Sökresultat:
6164 Uppsatser om Läroplanen lpfö 98:reviderad 2010-2011 - Sida 29 av 411
En bra skola för alla eller bara för eliten? - En analys av tydligheten i LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011
The purpose of this essay has been to study the comprehensibility and the plainness of chapter 1 and 2 in ?LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011? that is one of the governing documents of Swedish upper secondary school. The Swedish government approved a national language policy in 2005 which involved an aim that the official Swedish language would be refined, easy and comprehensible. Plain language has since the eighties had a prominent place in Swedish research and science and is now a thought-out principle at almost every public authority. This essay has performed a linguistic text analysis, a plain language analysis, a plain language test and a critical discourse analysis on the two chapters from ?LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011? that is common for all upper secondary school programs.
TrÀlagningar pÄ fönsterbÄgar - exempel pÄ skadeproblematik och ÄtgÀrder
Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bygghantverk, 27 hp, 2011.
FörskollÀrares och barnskötares yrkesroller : efter den reviderade lÀroplanen och legitimation för förskollÀrare
Barnskötares och förskollÀrares uppdrag har i och med den reviderade lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förÀndrats och förtydligats. För att kunna anstÀllas som förskollÀrare, krÀvs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förÀndringar av förskolepersonalen och hur har de pÄverkat relationerna mellan de tvÄ yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollÀrare pÄverkats? Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förÀndrats ute i verksamheterna efter att den reviderade lÀroplanen samt yrkeslegitimationen trÀdde i kraft sommaren 2011, vad gÀller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollÀrare samt förskolechefer.
LÀroplanen för gymnasieskolan 2011 och andra faktorers inverkan pÄ lÀrares undervisning
Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt naturkunskapslÀrare pÄ gymnasiet har till den nya lÀroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare undersöktes lÀrarnas Äsikter och för att analysera lÀrarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lÀrare. Resultatet visar att lÀrarna Àr positiva till den nya lÀroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lÀrare angav att lÀroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll.
Nyckelord: Attityder, GY11, GymnasielÀrare, Intervjuer, LÀroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning.
Bedömning för lÀrande i dans : En studie om danslÀrares bedömningsarbete i dans inom gymnasieskolan
Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur sex danslÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya Àmnes-och kursplanerna frÄn 2011. Studien avser ocksÄ undersöka hur danslÀrarna gÄr tillvÀga under feedbacksamtal i dansÀmnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag sjÀlv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har anvÀnt mig av i studien Àr tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts pÄ grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya Àmnes-och kursplanerna.
Strandrabatten i Mariestad med skötselbeskrivning
Uppsats för avlÀggande av Högskoleexamen i kulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 10 hp, 2010.
Vattnet har gÄtt! : En fallstudie av Karlstads kommuns vattenlÀcka 2011
Crisis communication in today's society is an important element for organizations. Whether an organization makes it through a crisis, good or bad is largely based on their crisis communication work. Crisis communication is about how the organization works to repair or maintain the organization's external image, the image that society has about the organization. When a crisis occurs stakeholders lose confidence in the organization or change their mind about it.This case study is about exploring how a municipality handles crisis communication through the various phases of a crisis. The study is also to examine how the municipality communicates with its stakeholders in specific communication channels during a crisis.The case study makes use of theories circulating crisis communication, such as: theories of how crisis communication should be handled, how a crisis is recognized, the different phases of a crisis, the communication channels that can be used and who may be interested in an organization when a crisis reveals itself.
Sjung svenska folk? : sa?ngens roll i svensk grundskoleutbildning
Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.
LÀraren - frÄn ensamvarg till lagarbetare? : En studie av hur lÀrarrollen har definierats och förÀndrats i grundskolans lÀroplaner frÄn 1962 till 2011.
Forming teacher teams is currently the standard way of organizing teachers in Swedish Compulsory Schools. This is the result of a process that started in the 1970s.Traditionally the culture of teaching has been one of isolation. Once the door to the classroom is shut, what happens behind the door is up to the teacher to decide. Over the past thirty years a lot of time has been dedicated to making fundamental changes in the way teachers interact with their colleagues. Today the idea of teachers forming teams is generally accepted but still the core of a Swedish teacher?s job is that of a lone worker.
Parken i Tidan. Gestaltningsprocess för nyskapande av Tidanparken
Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 21 hp, 2011.
SkolgÄrden som lÀranderum. Vad kÀnnetecknar en bra skolgÄrd för utomhuspedagogik?
Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 15 hp,2011.
Klippta hÀckar. En utvÀrdering av hÀcklaboratoriet i skoltrÀdgÄrden pÄ Johannesberg i Mariestad
Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 21 hp,2011.
?Det ska vara gl?dje i att r?ra p? sig?
Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.
Vikten av en trygg famn - sex pedagogers uppfattningar om förĂ€ldraaktiv inskolning : Â
Det hÀnder mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny lÀroplan gÀlla med allt vad det innebÀr av förÀndringar. Men vad har egentligen förÀndrats sedan den förra lÀroplanen frÄn 1994? I vÀrlden runtomkring oss sker saker som mer och mer pÄverkar oss hÀr hemma i Sverige. Vi har under vÄren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kÀrnkraftskatastrofen i Japan.
Visst vill jag köpa det hÀr : en studie om vilka marknadsföringsstrategier som kananvÀndas av livsmedelsföretag för att marknadsföra exklusivalivsmedel i butik
Marknadsföring Àr nÄgot centralt i livsmedelsbutiker. Detta tillföljd av ett överskott avlivsmedelsbutiker vilket har inneburit att konkurrensen hÄrdnat inom denna bransch dÄ deflesta butiker riktar sig mot samma kundsegment (pers. med., Nilsson, 2011) . I Sverige har ensuccessiv efterfrÄga pÄ exklusiva livsmedel vuxit fram (pers. med., Svahn, 2011).