Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.

UtifrÄn grundskolans nya kursplan i Àmnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jÀmföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 lÀggs i första hand fokus pÄ vad som reformertas och reviderats i de tvÄ lÀroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken lÄg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgÄr att Lgr11 möter regeringens önskemÄl i propposition 2008/09:87 Tydligare mÄl och kunskapskrav - nya lÀroplaner för skolan..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det gÄr att finna relevanta skillnader i framstÀllandet av mannen över tidsperioden 1999 till 2011. Om en förÀndring har skett vill vi försöka ta reda pÄ hur den ser ut. UtifrÄn en socialkonstruktivistisk utgÄngspunkt och med hjÀlp av begreppsliga redogörelser av genus, maskuliniteter och homosocialitet Àmnar vi analysera de bÄda livsstilsmagasinen Café och Slitz. Vi kommer sÀrskilt ta fasta pÄ studier om massmedia och dess inverkan pÄ mÀnniskors vardagliga liv. Metoden som anvÀnds för att vi nÀrmare ska kunna analysera materialet Àr kritisk diskursanalys, som gÄr ut pÄ att skÀrskÄda textens grundlÀggande meningssammanhang.

Detta examensarbete utgörs av en brukarorienterad utvÀrdering med syfte att kartlÀgga patienters upplevelse av bemötande frÄn beroende-verksamheten alConsulta. Examensarbetet har genomförts pÄ uppdrag av verksamheten. Syftet Àr att jÀmföra resultatet med Priebe et al:s (2011) fem grundlÀggande riktlinjer för ett gott bemötande och en god kommunikation samt utreda om det finns nÄgon annan viktig faktor utöver de riktlinjer som beskrivs av Priebe et al. (2011). UtvÀrderingen har skett i form av intervjuer med tidigare patienter hos alConsulta.

Studien undersöker lÀromedlen PM och Livsviktigt, som anvÀnds i religionskunskap och i social och emotionell trÀning (SET). Och fokuserar pÄ hur dessa belyser existentiella frÄgor i jÀmförelse med de riktlinjer som LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11)[1] tar upp. Syftet Àr att se hur dessa lÀromedel svarar mot Lgr 11 och om lÀromedlen tar upp de omrÄden som Lgr 11 sÀger ska ingÄ i undervisningen. För att nÄ information om detta genomfördes en innehÄllsanalys av lÀromedlen som anvÀnds i religionskunskap och SET undervisningen. LÀromedlen jÀmfördes med Lgr 11, för att se om dessa belyser samma omrÄden som styrdokumentet.

I denna studie har vi undersökt förutsÀttningarna för likvÀrdig bedömning i den nya lÀroplanen för gymnasiet. Bakgrunden till studien Àr vÄrt intresse för den skoldebatt som under flera Är lyft frÄgor kring betygsinflation, bedömningspraxis och bristerna med den föregÄende lÀroplanen. Vi har genom intervjuer med sju gymnasielÀrare pÄ fyra lika skolor, verksamma inom Àmnena Svenska och Matematik undersökt vilka strategier de anvÀnder sig av vid bedömning, hur dessa skiljer sig mellan skolorna och hur detta i slutÀndan pÄverkar likvÀrdigheten. Vi har i litteraturen studerat rapporter frÄn utbildningsdepartementet, Skolverket och andra myndigheter, nationell och internationell forskning, samt modern litteratur som berör bedömningsfrÄgor i samband med Gy 2011. Resultaten frÄn intervjuerna visar pÄ en ökad tilltro till den nya lÀroplanen, som upplevs tydligare och mer enhetlig Àn den föregÄende lÀroplanen Lpf94.

For one month during the beginning of 2011, the world followed the violent events in Libya. During this time the United Nations was faced with a complex question, could they handle the ongoing violence and find a solution to the killings or would the hostile situation go on. We now know what happened, but not why. It is this question that this essay aims to answer. This essay covers the discussion of sovereignty on the one hand and humanitarian intervention on the other and responsibility to protect in between.

The aim of this thesis is to investigate and analyse the debate of ideas on gender equality policy during 1998 - 2011. The questions raised in this thesis are; which gender equality policy ideology has prevailed during 1998 - 2011, and which ideological orientation have the different ministers of gender equality expressed during the same period of time? I have conducted the study by analysing government publications and debate articles against a ideological framework consisting of different types of feminist theory. In order to get a result as representative as possible, I have only used the material from each of the ministers during their time in office. The research method that I have used when analyzing the material is qualitative text analysis.

Denna uppsats syftar till att göra en religionsvetenskaplig analys av filmen Thor frÄn 2011.De grundlÀggande metoderna som anvÀnts i arbetet Àr en diskursanalysmetod som Àr influerad av Simon Lindgrens populÀrkulturella arbetsfÀlt, och en komparativ studie av Joseph Campbells teoriom monomyten.VÄra tolkningar och arbetet kommer fram till att Thor passar in i Campbells teori om monomyten.This essay aims to make a religious scientific based analysis of the movie Thor from 2011.The basic methods used in this work are a discourse analysis, influenced by Simon Lindgren?s popular culture field of expertise, and a comparative study of Joseph Campbell's theory of the monomyth.Our interpretations and this work concludes that Thor fits into Campbell's theory of the monomyth. The results imply that Campbell's theory proves to be applicable in modern times narration on film. Events and actors in the film fit with several elementary parts in a hero-myth according to Campbell..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida nyhetsreportaget som berÀttarform har förÀndrats i storstadstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Postens huvuddelar med avseende pÄ utrymme och sprÄkliga uttrycksformer mellan Ären 2000 och 2011, under en vecka i mars och en vecka i oktober bÄda Ären. Den undersökta tidsperioden Àr vald utifrÄn det formatbyte som mÄnga dagstidningar gick igenom pÄ 2000-talet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten bytte slutgiltigt format frÄn det större broadsheet till tabloid Är 2004. Undersökningen bestÄr huvudsakligen av en kvalitativ metod, en massmedieretorisk analysmetod, men Àven en kvantitativ del dÀr antalet reportage under tidsperioden rÀknades och bidrog till en helhetsbild av materialet.Undersökningen visar att antalet nyhetsreportage i de valda tidningarna minskat med cirka 30 procent 2011 jÀmfört med Är 2000 enligt min definition. Reportagen delades in i tvÄ för ÀndamÄlet sjÀlvdefinierade kategorier, hel- och halvreportage, beroende pÄ hur mycket reportagekaraktÀr texterna hade. Undersökningen visade en minskning av nyhetsreportagen med en högre reportagekaraktÀr Är 2011 jÀmfört med Är 2000.

North Korea has been on people?s minds lately. This essay is a study of what image Swedish press gave of North Korea starting in 1948 and ending in 2011. The study looks at two of the largest newspapers in Sweden, Aftonbladet and Dagens Nyheter.  During the 1950Žs the image given was that North Korea was part of the communists, a puppet state of the Soviet Union.

The purpose of this study is to use a qualitative method to investigate the Swedish curriculums of 1919, 1962 and 2011 in search of attitudes and different usages of the popular culture of the time. To reach these conclusions Antonio Gramsci?s theories about cultural hegemony have been applied to prove how the superior classes, in this study these classes are represented by the Swedish school as an institution, use popular culture to maintain sovereignty of the lower classes. Ergo the problem highlighted in this study is whether the cultural class society exists in a fixed state since the 1919?s with the school as the institution to implement the tradition of cultural hegemony.

Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga nÄgra av de största transaktionerna pÄ den svenska fastighetsmarknaden under 2011. Detta Är har kÀnnetecknats av lÀgre transaktionsvolym Àn föregÄende Är, bland annat pÄ grund av ett osÀkrare ekonomiskt lÀge.Teorin har sin utgÄngspunkt i vilka aktörer som finns pÄ marknaden och vilken roll konsulten, utlÀndska investerare och banker spelar samt hur utvecklingen av fastighetstransaktions marknaden i Sverige sett ut fram tills idag. KartlÀggningen har gjorts pÄ sÀtt att försöka fÄ med de flesta typer av aktörer och utreda varje transaktion för sig samt ge en nÀrmare analys av dessa.KartlÀggningen visar att de största transaktionerna i Sverige under 2011 gjordes av bÄde noterade och onoterade fastighetsbolag pÄ köpsidan, samt onoterade fastighetsbolag pÄ sÀljsidan.Att döma av fjolÄrets utveckling marknadsmÀssigt pekar en hel del pÄ att den kraftiga tillvÀxten i Sverige kommer att leda till mer arbetstillfÀllen, med fallande vakanser och stigande hyror som konsekvens pÄ den svenska fastighetsmarknaden..

Individens roll har gÄtt frÄn att vara en del av ett kollektiv till att vara primÀr i den svenska skolan. Samtidigt har tidigare forskning visat pÄ hur olika konkurrerande utbildningskonceptioner, som marknadisering, instrumentalisering, kommunikativa osv, format lÀroplanerna. I detta stÀlls individ mot kollektiv, effektivitet mot kommunikation och frÄgor om demokratiska vÀrden samt etik och moral blir högst aktuella. Syftet med detta arbete Àr att se hur lÀroplanen eller mer specifikt vÀrdegrunden frÄn Är 2011 förhÄller sig till dessa konceptioner. Genom kritisk diskursanalys av vÀrdegrunden i lÀroplanen frÄn 2011 i förhÄllande lÀroplanen frÄn 1994 samt till fysikÀmnets kursplan (1994/2011) diskuteras dessa konceptioner utifrÄn möjliga konsekvenser för lÀrares sociala praktik.

JÀmstÀlldhet Àr ett mÄl som efterstrÀvas i bÄde gymnasieskolan och samhÀllet i stort. Tidigare forskning har studerat jÀmstÀlldhet i gymnasieskolan, könsskillnaderna i klassrummet och lÀrares interaktion med eleverna i förhÄllande till genus/kön och jÀmstÀlldhet. Dock saknas det en större förstÄelse för hur just gymnasielÀrare uppfattar detta Àmne. DÀrför Àr syftet med denna undersökning inom ramen för sÄ kallade gymnasiegemensamma Àmnen beskriva hur lÀrarna upplever jÀmstÀlldhet i relation till eleverna. För att kunna besvara syftet har en teoretisk ram anvÀnts som visar pÄ hur man kan arbeta jÀmstÀllt.