Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Recently, the IASB and the FASB initiated a joint project to determine which companies that could be defined as investment entities and thus subject to an exception from IFRS 10 Consolidated Financial Statements. The first draft, ED/2011/4 Investment Entities, was published in 2011 and included six criteria that a company must meet in order to be classified as an investment entity. Based on academic theory, the fact that the IASB and the FASB published a joint proposal is interesting for several reasons. Traditional accounting theory tends to distinguish between two different approaches in standard setting: principles- and rules-based. The IASB is considered to have a principles-based approach, while the FASB is considered to have a rules-based approach.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tvÄ av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, valt att beskriva greker och Grekland under en av den finansiella krisens första intensiva rapporteringsperioder under 2011. Min avsikt har varit att utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv, undersöka huruvida vissa teoretikers, bland annat Simon Cottle och Teun Van Dijks pÄstÄenden om mediernas framstÀllning av vissa grupper under pÄgÄende krissituationer stÀmmer överens med Dagens Nyheters och Aftonbladets framstÀllning av grekerna under den ekonomiska krisen.I uppsatsen har jag fördjupat mig i sex artiklar. Genom att ha studerat den litteratur av relevans för mitt arbete har jag velat undersöka huruvida det gÄr att koppla teorierna i litteraturen till artiklarnas innehÄll.Efter att ha analyserat de sex artiklarna som publicerats under en av de mest bevakade perioderna under 2011 Àr min uppfattning att flertalet av de tidigare nÀmnda teoretikers pÄstÄenden om mediernas framstÀllning av vissa grupper (i detta fall greker), under pÄgÄende krissituationer, stÀmmer överensstÀmmer med Dagens Nyheters och Aftonbladets framstÀllning av grekerna under juni 2011..

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

I denna studie analyseras Ätta olika lÀroböcker som anvÀnds pÄ gymnasieskolor inom de gymnasiegemensamma skolÀmnena svenska och engelska utifrÄn dess texters svÄrighetsgrad. Syftet med följande studie Àr att studera huruvida lÀsbarheten i lÀrobokstexter Àr förankrade i forskning kring lÀsning och om den har en verklighetsförankring och autenticitet, vilket studeras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vidare jÀmförs lÀrobokstexternas kanonisering i förhÄllande till kurs- och Àmnesplaner. Denna studie har utförts utifrÄn Lennart Hellspongs lÀsbarhetsanalys med fokus pÄ typografisk lÀsbarhet samt lÀsbarhetsindex (lix). Texterna för analysen har valts ut stickprovsvis, samt en djupanalys har utförts pÄ de lÀngsta texterna.

The aim of this Master?s thesis is to examine the ideological currents that have influenced the swedish school system since the 1990's. The background of my interest is the lively debate in schools and media about the new School reform 2011. My hypothesis is that education in 2011 largely will be influenced by neoliberal and neoconservative values. The method I`ve used is discourse and ideology critique, which examines the relationship between rhetoric and power. These concepts are useful to explain the ideological change in different policy documents and in curricula, for example Lpf 94 and School 2001. The theoretical framework is based primarily on the neoliberal and the neoconservative agenda, which are two distinct political rationalities in the contemporary postmodern world.

Den Europeiska Unionen har pÄ senare Är stÀllts inför en utmaning dÄ en alltmer utbredd euroskepticism rotar sig hos medlemsstaternas befolkningar. Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan att en medlemsstat har ett ekonomiskt gynnsamt eller ogynnsamt förhÄllande till EU, och euroskepticism mellan Är 2007 och 2011. Detta har gjorts genom att studera hur EU-budgeten utformas och hur den senare fördelas bland medlemsstaterna, dÀrefter har Eurobarometerns enkÀtundersökningar legat till grund för att fÄ ta del av hur opinionen kring EU ser ut bland befolkningarna. I studien Àr EU:s samtliga 27 medlemsstater inkluderade. Resultatet visade att graden av euroskepticism under den studerade tidsramen har förÀndrats till det vÀrre..

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

AllmÀnnyttan har under lÄng tid försörjt Sverige med hyresbostÀder. De senaste Ären har konkurrensen i form av privata bostadsbolag och omvandling av hyresrÀtter till bostadsrÀtter lett till att allmÀnnyttan inte lÀngre har samma funktion som tidigare. Branschorganisationen FastighetsÀgarna anmÀlde Är 2005 staten till EU-kommissionen dÄ de ansÄg att de allmÀnnyttiga bostadsbolagen fick konkurrenssnedvridande stöd. AnmÀlan ledde sedermera till en lagÀndring som trÀdde i kraft 1 januari 2011.Den 1 januari 2011 trÀddeLagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft och ersatte dÄ Lagen om allmÀnnyttiga bostadsföretag. Enligt den nya lagen ska de allmÀnnyttiga bostadsföretagen agera affÀrsmÀssigt.Detta kandidatarbete undersöker vad affÀrsmÀssighet Àr och om det Àr möjligt att fÄ en blick över hur de allmÀnnyttiga bostadsbolagen ska agera för att vara affÀrsmÀssiga.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att, i ett inledande skede, undersöka hur lÀroplansskiftet 2011 pÄverkar Àmnet idrott och hÀlsas uppdrag och innehÄll i grundskolans Ärskurs 7-9. FrÄgestÀllningarna Àr "Vilka förÀndringar framtrÀder vid en jÀmförelse mellan kursplanen i idrott och hÀlsa frÄn 1994 respektive 2011?" och "Hur uppfattar lÀrare den nya kursplanen i idrott och hÀlsa, och vad lyfter de fram i relation till sin undervisning?".MetodDe metoder som har anvÀnts har varit en komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen har behandlat kursplanen i idrott och hÀlsa frÄn 1994 respektive 2011. Kontakt med respondenter togs vid ett seminarium om den genomförda skolreformen i början av hösten 2011 pÄ GIH.

Pa? bega?ran av Marinfloc AB har en studie gjorts da?r ett antal faktorer underso?kts som pa?verkar behandlingen av avloppsvattnet pa? olika reningsverk. Ma?tningarna har utfo?rts pa? respektive anla?ggnings biologiska steg da?r de organiska material och a?mnen bryts ner. De faktorer som har granskats a?r vilka metoder som anva?nds fo?r att syresa?tta avloppsvattnet, vilken syrehalt som uppna?s och hur mycket energi syresa?ttningen fo?rbrukar.

A new curriculum, entailing news for teachers as well as students, was implemented in 2011. Among other things History has been given a more prominent position in that every student will now study the subject. Can this decision lead to history being used more in the future?The aim of this thesis is to study the new curriculum, Gy11, as well the Lpf94 and Lgy70, based on Klas-Göran KarlssonŽs typology where the use of history is divided into seven different categories. I will analyze the curricula, looking at what different uses of history that can be discerned as well as what changes have been made over time.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program, 15 hp, 2011.