Syftet med denna studie Àr att utföra en kritisk diskursanalys av ett urval konstkritiska texter som behandlar utstÀllningarna Paul McCarthy: Head Shop/Shop Head frÄn 2006 och Nationalmuseums Lust & Last frÄn 2011. UtstÀllningarna exemplifierar det jag kallar för den provokativa konstens diskurs. Genom analyserna vill jag se hur ett urval kritiker mottagit utstÀllningarna samt ge en bild av den provokativa konstens diskurs med dessa tvÄ utstÀllningar som exempel..

Studiens syfte Àr att via en diskursanalys urskilja existerande och framtrÀdande diskurser om övervikt och fetma utifrÄn dags- och kvÀllspressen. Tonvikten ligger pÄ begreppen orsak, ansvar och ÄtgÀrd. Vidare Àr syftet att undersöka om övervikt och fetma konstruerats som ett samhÀllsproblem i tidningarna och i sÄ fall hur. Studiens vetenskapsfilosofiska utgÄngslÀge Àr socialkonstruktivismen och de teorier som anvÀnts i analysarbetet har varit diskursanalys, Faircloughs tredimensionella modell samt Losekes teori om konstruktionen av samhÀllsproblem. Resultatet indikerar att de tre olika begreppen genererat varierande svar men att vissa diskurser kunnat urskiljas som mest framtrÀdande.

Den föreliggande studien av Nya sprÄket lyfter syftar till att undersöka vilka skriftsprÄksdiskurser (Ivani?, 2004; Liberg & SÀljö, 2010) som konstitueras i diagnosmaterialet samt att jÀmföra talet inom dessa diskurser med hur man inom olika forskningstraditioner ser pÄ sprÄk och sprÄkhandlingar. Det analytiska rastret i den diskursanalys som genomförts av Nya sprÄket lyfter har utgjorts av Ivani? uppdelning av sprÄk och sprÄkhandlingar i fyra lager: texten och dess formaspekter, lÀsarens och skrivarens kognitiva processer, den sociala kontexten för lÀsandet och skrivandet samt sociopolitiska aspekter av helheten. Resultatet visar att bedömningsdelen i materialet i stor utstrÀckning fokuserar pÄ formaspekter av elevernas lÀsande och skrivande samt elevernas kreativa handlande.

Forskning visar att barn och förÀldrar ser lÀxor som en grogrund för konflikter och stress i familjelivet. En del förÀldrar har inte resurser att hjÀlpa sina barn med lÀxorna, och dÀrmed blir förutsÀttningarna för elevernas arbete med lÀxorna mycket varierande. Att skolan ger lÀxor och hur de pÄverkar elever och familjer diskuteras i mÄnga delar av samhÀllet, syftet med arbetet "Den diskursiva kampen om lÀxor?? Àr att undersöka de diskurser som kan finnas kring lÀxor. Arbetet Àr ett försök att klargöra och skaffa en förstÄelse för de olika aktörernas tankar kring lÀxor, utifrÄn deras olika utgÄngspunkter. Genom intervjuer med lÀrare och förÀldrar, samt analys av tidningar och debattartiklar har en kritisk diskursanalys genomförts.

Tidigare forskning har visat samband mellan sprÄkanvÀndning och den uppfattning som kvinnor sjÀlva och samhÀllet har om vÄld och övergrepp. Kvinnor som har blivit utsatta för vÄld och övergrepp möter ofta misstro och skuldbelÀggande frÄn omgivningen, vilket leder till att de inte blir trodda och att förövaren i mÄnga fall inte döms. I detta arbete undersöks hur en viss sprÄkanvÀndning framstÀller vÄld och övergrepp pÄ ett sÀtt som bland annat skuldbelÀgger offret, och vilka konsekvenser den sprÄkanvÀndningen fÄr. Metoden för arbetet Àr diskursanalys, och bestÄr av en textgranskning av domar frÄn en svensk tingsrÀtt. Resultaten visar att rÀtten beskriver vÄld och övergrepp pÄ ett sÀtt som leder till konsekvenser som att vÄldet döljs, förövarens ansvar minskas samt att offret skuldbelÀggs.

Denna uppsats Àr en studie av tvÄ delar i konstnÀren Sara Jordenös dokumentÀrinstallation Personaprojektet. De bÄda delarna bÀr titeln ADR respektive The Set House (Hedvig). I undersökningen genomförs en kritisk diskursanalys vars fokus ligger vid frÄgor rörande konstruktioner av verkligheter och hur sprÄket pÄverkar och pÄverkas av normer för klass, genus och sexualitet. FrÄgestÀllningarna innefattar funderingar rörande hur kategorisering av mÀnniskor sker, hur individer formar sig sjÀlva som subjekt och hur dessa aspekter belyses i det utvalda materialet. Analysen undersöker Àven upplevelsen av verket, och hur val av medium bidrar till denna..

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.

Syftet med studien Àr att se hur KriminalvÄrdens sÀkerhetsavdelningar kallade Fenixavdelningarna legitimeras, genom att göra en kritisk diskursanalys av synen pÄ fÄngarna som placeras dÀr. Vi gör det för att skapa en förstÄelse för de diskursiva processer som pÄverkar den kriminalpolitiska utvecklingen. Avsikten var att se till diskursen om de Fenixplacerade i ett dialektiskt förhÄllande till de institutioner som upprÀtthÄller en sÀrskiljning av fÄngarna inom fÀngelsesystemet. Studien Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ ansats med Faircloughs metod av kritisk diskursanalys utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt förhÄllningssÀtt. Den teoretiska ram som anvÀnds Àr bland annat Foucaults teorier om den disciplinÀra makten, Goffmans om stigmatisering samt Maslows psykologiska teorier.

The purpose of this Master?s thesis is to examine and analyze the discourse concerning a new public library in Stockholm. The paper further discusses how this discourse corresponds with what is written about public libraries in a number of national and international documents. To do this I have utilized the discourse theory of Laclau and Mouffe. By using some of their instruments I have established the discourse around a number of keywords.

Syftet med undersökningen Àr att ta redan pÄ hur Balkankriget i slutet av 1900-talet konstrueras i svenska lÀroböcker för gymnasiet. Faircloughs kritiska diskursanalys ligger till grund för analysen. I framstÀllningen av Tito har en Tito vÀnlig diskurs uppmÀrksammats liksom en diktaturkritsk diskurs. Inom omrÄdet sjÀlvstÀndighetsförklaringar har en pro-jugoslavisk diskurs och en serbkritisk diskurs registrerats. Etnisk rensning Àr ett kÀnsligt Àmne och undersökningen indikerar att det ges allt större utrymme i lÀroböckerna.

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Offentliga diskurser har historiskt framstÀllt feminitet och feminism som oförenliga med varandra. Feminitet framstÀlls vanligen med en kvinna som besitter normativt feminina egenskaper, medan framstÀllningen av feministen skildrat en radikal och manhaftig kvinna. Tidigare forskning visar att ordet feminist, för mÄnga individer, har en negativ laddning samt en otydlighet i innebörden av ordet. Detta speglar hur vÀl individen identifierar sig med feminism. Denna uppsats handlar om hur bloggaren UnderbaraClara, som aktör i den feministiska diskursen, pÄ sin blogg positionerar sig till feminism och feminitet.

The purpose of this bachelor thesis is to examine the views of the elderly and the caregivers that appear in brochures for the elderly and the discourses that can be found within. The data that the study is based on was collected and analysed using content analysis and Faircloughs (1992) critical discourse analysis. The theoretical frameworks that have been used are social constructionism, critical discourse analysis, assortment and protest, and New Public Management. The results showed two images of older people (I) the elderly as active and autonomous and (II) the elderly as passive and in need of help. The results also showed two pictures of the caregiver (III) the caregiver and NPM, and (IV), the non-profit care provider as a complement.

Denna uppsats har till syfte att studera den debatt som uppstod efter den 9:e december, dÄ en rapport om CIA:s anvÀndning av tortyr som del av kriget mot terrorismen slÀpptes. Detta sker igenom en kritisk diskursanalys av amerikansk media, specifikt med en metod kallad förklarande kritik, med fokus pÄ vad politiker citeras sÀga och vad opinionsskribenter sjÀlva sÀger gör tortyr rÀtt eller fel att anvÀnda. Igenom analys av sÄdant material ges hÀr bÄde en inblick i de stÀllningstaganden som görs i debatten, dÀr censur av rapporten bidrar till att en debatt dÀr bÄda parter kan göra starka sanningsansprÄk om effektivitet och politisering, samt Àven förklaringar av de pragmatiska och affektiva argument som anvÀnds i media för att legitimera CIA:s tortyranvÀndning..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur religionslÀrare pÄ gymnasiet uttalar sig om relationen mellan religionsÀmnet och sex och samlevnad. Undersökningen syftar Àven till att studera eventuella motsÀttningar som kan finnas i lÀrarnas sprÄkliga hantering av sex och samlevnad samt att undersöka hur religionslÀrare talar om normalt respektive onormalt betrÀffande detta omrÄde. Undersökningen bygger pÄ ett intervjumaterial med nio religionslÀrare pÄ gymnasiet, dÀr ana-lysen utgörs av diskursanalys. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats dÀr analysen utgÄr frÄn de analysverktyg som finns inom diskursteorin och diskurspsykologin. I resultatet framtrÀder tvÄ diskurser, den politiskt korrekta officiella diskursen vilken innebÀr att religionslÀrarna sÀger det som förvÀntas av dem, samt en motdiskurs.