Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 21 hp, 2011.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, LandskapsvÄrdens hantverk, 15 hp 2011.

MÄlet Àr att identifiera och ge fullstÀndiga ÄtgÀrdsförslag pÄ energieffektiviseringar för att minskaenergianvÀndningen med 25 % och dÀrmed uppnÄ kraven för Green Building. De fullstÀndigaÄtgÀrdsförslagen ska redovisa ekonomi-, miljö- och hÀlsoaspekter.För att uppnÄ syftet med examensarbetet har ett konsekvent tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts för attidentifiera potentiella energieffektiviseringar för Smaland Airport. Med hjÀlp av den bakomliggandestudien ?Energieffektiviseringar Smaland Airport 2010-2011? analyserades kartlÀggningen avflygplatsens system och processer.Den totala energibesparingen för Smaland Airport uppgÄr till 646,1 MWh eller 22,04 % vilket fallerinom ramen för Sveriges klimatmÄl med en sÀnkt energianvÀndning pÄ 20 % fram till och med 2020frÄn 2008 Ärs nivÄ. För att uppnÄ denna besparing krÀvs investeringar pÄ 2,78 Mkr.

Based on the Migration Board's statistics report, the number of children that has gone missing within a time interval of 4 years (2010-2014) comprises 1331 children in total, of whom 146 are girls and 1185 are boys. A rising interest about what has happened to those children created a fundamental platform for this thesis. By reading Åkerman?s report from 2012, and the book De förlorade barnen: en rapport by Mikkelsen and Wagner (2013) the curiosity grew deeper. The research questions that were established were divided into three parts.

The global wood pellet market has seen a rapid growth after the adoption of the Kyoto protocol and the renewable energy incentives created within the European Union. The global consumption of wood pellets reached 13,5 million tonnes in 2010 and several experts estimate the consumption to be between 35-50 million tonnes by 2020. These forescasts raise the questions which regions that can supply this vast amount of wood pellets and what the conditions are for producing it. This study evaluates the conditions for wood pellet production and export from British Columbia, on Canada?s west coast, focusing on existing industry structure, raw material supply and the distribution chain.

se PDF.

Denna studie belyser svÄrigheten för teknik och virtuell geografi att nÄ ut till mottagaren genom en kartlÀggning av e-postens geografi. För att skapa förstÄelse och fÄnga den osynliga processen bakom e-postens geografi  utgÄr uppsatsen dels frÄn teorin Actor Network Theory (ANT) och dels frÄn intervjuer.Under studiens gÄng uppstod ny förstÄelse för e-postens komplexitet och ledde fram till en reviderad syn. I början av uppsatsarbetet betraktades e-posten enbart utifrÄn sin funktion som aktant och intermediarie men i takt med att undersökningen fortgick framkom att den samtidigt, utöver dessa funktioner, fungerar e-posten som ett heterogent nÀtverk med betydelsefulla komponenter sÄsom aktörer och aktanter. Enligt uppsatsens konklusioner Àr e-postens trajektoria beroende av den strategi som producenten anvÀnder under skapandet av elektroniska meddelanden. Ett kontinuerligt arbete mellan producent och konsument krÀvs för att e-postens trajektoria ska upprÀtthÄllas och leda fram till att det elektroniska meddelande som löper igenom det virtuella nÀtverket nÄr sitt syfte..

Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppma?rksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframga?ngarna fo?r partiet har media inte kunnat undvika det da? nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var info?r 2010 a?rs val en del av den svenska mediala arenan med en sta?ndig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den ha?r uppsatsen underso?ktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och pa? vilket sa?tt partiet gestaltades i en ja?mfo?rande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta na?rmare pa? tre kommuner pa? olika geografiska omra?den i landet da?r sto?det fo?r Sverigedemokraterna var ho?gt efter valet 2010.

Syftet med studien Àr att undersöka, belysa och analysera hur tidningen Sydsvenskan skriver omhatbrott, genom att studera alla artiklar som tidningen publicerat under rubriken hatbrott Är 2005respektive Är 2010. I studien görs jÀmförelser mellan 2005 och 2010, för att undersöka huruvida detfinns skillnader i rapporteringen över tid. Vidare belyses teoretiska förklaringar, i form avdagordningsteorin, konstruktionism och moralisk panik, för att söka svar pÄ varför Sydsvenskanskriver som de gör. Det Àr kriminologiskt relevant att undersöka hur det kommer sig attSydsvenskan skriver som de gör för att pÄ sÄ vis fÄ vidare kunskap om förhÄllandet mellan mediaoch brott. Föreliggande studie förhÄller Sydsvenskans rapportering till tidigare forskning ochstatistik.

The Swedish right-wing party the Sweden Democrats gathered much attention during the Swedish general election of 2010. The party?s immigration policy clashed with other major Swedish parties perceptions and the Sweden Democrats got major coverage in Swedish media even before the election had taken place. Despite controvercies surrounding the party, they eventually succeeded in getting into the parliament.This study explores how the coverage of the Sweden Democrats in five large Swedish newspapers has changed between 2009 and 2013. This was done by studying two periods, each period taking place a year before the next general election.

Matematikkunskaperna sjunker i Sverige och en ny reviderad lÀroplan för förskolan (Lpfö 98) trÀder i kraft nÀsta Är. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man kan bidra med att öka barns matematikkunskaper i framtiden. Undersökningen Àr gjord pÄ en förskola med fyra 5-Äringar. Barnen spelades in pÄ band under en utforskande estetisk verksamhet dÄ de klippte och ritade olika former. DÀrtill gjordes bandinspelade kvalitativa intervjuer som visar vad förskolebarn tÀnker runt matematik.

I uppsatsen Lokala nyheter: till vilket pris som helst? undersöker vi hur stor del av det redaktionella materialet i tre lokala tidningar som Ă€r textreklam samt hur det har förĂ€ndrats mellan 1996 och 2011. För att ta reda pĂ„ det har vi genomfört en kvantitativ innehĂ„llsanalys. Tidningarna som Ă€r med i studien Ă€r BohuslĂ€ningen, Södermanlands Nyheter och Östersunds-Posten. Vi har tittat pĂ„ vecka 40 Ă„r 1996 och 2011 och jĂ€mfört resultaten med varandra.

Det hÀnder mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny lÀroplan gÀlla med allt vad det innebÀr av förÀndringar. Men vad har egentligen förÀndrats sedan den förra lÀroplanen frÄn 1994? I vÀrlden runtomkring oss sker saker som mer och mer pÄverkar oss hÀr hemma i Sverige. Vi har under vÄren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kÀrnkraftskatastrofen i Japan.

I oktober 2010 faststÀllde regeringen en ny lÀroplan med kursplaner för grundskolan som ska verkstÀllas under hösten 2011. NÀr det gÀllde kursplanen i religionskunskap föreslog Skolverket att alla fem vÀrldsreligionerna skulle fÄ lika mycket fokus i undervisningen medan regeringen menade att fokus skulle vara pÄ kristendomen Àven fortsÀttningsvis, precis som i den gamla kursplanen i religionskunskap. Detta Àr en viktig frÄga att belysa dÄ Sverige Àr och fortsÀtter att bli allt mer mÄngkulturellt.Denna religionsdidaktiska undersökning syftade till att jÀmföra vad representanter frÄn de Ätta riksdagspartierna i Sverige ansÄg om den nya uppkommande kursplanen i religionskunskap samt religionsundervisningen överlag. Med hjÀlp av intervjuer fick vi tillgÄng till partiernas stÄndpunkter gÀllande dessa frÄgor. Sammanfattningsvis kan vi sÀga att vi i slutsatsen kom fram till att de borgerliga partierna (M, FP, KD och C) samt sverigedemokraterna menade att den nya kursplanen med dess fokus pÄ kristendomen var bra samt att de ansÄg att lÀrare borde fokusera mer pÄ kristendomen Àn övriga religioner i religionsundervisningen.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.