Will the discourse in a country effect the way an event is presented in the media? And will the event be presented in similar ways in different countries? These are the questions my paper aims to answer. By using critical discourse analysis I have analyzed the reporting of the Iraqi War in three big newspapers; one from USA, one from Sweden and one from Great Britain. The results show that the discourse in each country play a big part in how the news get presented in the media, and this is shown in how the news gets reported. The three countries had three different views on the same war.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesÀrskolan En diskursanalys utifrÄn hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie Àr att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesÀrskolan. Jag ser Àven till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie Àr insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av tvÄ intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, pÄ tvÄ skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgÄng bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar pÄ en komplexitet gÀllande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas dÀr den sociala- och kognitiva kunskapen ansÄgs viktiga. TvÄ diskurser gÀllande undervisning inom gymnasiesÀrskolan trÀder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, dÀr bÄda fokus sÀgs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

Studien Ă€r en kritisk diskursanalys av hur begreppet ?text? framstĂ€lls i styrdokumenten för gymnasieskolans svenskĂ€mne, i relation till hur ett antal sprĂ„kbrukare; lĂ€rare och elever, definierar och förhĂ„ller sig till ett vidgat textbegrepp. Undersökningen som studien baseras pĂ„, bestĂ„r av tre kvalitativa lĂ€rarintervjuer och ett 50-tal elevenkĂ€ter, gjord i tre olika klasser pĂ„ skilda skolor i Örebro lĂ€n. Resultatet visar att synen pĂ„ textbegreppet och anvĂ€ndningen av olika texter och medier i undervisningen, varierar stort. Granskningen av styrdokumenten visar att framstĂ€llningen av textbegreppet Ă€r otydlig och motsĂ€gelsefull, vilket kan vara en delförklaring till denna variation..

The aim with this essay is to penetrate the opinions of how women should be represented on screen. I am using a selection of contributions from the gender debate that Lars von TrierŽs movie Antichrist caused in Sweden in spring 2009. The focus of the debate was mainly about the way the female actress was displayed. The provocative thing considered by many was that the female part could be interpreted as evil and in connection with Antichrist. But is that a obvious negative way to present women? In a historical view the discussion have been constantly fluctuated when it comes to the ideas of the correct way to visualize women in the movies which have left us without a true answer to that question.I am interested in investigating what is considered today as the best way to represent women by Swedish debaters.By using Michel Foucault?s term discourse as theory in a text analyse I am trying to look trough their language and see their ideological position..

Denna undersökning behandlar skolÀmnet Idrott och hÀlsa i motioner genom en diskursanalys, för att undersöka mönster i hur politiker skriver om och behandlar skolÀmnet. Syftet Àr att undersöka vilka diskurser i skolÀmnet Idrott och hÀlsa som konstitueras i motioner frÄn Sveriges riksdag. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ?Vilka diskurser kan identifieras i motioner frÄn Sveriges riksdag som behandlar skolÀmnet Idrott och hÀlsa?? samt ?Vilka synsÀtt pÄ skolÀmnet Idrott och hÀlsa kommer till uttryck i diskurserna??. För att svara pÄ dessa frÄgor har vi gjort en diskursanalys.

Uppsatsens syfte Àr att analysera och dekonstruera begreppet mÄngfald och hur det anvÀnds och skapas i relation till arbetsgrupper inom socialt arbete i Göteborg.De centrala frÄgestÀllningarna för uppsatsen Àr: Hur ser mÄngfaldsdiskursen ut i mÄngfaldsplanerna och för personer med ansvar för rekrytering inom Göteborgs Stad? Vilka grupper kan identifieras? Hur beskrivs dessa grupper? Vilka egenskaper tillskrivs grupperna? Vilka grupper ses som efterstrÀvansvÀrda att rekrytera ifrÄn för att uppnÄ mÄngfald? Vad uttrycks vara syftet med mÄngfalden?Uppsatsen bygger pÄ postkoloniala teorier, socialkonstruktionism och diskurs som ett teoretiskt ramverk. Datainsamling har skett med hjÀlp av intervjuer och genom studiet av mÄngfaldsplaner frÄn 15 av Göteborgs stadsdelar. Metoden som har anvÀnts Àr kritisk diskursanalys.Vi har funnit att mÄngfaldsdiskursen Àr problematisk eftersom den bygger pÄ olikhet mellan ett antal olika grupper, och att den dÀrför Äterskapar och förstÀrker dessa olikheter. Den oundvikliga konsekvensen av denna stÀndiga kategorisering Àr en uppdelning i ?vi? och ?de?.Vi Àr inte intresserade av att komma med en utopisk lösning pÄ hur man skall prata om verkligheten eller komma ifrÄn den kategorisering som vi kritiserar.

Studien undersöker hur tre svenska tidningsmedier konstruerade nationell identitet i sin rapportering i samband med det svenska fotbollslandslagets matcher mot Danmark och Portugal i kvalet till vÀrldsmÀsterskapen 2010. Tidningsartiklarna har analyserats med hjÀlp av kritisk diskursanalys, nÀrmare bestÀmt Faircloughs tredimensionella analysmodell. Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt i ett flertal etablerade teorier. I det teoretiska blocket ingÄr den kritiska diskursanalyen som teori, hur nationella identiteter konstrueras och metaforernas betydelse för mÀnniskors uppfattningar om vÀrlden.Studiens resultat visar att mediernas rapportering huvudsakligen konstruerar nationell identitet pÄ tre olika sÀtt. För det första skapas en distinktion mellan ?vi? och ?dom?.

The aim of this Master thesis has been to analyse the debateon Wikileaks as it occured in the Swedish daily press during2010 and early 2011, as well as to identify what differentdiscourses influenced the discussions. The empirical materialconsisted of fifty-three articles, taken from three nationalnewspapers and has been analysed using the discourseanalysis theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Thearticles were analysed in four stages which included:identifying statements concerning Wikileaks and itsoperations; identifying additional groups and individualsappearing in the debate and the statements made about these;grouping statements into themes and on the basis of thesethemes construct chains of equivalence and identify subjectpositions. The last stage consisted of identification ofdiscourses and the relationships and possible conflictsbetween those discourses. The results showed that fourdiscourses could be identified: the good democracydiscourse, the traditional diplomatic discourse, the goodjournalism discourse and the power-critical discourse..

Syftet med denna studie har varit att underso?ka, med diskursanalys som metod, hur den som a?r missta?nkt fo?r brott konstrueras och vilka maktdiskurser som kan exponeras i tva? textmaterial utgivna av det svenska ra?ttsva?sendet. Det huvudsakliga empiriska materialet a?r rapporten Ha?ktningstider och restriktioner och det andra textmaterialet som anva?nds av Kriminalva?rden och som finns tillga?ngligt fo?r ha?ktade a?r, Information till ha?ktade. Teorier som anva?nds uto?ver diskursanalys och Michel Foucault, a?r Erving Goffmans teori om totala institutioner.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för mÀnniskors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, dÀr 36 texter granskas pÄ tre olika nivÄer: textnivÄ, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det rÄder en konkurrens mellan olika diskurser dÀr utbildning och omsorg vÀrderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen fÄr mest uppmÀrksamhet i dagspressen. Slutligen vÀcker resultatet frÄgor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver vÀlja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhÀllskommunikationen..

Denna uppsats handlar om vad som menas vara önskvÀrda egenskaper hos arbetande inom den samtida servicesektorn. Genom diskursanalys av platsannonser, arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar och företags sjÀlvbeskrivningar ser vi hur bilden av den samtida idealarbetaren diskursivt skapas i texterna. Resultatet av analysen kontrasteras med utvalda teoretiska nyckelbegrepp om den samtida kapitalismens egenskaper för att ge en bredare bild av de förhÄllanden som servicearbetaren Àr verksam under. Studien behandlar bland annat frÄgor om vem som har makt att definiera huruvida en arbetssökande besitter de eftertraktade personliga egenskaperna eller inte, hur relationen mellan faktiska yrkeskunskaper och svÄrdefinierade personliga egenskaper kommer till uttryck i de analyserade texterna och hur förestÀllningar om Älder pÄ ett diskriminerande vis kopplas till personliga egenskaper..

I fo?ljande uppsats underso?ks det hindunationalistiska partiet Bharatiya Janata Party (BJP) och hur muslimer beskrivs av partiet efter bomb- och skjutattackerna i Mumbai 2008, fram till 2012. Huvudmaterialet fo?r uppsatsen a?r publicerade tal fra?n partiets hemsida, vilka analyseras utifra?n en kritisk diskursanalys. I talen framga?r en specifik terror-diskurs da?r terrorism uteslutande sammankopplas med islamistiska grupper och organisationer.

Titeln pÄ studien Àr "Skolans sjÀl - privat eller offentlig? En diskursanalys om skÀlen för grundskolan". Skolan Àr en historisk framvuxen institution och dagen konstruktioner av skolans skÀl har vuxit fram interdiskursivt. En historisk genomgÄng över hur skÀlen för skolanförÀndrats frÄn och med folkskolans införande i Sverige fram till och med den senaste lÀroplanen Lpo 94, beskrivs. UtvÀrderingar av grundskolan finns med som viktigt empiriskt material som visar hur lÀroplanens intentioner intervenerats i skolpraktiken.

Internationella mÀtningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, Àr betydligt lÀgre Àn genomsnittet. I skolan finns dÀrför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematik-satsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att anvÀnda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebÀr utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Studien syftar till att söka förstÄelse för hur barn talar om mobbning och Àr baserad pÄ individuella kvalitativa intervjuer med 30 barn i Ärskurs fyra. Dessa intervjuer analyserades med hjÀlp av diskursanalys och studien svarar pÄ hur barn talar om mobbning nÀr de ombeds definiera begreppet samt hur barn talar kring orsakerna till mobbning. Resultatet av undersökningen visar att barnens tal om mobbning till stor del ger uttryck för att mobbning Àr ett laddat Àmne vilket kan ses som en moralisk diskurs som omfattar sÄvÀl barnen som intervjuaren. Positionering Àr en strategi barnen anvÀnder sig av i sitt sÀtt att tala om mobbning för att visa sin stÄndpunkt i relation till Àmnet. Positioneringen kan ses som en följd av den moraliska diskursen och blir sÀrskilt tydlig nÀr fokus ligger pÄ den interaktionella dimensionen i intervjuerna.