Uppsatsen syftar till att studera svenska tidningars rapportering om Kina och klarlÀgga hur bilden av Kina konstrueras i tidningarna. Detta görs genom en diskursanalys av artiklar frÄn tre av Sveriges största dagstidningar. BÄde teori och metod har sin utgÄngspunkt i Laclau & Mouffes diskursteori. Valet av artiklar grundar sig i att artiklarna pÄ ett eller annat vis handlat om, eller tagit upp Kina och dÀrigenom hjÀlpt till att konstruera en bild av landet. I analysen har det insamlade materialet sorterats in i tre olika teman utifrÄn vad artiklarna berör, dessa teman Àr, ekonomi, politik, och orientalism.

Syfte Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka diskurser som rÄder kring manlighet bland unga mÀn inom olika yrkeskategorier i Äldern 20-29 Är, samt att fÄ en djupare förstÄelse för varför dessa diskurser existerar.FrÄgestÀllningar ?Vilka diskurser kan urskiljas nÀr unga mÀn talar om manlighet???Vilken roll spelar yrke för hur respondenterna förhÄller sig till manlighet???Kan diskursiva skillnader utlÀsas mellan de tvÄ grupperna?? Metod Jag haranvÀnt mig av en kvalitativ metod och genomfört tvÄ fokusgrupper, en med fyra unga mÀn med nÄgon typ av hantverkaryrke samt en med sex unga mÀn som studerar ett akademiskt Àmne. Baserat pÄ diskursanalys har jag undersökt hur respondenterna talar om begreppet. Datamaterialet har sedan analyserats med hjÀlp av tidigare forskning inom omrÄdet samt av kritisk diskursanalys, socialkonstruktionism, subjektpositioner och av en lingvistisk analys.Resultat Uppsatsens resultat och analys Àr indelade i tre teman, baserade pÄ frÄgestÀllningarna. Dessa Àr uppdelade för respektive grupp och följs av en gemensam analys.

Syftet med denna uppsats Àr att, genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, undersöka hur debatten om kristna konfessionella friskolor ser ut i de kristna tidsskrifterna Kyrkans Tidning och Dagen. Diskursanalysens resultat analyseras utifrÄn Norman Faircloughs tredimensionella modell, samt Anthony Giddens teori om det posttraditionella samhÀllet och Bruce Lincolns religionsdefinition. Resultatet visar att debatten i tidsskrifterna övervÀgande prÀglas av en frustration över oklara direktiv frÄn skollagen och Skolverket i frÄga om konfessionella inslag i den svenska skolan..

MÄngfald Àr ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mÄngfald pÄ arbetsplatsen sÄvÀl som i samhÀllet i stort har blivit allt mer uppmÀrksammad. Det har skapats visioner om ett samhÀlle som ska fungera som en mötesplats dÀr mÀnniskor fÄr utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och dÀr varje individs unika resurser tas tillvara samt fÄr chans att utvecklas. I Möte med mÄngfald studeras sammanstÀllningen av projektet MÄngfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda pÄ hur man med sprÄkets hjÀlp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mÄngfald pÄ arbetsmarknaden. MÄngfaldens ansikten Àr Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mÄngfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera pÄ det svenska bidraget i detta transnationella samarbete.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan fÄ för den enskilde beroende pÄ vilka diskursiva framstÀllningar av verkligheten som görs. Studien utgÄr ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt och stÀmplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger pÄ intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.Resultatet visar pÄ fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, förÀldrardiskursen, uppmÀrksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjÀlpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förvÀntas.

I denna uppsats undersöker jag hur tonalitetsbegreppet uppfattas och anvÀnds av medarbetare pÄ NCC, och hur begreppet relaterar till det diskursanalytiska begreppet stil. Mitt material bestÄr av intervjuer med medarbetare pÄ NCC och fyra sÀljande webbtexter frÄn NCC:s webbplats. Jag tillÀmpar diskursanalys som metod i min analys av intervjuerna och diskursanalytisk stilanalys som metod för webbtexterna. Resultatet visar att diskursen om tonalitet innehÄller mÄnga olika uppfattningar om begreppet och vad syftet med kommunikationen Àr, men att stil som identitet och Faircloughs modell för stilanalys ÀndÄ kan vara ett vÀrdefullt analysverktyg för att förstÄ och analysera det som avses med tonalitet. För att tÀcka in alla aspekter som avses med tonalitet pÄ NCC bör dock fler analyskategorier anvÀndas..

Gender in Administrative Court of Appeal - A discourse analysis of verdicts concerning compulsory drug treatmentThe purpose of this study was to examine gender discourses that could be identified inverdicts concerning compulsory drug treatment. A discourse analysis was conducted of 46verdicts from an administrative court of appeal, located in central Sweden. The main findingsof the study was that the descriptions of women, more often than men, are based on factorsother than their addiction, such as appearance and social environment. Men are in all casesdescribed by their addiction and on their own behavior. Women are presented as they riskvulnerability, while men are presented already suffer from vulnerability.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur diskurserna om kön och ras/etnicitet ser ut idag i domar frÄn lÀnsrÀtten i Göteborg. UtgÄngspunkten Àr att kön och ras/etnicitet konstrueras sprÄkligt och att vi som socialarbetare behöver vara medvetna om hur vi Àr med och konstruerar kategorierna och vilken makt som ligger i vÄrt tal. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka diskurser om kön förekommer i lÀnsrÀttens tal? Vilka diskurser om ras/etnicitet förekommer i lÀnsrÀttens tal? Förekommer dominerande, underordnade eller konkurrerande diskurser om kön och ras/etnicitet i talet?PÄ vilket sÀtt samverkar ras och kön med varandra? Hur kan man förstÄ diskursernas förekomst?Uppsatsen Àr en textanalys av lÀnsrÀttsdomar som gÀller §3 Lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Jag har anvÀnt diskursanalys som metod och utgÄtt frÄn ett socialkonstruktivistiskt och diskursteoretiskt perspektiv.

Studiens syfte Ă€r att undersöka om ett intersektionellt perspektiv Ă€r integrerat i de tvĂ„ metodböcker som materialet bestĂ„r av; BRYT! frĂ„n RFSL Ungdom och Tjejgruppskompassen frĂ„n United Sisters. Detta undersöks genom att en diskursanalys av metodböckerna utförs utifrĂ„n Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Även en bildanalys görs av en del av materialet som bestĂ„r av bilder. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna i studien Ă€r ett intersektionellt perspektiv pĂ„ genus, samt de teoretiska antaganden som ligger titt grund för diskursteorin. Resultatet visar pĂ„ att ett intersektionellt perspektiv existerar i BRYT!, men Ă€r frĂ„nvarande i Tjejgruppskompassen..

Uppsatsens syfte Àr att kritiskt granska och analysera debatten om införande av sprutbyte i Göteborg med kritisk diskursanalys. Genom att anvÀnda kritisk diskursanalys var ambitionen att granska hur olika aktörer i media debatten talar om sprututbytesprogram och hur dessa konstruktioner kan öka förstÄelsen av fenomenet sprututbytesprogram.Uppsatsens delfrÄgor var: Vilka aktörer deltar i debatten, hur framstÀlls sprututbytesverksamheten och dess anvÀndare? Vilka argument anvÀnds? Vilka övergripande diskurser kring SBP kan vi identifiera i argumentationen? Hur förs den diskursiva kampen i debatten om sprutbyte?Det empiriska materialet utgjordes huvudsakligen av artiklar i lokal dags- och kvÀllspress samt intervjuer.Som teori och metod har kritisk diskursanalys anvÀnts. UtgÄngspunkten var Faircloughs tredimensionella modell, bestÄende av text, diskursiv praktik och social praktik. Analysverktyg som anvÀndes var interdiskursivitet, intertextualitet, genre, transivitet och modalitet.Studiens resultat visar dels att politiker och lÀkare Àr de huvudsakliga aktörerna i debatten.

Det hÀr examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen pÄverkat den svenska fotbollen. Det utreds Àven om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjÀlp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det rÄder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens pÄverkan pÄ svensk fotboll.

Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett sÀrskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingslÀnder företagen Àr verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra sÀrdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrÄn ett postkolonialt perspektiv bilder av ?vÀst? kontra ?de andra? produceras..

This is a study of the phenomenon enterprise education in a Swedish school. Enterprise education is a rather new concept in Swedish schools, and it has yet to be clearly defined and sufficiently studied. In order to investigate the various aspects of the education properly an analysis of the language used by its proponents needs to be performed. The authors have used discourse analysis from a perspective provided by Laclau and Mouffe. This is for the purpose of determining how the phenomenon is expressed by four teachers in the school mentioned previously.

Prostitution har varit ett stÀndigt aktuellt Àmne sedan sexköpslagen kom 1999. Vi har velat undersöka vad diskursen fri vilja inom prostitutionsdebatten innebÀr. Vi har valt ut teman för att kunna analysera hur diskursen fri vilja framkommer i debatten. VÄrt syfte Àr att undersöka vad som inryms i diskursen fri vilja och vilka feministiska stÄndpunkter som ger diskursen dess olika innebörder. Vi har genomfört en diskursanalys pÄ tre böcker, utvalda för att representera de olika poler vi anser oss se i debatten.

Svensk polis genomför den största organisationsförÀndringen sedan förstatligandet av polisvÀsendet Är 1965. De 21 polismyndigheterna bildar den 1 januari 2015 en sammanhÄllen myndighet tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium. MÄlet med att ombilda myndigheterna till en Àr att stÀrka Polisens förmÄga att ingripa mot och utreda brott. Omorganiseringen Àr tÀnkt att leda till högre kvalitet, ökad effektivitet och ökad flexibilitet för svensk Polis. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur Polisens omorganisering framstÀlls i centrala politiska dokument.