Studiens syfte var att studera hur ingĂ„ngen till socialtjĂ€nstens arbete med vuxna kan se ut i en svensk kommun samt hur karaktĂ€ristiska, sĂ„ som Ă„lder, kön och ansöknings- eller anmĂ€lningsorsak, hos Ă€renden och mĂ„lgruppen förĂ€ndras över tid.Metoden som anvĂ€ndes var kvantitativ, en sĂ„ kallad fallstudie, och materialet som studien grundades pĂ„ Ă€r data insamlad vid socialtjĂ€nstens vuxenenhet i UmeĂ„. Dessa bestod av utskrivna Excel-ark som fyllts i av enhetschefen för hand och materialet tĂ€cker tvĂ„ tolvmĂ„nadersperioder (juli 2006 - juli 2007, juli 2010 - juni 2011).Resultatet visade att den vanligaste Ă„lderskategorin för bĂ„da perioderna Ă€r 21-25 Ă„r med en medelĂ„lder för kvinnor pĂ„ 39 Ă„r och mĂ€n 37,5 Ă„r den första perioden (2006/2007). För den senare perioden (2010/2011) var medelĂ„ldern 39,5 för kvinnor och 38,6 för mĂ€n. MĂ€nnen utgjorde en större del av klientgruppen bĂ„da perioderna, och den vanligaste förekommande aktualiseringsorsaken för bĂ„da könen och perioderna var alkohol (lika vanligt förekommande som narkotika för mĂ€n 2006/2007). Ärenden blev i hög utstrĂ€ckning fördelade till ansvarig socialsekreterare samma vecka som Ă€rendet inkommit till enheten.

Bakgrund: 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige. Avskaffandet i Danmark och Storbritannien medförde problem för mindre företag att bli beviljade krediter hos bankerna. DÀrmed Àr det intressant att studera hur avskaffandet har pÄverkat kreditbedömningen av mindre företag i Sverige.Syfte: Syftet med studien Àr att studera vilka faktorer som har betydelse vid kreditgivning till mindre företag. Fokus ligger pÄ hur tillförlitlig smÄ respektive stora banker anser att en icke reviderad Ärsredovisning Àr jÀmfört med en reviderad Ärsredovisning eller om andra faktorer anses viktigare. Studien ska dÀrmed underlÀtta för mindre företag som stÄr inför beslutet att vÀlja revision eller inte.Metod: Studien Àr genomförd ur en kvalitativ ansats dÀr empirin samlats in genom semi-strukturerade besöksintervjuer.

Den 1 juli 2011 trÀdde den nya skollagen i kraft vilket innebar att förskolan blev en egen skolform. Förskolechef Àr en reglerad befattning vars uppdrag finns faststÀllt i den reviderade lÀroplanen för förskolan. Förskolechefen har enligt Lpfö98, reviderad 2010, ansvar för förskolans kvalité (Skolverket, 2010a). En bra chef Àr kÀrnan i en framgÄngsrik pedagogisk verksamhet. Vi vill med denna studie undersöka vad förskollÀrarna har för krav och förvÀntningar pÄ förskolechefen och vad de anser att förskolechefen har för betydelse för förskoleverksamheten.

Syftet med fo?religgande studie a?r att utifra?n nyhetsrapporteringen om Wikileaks och Julian Assange underso?ka hur Assange framsta?llts i tva? svenska tidningar 2010-2011. Underso?kningen analyserar i synnerhet hur Assange konstrueras i relation till Wikileaks och a?talet om sexualbrott i Sverige. Totalt analyseras 31 artiklar fra?n de tva? svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, framtaget genom ett ha?ndelseorienterat urval.Uppsatsen utga?r fra?n teorier om nyhetsjournalistikens roll att konstruera en mediepersonlighet.

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka och jÀmföra Aftonbladets rapportering frÄn handbolls-EM för damer 2010 och handbolls-VM för herrar 2011. Anledningen till att denna undersökning genomfördes var för att se hur jÀmlik eller ojÀmlik Aftonbladets rapportering var frÄn de tvÄ internationella idrottsevenemangen. Den teoretiska bakgrunden som uppsatsen prÀglas av Àr genusperspektivet. UtifrÄn genusperspektivet i kontext med medier och idrott sÄ skapades den teoretiska ramen för uppsatsen. Den utförda undersökningen i uppsatsen gjordes kvalitativt genom en kritisk diskursanalytisk analys av utvalda artiklar frÄn Aftonbladets pappersupplaga under de tvÄ idrottsmÀsterskapens gÄng. Resultatet i undersökningen visade pÄ en fördelaktig framstÀllning av mÀnnen i Aftonbladets rapportering. Under det kvinnliga mÀsterskapet tenderade mÀnnen att framstÀllas som förebilder och fadersfigurer Ät kvinnorna.

We have studied the differences between people debating on a program in apublic service-channel and a privately-owned channel. We have chosen thetwo biggest debate programs, KvÀllsöppet in the privately-owned channelTV4 and Debatt in the public service-channel SVT 1. We have in aquantitative content analysis studied female and male, how many of each thatare participating, how long time they talk in the program and in what rolethey have in the debate. We have studied 10 episodes of KvÀllsöppet thespring season 2010 and compared with Johanna Paulsson & Patrik Rosellstudy ?30/70.

Denna studie jÀmför hur kommentarer till nÀtartiklar pÄ Aftonbladet.se har förÀndrats frÄn 2010 till 2011 vad gÀller innehÄll, sprÄk och ton. Mellan dessa Är har systemet för kommentering Àndrats pÄ Aftonbladet.se, frÄn att det 2010 krÀvdes registrering och att kommentatorn fick vÀlja ett valfritt alias, till att kommentering sker via ett redan registrerat Facebook-konto med kommentatorns riktiga namn.Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur diskussionerna och sprÄket i kommentarsfÀlten pÄverkas nÀr kommentatorn inte lÀngre fÄr vara anonym.Med kvantitativ innehÄllsanalys undersöks tvÄ artiklars kommentarer per dag under en vecka, 14 till 20 oktober 2010 och 2011, 14 artiklar frÄn varje Är. Urvalet av artiklar utgÄr frÄn vilka artiklar som topplacerats i Aftonbladets pappersupplaga samma dag. Totalt har 1452 kommentarer undersökts med 28 variabler. Variablerna berör bland annat huruvida kommentaren Àr kritisk, om den svarar pÄ en annan kommentar och om den innehÄller stavfel eller andra sprÄkliga misstag.

Uppsatsens syfte Àr att granska en generell teori som har sin grund i teknikutvecklingens pÄverkan av taktikutveckling. En fallstudie hÀmtad frÄn flygvapnet kommer som följd att pröva teorin. Fallstudien baserar sig pÄ införandet av JA37 Viggen, med en jÀmförelse frÄn dess föregÄngare J35F Draken.Studiens resultat visar hur teoribildningen genomgÄtt prövningar för att slutligen leda fram till en verifiering och omarbetning av de tre faktorer som beskriver teorin. Den inledande faktorn, som skildrar hur ett större tekniskt system krÀvs för taktikutveckling, stÀrktes. Den andra faktorn som beskriver att ett planerat taktiskt ramverk behövs för taktikutveckling, försvagades.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

This essay focuses on the Sweden Democrat?s migration policy and its evolution from 1989 up until today. The purpose of this study is to longitudinally examine the party's migration policy proposals to see if, and how, the political ideas have changed over time. Idea analysis has been used as method, and the texts have been analyzed by using three dimensions. Depending on the outcome in the three dimensions, one out of eight political types is possible.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av en kurs för cheferna i ledarskapsutveckling för medarbetarna pÄ ett större industriföretag i Sverige. Huruvida medarbetarnas arbetstrivsel utifrÄn sjÀlvskattning av omrÄden för prestation, arbetsgrupp, individ, arbetssituation, samt ledarskap skiljer sig mellan före en genomförd ledarskapsutbildning, direkt efter, och vid en ettÄrs uppföljning.DÄ rÄdata frÄn mÀtningarna Är 2010 och 2011 inte fanns tillgÀngliga, utan mÄste rekonstrueras frÄn procentsammanstÀllningar av svar och information om hur mÄnga som svarat pÄ de olika pÄstÄendena (57 st.), analyserades svaren till varje enskilt pÄstÄende med en envÀgsvariansanalys med mellanpersonsdesign och Är som oberoendevariabel.Resultatet indikerade att ledarskapsutveckling bidragit till positiva effekter för medarbetarnas sjÀlvskattning inom omrÄdena för prestation, individ, arbetssituation och frÀmst inom omrÄdet för ledarskap, dÀr 13 av 15 pÄstÄende visade pÄ signifikanta skillnader. Inom omrÄdet arbetsgrupp visade dock ingen signifikans. Vidare var syftet att studera om ledarskapsutveckling Àven bidragit till ökad produktivitet. För att kunna se skillnader i maxprestationen mellan Är 2010 och 2011 anvÀndes ett t-test.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det gÄr att finna relevanta skillnader i framstÀllandet av mannen över tidsperioden 1999 till 2011. Om en förÀndring har skett vill vi försöka ta reda pÄ hur den ser ut. UtifrÄn en socialkonstruktivistisk utgÄngspunkt och med hjÀlp av begreppsliga redogörelser av genus, maskuliniteter och homosocialitet Àmnar vi analysera de bÄda livsstilsmagasinen Café och Slitz. Vi kommer sÀrskilt ta fasta pÄ studier om massmedia och dess inverkan pÄ mÀnniskors vardagliga liv. Metoden som anvÀnds för att vi nÀrmare ska kunna analysera materialet Àr kritisk diskursanalys, som gÄr ut pÄ att skÀrskÄda textens grundlÀggande meningssammanhang.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av en kurs för cheferna i ledarskapsutveckling för medarbetarna pÄ ett större industriföretag i Sverige. Huruvida medarbetarnas arbetstrivsel utifrÄn sjÀlvskattning av omrÄden för prestation, arbetsgrupp, individ, arbetssituation, samt ledarskap skiljer sig mellan före en genomförd ledarskapsutbildning, direkt efter, och vid en ettÄrs uppföljning.DÄ rÄdata frÄn mÀtningarna Är 2010 och 2011 inte fanns tillgÀngliga, utan mÄste rekonstrueras frÄn procentsammanstÀllningar av svar och information om hur mÄnga som svarat pÄ de olika pÄstÄendena (57 st.), analyserades svaren till varje enskilt pÄstÄende med en envÀgsvariansanalys med mellanpersonsdesign och Är som oberoendevariabel.Resultatet indikerade att ledarskapsutveckling bidragit till positiva effekter för medarbetarnas sjÀlvskattning inom omrÄdena för prestation, individ, arbetssituation och frÀmst inom omrÄdet för ledarskap, dÀr 13 av 15 pÄstÄende visade pÄ signifikanta skillnader. Inom omrÄdet arbetsgrupp visade dock ingen signifikans. Vidare var syftet att studera om ledarskapsutveckling Àven bidragit till ökad produktivitet. För att kunna se skillnader i maxprestationen mellan Är 2010 och 2011 anvÀndes ett t-test.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.