The aim of this bachelor thesis is to through a theoretical analyze, investigate the conditions and the challenges for a consolidated democracy in Egypt from 1952 until after the revolution of 2011. The central question in this thesis is what opportunities and challenges are there for the democratic consolidation in Egypt, with respect to civic, political and economic conditions. How have the conditions developed between 1952 and 2011? How has the transition government/military government handled the central problems in the transitions phase after 2011? The theory used in this analysis is Linz and Stepans famous five arenas (the political society, the economic society, the civil society, the bureaucracy and the state of rule, whit focus on the three first). Through a qualitative case study we have analyzed the conditions in Egypt from 1952 to after the revolution 2011.The empirical material shows that the arenas in Egypt are both historically and current very weak, and they are not supporting democratic consolidation as they are challenged by several enormous problems.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Syftet med studien Àr att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i lÀroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förÀndringar. Kunskapsdiskurserna Àr indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus Àr pÄ lÀroplanernas allmÀnna del och kursplan för Svenska. I centrum stÄr diskursteori, lÀroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förÀndring av kunskapsdiskurser, frÀmst mellan Lgy 70 och de tvÄ senare lÀroplanerna. Samtliga lÀroplaner innehÄller till stor del ideologisk kunskap i allmÀnna delen, men Lgy 70 innehÄller mer teoretisk kunskap jÀmfört med de andra lÀroplanerna.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka hur den gamla kursplanen i historia frĂ„n 1994 skiljer sig frĂ„n den nya Ă€mnesplanen i historia frĂ„n 2011.Metoden för uppsatsen Ă€r en dokumentanalys av styrdokumenten: Kursplanen frĂ„n 1994 och Ämnesplanen skriven 2011 samt att koppla detta till relevant historiedidaktisk litteratur.Resultatet Ă€r att Ă€mnesplanen och kursplanens innehĂ„ll skiljer sig Ă„t. Vi ser tendenser till att Ă€mnesplanen Ă€r utformad mer specifikt i vad undervisningen ska innehĂ„lla, medan Kursplanen Ă€r mer övergripande.Slutsatsen Ă€r att vĂ„r undersökning Ă€r relevant dĂ„ den visar pĂ„ vilka förĂ€ndringar verksamma lĂ€rare mĂ„ste göra i sin undervisning, dessutom finns det en tydligare koppling mellan Ă€mnesplanen och den didaktiska forskningen..

Syftet var att beskriva trÀdslagsförÀndringen i KrÄnge skog under perioden 1864 ? 2010/2011. Vidare att reda ut var utvecklingen leder, - hur resonerar dagens skogsÀgare vid trÀdslagsval och vad styr dem? För att besvara frÄgorna jÀmfördes en Laga skifteskarta frÄn Är 1864 med ett ortofoto frÄn 2010/2011. Vidare skickades en enkÀt ut till 18 skogsÀgare i KrÄnge.Resultatet visade att mÄnga avdelningar bevuxna med gran i mitten av 1800-  talet har ersatts med tall.

Miljöbalken Àr en svensk ramlag som syftar till att skydda mÀnniskors hÀlsa och miljön pÄ ett hÄllbart sÀtt, men i och med att balken Àr en ramlag kanden ocksÄ ge upphov till tolkning. Förordningar och föreskrifter tillsÀtts för att tydliggöra miljöbalkens regler och minska detta tolkningsutrymme. Enyrkesverksam grupp som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med miljöbalken Àr miljö- och hÀlsoskyddsinspektörer. Denna kvalitativa intervjustudiesyftar till att undersöka hur inspektörers arbete och upplevelse av tolkningsutrymmet har förÀndrats sedan miljötillsynsförordning 2011:13 trÀdde ikraft, dÄ förordningens syfte Àr att tydliggöra ansvarsfördelningen av kemikalietillsynen. Inspektörernas upplevelser av tolkningsutrymmet analyserasmed hjÀlp av Michael Lipskys teori om nÀrbyrÄkrati.Studien visar pÄ att majoriteten av miljö- och hÀlsoskyddsinspektörerna upplever ett tolkningsutrymme i miljöbalken, och att inspektörerna kandefinieras som nÀrbyrÄkrater dÄ de har ett stort inflytande pÄ hur lagen implementeras.

I föreliggande uppsats studeras bruket av du som generiskt, obestÀmt pronomen. Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka huruvida anvÀndandet av generiskt du har ökat i relation till anvÀndandet av generiskt man mellan 1991 och 2011. Det undersökta materialet bestÄr av Ätergivet tal i tidningsartiklar. Sammanlagt 200 belÀgg för generiskt du och man har studerats för vartdera Äret. Resultatet visar att andelen generiska du:n av dessa 200 belÀgg Är 1991 var 5 %.

Ämnesintegrering Ă€r ett av mĂ„nga sĂ€tt att organisera undervisningen pĂ„. Syftet med integreringen Ă€r att kunskap frĂ„n tvĂ„ eller flera Ă€mnen samverkar för att skapa en helhetssyn hos eleven. Syftet med min undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ hur elever och lĂ€rare uppfattar Ă€mnesintegration samt vilka fördelar och nackdelar lĂ€rare och elever upplever med arbetssĂ€ttet. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med tre stycken elever samt fyra stycken lĂ€rare som undervisar i de gymnasiegemensamma Ă€mnena. Resultatet visar att eleverna upplever att de lĂ€r sig nyttiga saker som de kommer att fĂ„ anvĂ€ndning av i livet.

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i tvÄ svenskar dagstidningars framstÀllning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har anvÀnts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hÄllning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hÄllning kunde urskiljas i att de lÀt mÄnga parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering pÄ det moderata partiets företrÀdare. De tycktes ocksÄ ha lagt olika mycket allvar och dramatik i hÀndelserna i Libyen 2011..

ProblemomrÄdet för denna studie grundas i statistik som visar pÄ att en betydande del av elever som har avslutat studier vid en yrkesförberedande gymnasieprogram upplever att utbildningen pÄ ett bristande vis förberedde dem för yrket. Syftet med studien Àr att undersöka faktorer som pÄverkar elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Som exempel för yrkesförberedande gymnasieutbildningar utgör i studien vÄrd och omsorgsprogrammet och fordons- och transportprogrammet. Genom en sammanstÀllning av vetenskapliga studier, statliga utredningar, myndighetsdirektiv samt offentlig statistik besvaras studiens undersökningsomrÄde genom en litteraturstudie. De anlagda teorierna förklarar individers val, skolorganisationens roll samt gruppmentalitets betydelse för elevers kunskapssyn.

Denna uppsats behandlar den nya prototypen för radiosystem som tagits fram inom projektet GTRS. Systemet jĂ€mförs med det Ă€ldre taktiska radiosystemet Radio 180 för att fĂ„ fram vad som egentligen skiljer mellan dessa. DĂ€refter behandlas Nordic Battlegroup 2011, dĂ€r det utreds vilka uppgifter förbandet skall klara av och nĂ„gra typfall baserat pĂ„ uppgifterna. Uppbyggnad och funktion för förbandets sambandssystem beskrivs ocksĂ„ dĂ€r sjĂ€lva kommunikationsnĂ€tet frĂ„n Sverige till missionsomrĂ„de avhandlas. Även de olika radioapparaterna som nyttjas och deras anvĂ€ndningsomrĂ„de behandlas.

Uppsatsen undersöker hur det finlĂ€ndska partiet SannfinlĂ€ndarna framstĂ€lls i sex olika tidningar i samband med riksdagsvalet 2011. Studien Ă€r komparativ och utgĂ„r frĂ„n gestaltningsteorin och tidigare forskning om populistiska partier i medierna. Den bygger pĂ„ en kvantitativ innehĂ„llsanalys gjord pĂ„ utvalt material frĂ„n Hufvudstadsbladet, Vasabladet, Nya Åland, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, sammantaget 141 artiklar som publicerades under 14 dagar i samband med valet i april 2011.Studien visar att de som röstar pĂ„ SannfinlĂ€ndarna inte fĂ„r komma till tals i medierna. Även de SannfinlĂ€ndska politikerna Ă€r underrepresenterade i materialet. NĂ€r de vĂ€l fĂ„r uttala sig sĂ„ bemöts sĂ€llan deras pĂ„stĂ„enden av journalisten.Undersökningen visar ocksĂ„ att SannfinlĂ€ndarna ofta slĂ€ngs in i alla möjliga sammanhang i de finlandssvenska tidningarna.

"A discourse analysis of the debate on prostitution 1993-2011" The aim of this essay is to investigate how prostitution is constructed in the debate. The analysis is based off debate articles from four of the biggest Swedish news papers. Articles from two periods of time has been chosen, 1993-1999 and 2008-2011. The specific periods were selected because they revolve around the Swedish ban on the purchase of sexual services in 1999, and when it was evaluated in 2008. With a constructivist aim based on gender research, the themes and subject positions of the debate are explored via discourse analysis.

Sammanfattning Historia blev ett kÀrnÀmne pÄ gymnasiet 2011, vilket innebÀr att Àmnet nu Àr obligatoriskt Àven pÄ yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlÀgga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kÀrnÀmne. KartlÀggningen genomfördes vÄrterminen 2011 genom att fyra lÀrare som undervisar pÄ den nya kÀrnÀmneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lÀrarna sÄg det som positivt att historia blivit ett kÀrnÀmne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för fÄ undervisningstimmar, vilket ansÄgs medföra svÄrigheter att ge eleverna förstÄelse för den historiska utvecklingen.

Bakgrund Extremt prematura barn har svÄrt att tillgodogöra sig nÀring pÄ grund av att mag- tarmkanalen Àr omogen. Barnen har hög risk för undernÀring och tillvÀxthÀmning Àr vanligt. Nutritionen mÄste dÀrför optimeras och vara individuellt anpassad efter varje barns behov. För att nÄ de uppskattade nÀringsbehoven och möjliggöra att den fetala tillvÀxten efterföljs Àr det nödvÀndigt att berika den enterala nutritionen.Syfte Att undersöka nÀringsintaget mellan tvÄ Ärs-kohorter av extremt prematura barn och jÀmföra nÀringsintaget med uppskattat nÀringsbehov samt undersöka om Àndrade nutritionsregimer pÄverkat viktutveckling. SekundÀrt undersöktes förekomst av nekrotiserande enterokolit (NEC). Metod En retrospektiv observationsstudie av extremt prematura barn (<27 gestationsveckor) födda under 2006 respektive 2011.