commission made an investigation of the necessity of such change in the law and how it could be designed. This essay focuses on the discourses regarding gender that appear in the law and the report written by the commission. Using theories by Judith Butler and discourse analysis inspired by Norman Fairclough it identifies two main discourses regarding gender: a two gender discourse and a queer discourse. The two discourses meet in the studied material in an antagonistic way, a conflict that is solved by separating the two and making one part of the law focus on gender and one on transgender.

VÄrt syfte med studien Àr att studera hur begreppet och fenomenet pedofili konstrueras och reproduceras i media- och forskningsartiklar. Genom att göra en diskursanalys av ett antal utvalda texter frÄn de bÄda fÀlten, vill vi se vilka bilder/diskurser som finns av pedofili och Àven av pedofilen. De frÄgestÀllningar vi utgÄr frÄn i studien Àr följande; - Vilka olika diskurser kring pedofili kan vi identifiera i vÄrt analysmaterial?- Hur konstrueras begreppet pedofili och dÀrmed pedofilen, i media och forskning? - Konstrueras genus i diskurserna om pedofili och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Den teoretiska referensram vi har anvÀnt oss av Àr poststrukturalismen och den feministiska poststrukturalismen. För att anlÀgga ett genusperspektiv pÄ studien, kommer vi att utgÄ frÄn begreppen performativitet, heteronormativitet, genus och den heterosexuella matrisen.

Purpose: The purpose of this thesis is to examine how students who also serve as writers of bachelor theses mainly utilizing the discourse analysis methodology comprehend the method of discourse analysis, and in what way the students bestow it in their research.Methodology and Material: This is a case study of the theses, which are also the text material, as it can be used examining numerous cases. Another beneficial factor is the relationship to the theoretical framework. One does not need to divorce the two institutions; instead they cooperate with each other.Results: A thoroughgoing apprehension of the Discourse Analysis is it being strongly attached to semiotics and how texts can be analyzed by the method in question to reveal institutions in our society alongside with mapping out the agency of words. In other words, language and soceiety mirror each other in a way or another...Key words: Discourse Analysis, thesis, Foucault, Fairclough, Laclau & Mouffe, language, reality, readings.

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i tvÄ svenskar dagstidningars framstÀllning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har anvÀnts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hÄllning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hÄllning kunde urskiljas i att de lÀt mÄnga parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering pÄ det moderata partiets företrÀdare. De tycktes ocksÄ ha lagt olika mycket allvar och dramatik i hÀndelserna i Libyen 2011..

This thesis examines the relationship between OECD-DAC and Civil Society Organizations (CSOs) within an aid efficiency context. The ability for these two actors to cooperate is highly important and determines the outcome for a major part of the development aid in the new millennium. The development agenda for the new millennium emphasizes aid efficiency as a key to a more successful aid, and this requires increased cooperation between all actors. The analysis made is a discourse analysis. The discourse of aid efficiency is analyzed, both its preconditions and results.The analyze finds out that there is a gap between OECD-DAC and CSOs in terms of how to handle aid efficiency.

Syftet med studien var att identifiera och beskriva massmediala diskurser kring diagnosen ADHD samt analysera hur dessa diskurser förhÄller sig till varandra. Vidare studerades hur diskursernas dialektiska samspel med den omgivande sociala praktiken kan förstÄs. Studien Àr en kritisk diskursanalys av en artikelserie i den svenska dagstidningen Sydsvenska Dagbladet bestÄende av Ätta delar med sammanlagt tretton artiklar som belyser olika aspekter av diagnosen ADHD. Studien genomfördes pÄ tvÄ nivÄer dÀr den första, makrodiskursiva nivÄn, belyser hur diagnosen ADHD och de svÄrigheter den stÄr för förklaras. TvÄ huvudsakliga diskurser identifierades, en biologisk diskurs och en miljödiskurs.

Unga mÀnniskor Àr idag vÀl insatta anvÀndare av olika former av sociala medier - det Àr ofta en sjÀlvklar del i deras vardag. Det sociala mediet Instagram har blivit oerhört populÀrt bland sÄvÀl barn som vuxna och anvÀnds dagligen via mobilen för att förmedla ögonblicksbilder till omvÀrlden. I den hÀr studien kommer Instagram - utifrÄn begrepp som hÀlsa, trÀning och konsumtion - analyseras med hjÀlp av teorier om makt och genus. HÀlsomedvetenheten bland unga har genom spridningen pÄ Instagram och i vÄrt blomstrande konsumtionssamhÀlle antagit en stor del av det mediala utrymmet. Studien syftar till att, med hjÀlp av diskursanalys, se vad hÀlsa innebÀr för unga pÄ Instagram, samt vad det Àr som uttrycks i ett större samhÀllsperspektiv..