Syftet med denna undersökning var att studera hur lärarens roll har förändrats med fokus på ett ökat elevinflytande. I rapporten belyses centrala styrdokument som är relevanta för denna undersökning och i litteraturdelen diskuterades förändringen i skolan, den förändrade lärarrollen och elevinflytande. Studien baserades på teoretiska utgångspunkter kring demokrati och kommunikation kopplat till elevinflytande. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod har sex lärare från senare delen av grundskolan intervjuats. Resultaten har kategoriserats i fyra grupper ? förändring, elevinflytande, lärarrollen och framtiden.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera elevers uppfattning om ekologiska processer och hur väl utomhuspedagogik kan bidra till ökad förståelse för dessa processer. Med de regionala och globala miljöproblem som råder är kunskapen om ekologiska processer viktiga för att skapa ett hållbart samhälle för framtiden, allt i enighet med internationella överenskommelser som Agenda 21 och de styrdokument som reglerar grundskolan. Undersökningen gjordes, vid två olika tillfällen, med elever i år 5. Vid den första undersökningen skedde undervisningen utomhus medan i den senare inomhus. Intervjuer användes som mätmetod och resultaten jämfördes därefter.

Efter att den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet infördes har formativ bedömning i undervisningen fått ett betydligt större fokuseringsområde än tidigare. Formativ bedömning har visat sig vara en mycket effektiv metod för att öka elevers kunskapsinlärning. Detta har resulterat i att många lärare har förändrat sina undervisningsmetoder. I detta arbete kommer jag att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning? Vilka åsikter de har och hur den formativa bedömningen påverkar elevernas inlärning och i så fall hur? Studien omfattar fyra stycken lärare med många års arbetslivserfarenheter inom läraryrket.

Det här examensarbetet undersöker hur fyra svensklärare verksamma inom grundskolan och gymnasiet använder film som didaktiskt verktyg i syfte att normproblematisera och utveckla elevers språk. Metoden som används är semistrukturerad intervju. Resultatet visar att svensklärarna låter sina elever diskutera och reflektera kring vad filmer förmedlar genom både muntliga och skriftliga uppgifter samt övningar av olika slag. De är av åsikten att arbete med film är språkutvecklande och att man kan diskutera många olika aspekter utifrån film. Slutsatsen vi drar är att svensklärare med hjälp av film kan skapa meningsfulla sammanhang som gynnar elevernas utveckling vad gäller språk och medvetenhet kring normer..

Syftet med undersökningen är att förstå hur provet som examination ute i ?skolverkligheten? påverkar eleverna och undervisningen. Fokus är framförallt på historieämnet i grundskolan (högstadiet). Inriktningen är på provets påverkan på elevernas upplevelse av stress, självkänsla, motivation, kunskapssyn samt historiesyn. Metoden är kombinerat kvalitativ (gruppintervju och elevdagböcker) och kvantitativ (enkät och analys av elevkonstruerade prov).

Syftet med studien är att undersöka hur elever motiveras till inlärning, hur man som lärare stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhämtning, och hur man på ett pedagogiskt sätt kan stimulera barnen till att vilja lära sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre lärare på grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lärare kan skapa den bästa inlärningsmetoden och att med olika inlärningsmetoder också nå den bredaste kunskapsinhämtningen. Och där varierad utformning på lektionen ger eleverna olika utlopp för individuell inlärning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med gemensam inlärning hela klassen. Men viktigt enligt lärarna är elevernas engagemang och intresse för att vilja lära sig..

Denna studie avhandlar möjligheten att använda pedagogiska datorspel för att möta dagsfärska och framtida behov i matematikundervisningen i grundskolan. Uppsatsens två frågeställningar ämnar att undersöka om datorspelsanvändande kan motiveras utifrån skolans styrdokument, samt vilka slags hinder som uppstår i klassrummet vid ett införande. För att svara på frågorna har litteratur och kvalitativa intervjuer med en spelutvecklare och en IT-pedagog använts. Studien visar datorspel i undervisningen kan medföra positiva effekter på motivation, variation, individanpassning och digitala färdigheter. Att alla dessa områden är viktiga delar i undervisningen har stöd i skolans styrdokument. För att användningen av datorspel skall bli en framgång måste dock många områden klaffa.

I detta utvecklingsarbete har vi valt att se om läraren kan arbeta med samarbetsövningar som metod för att öka gruppsammanhållningen, dessutom hur läraren enkelt kan arbeta med detta i klassen.Vi har valt att prova några samarbetsövningar i klass fyra och analysera och diskutera hur dessa övningar fungerade respektive inte fungerade med avseende på att stärka sammanhållningen. Klassen vi valde att använda var inte van att arbeta på detta sätt. Att genomföra vissa övningar var för dem problematiskt. Vi kom fram till att arbetet med sammanhållning är viktigt att börja med tidigt då det är svårt att ändra på elevers invanda mönster. Sedan såg vi att samarbetsövningar varvat med möjlighet att reflektera hjälpte eleverna att förstå sin egen möjlighet att förändra och förbättra klassens sammanhållning..

Bakgrund: Matematik ges mycket utrymme i grundskolan. Under vår utbildning har vi fått anledning att utbyta erfarenheter från våra år som pedagoger i ämnet. Forskning visar att positiv attityd ger bättre förutsättningar att tillgodogöra sig kunskap och att elevers attityd till matematik i grundskolan förändras med stigande ålder. Påverkas elevernas attityd till matematik förutom av skolan även av hemmet? Vi ville ta reda på mer om hur matematik uppfattas av elever och föräldrar och därför gjorde vi en undersökning om huruvida föräldrars erfarenheter och attityder påverkar deras barns intresse och attityd till matematik.

I detta 10-poängsarbete går jag igenom hur min egenhändigt producerade kvadratrotsalgoritm fungerar praktiskt och teoretiskt. Med denna algoritm kan man för hand räkna ut kvadratrötter som innehåller 50-60 värdesiffror. Med de tidigare kända algoritmerna för kvadratrötter kan man räkna ut 5-6 värdesiffror. Min algoritm fungerar inte på samma sätt som de tidigare använda kvadratrotsalgoritmerna men den är lika korrekt. Stor tyngdvikt i arbetet har därför lagts på att visa på att det finns flera olika korrekta algoritmer för våra vanliga räknesätt.

Ett specifikt syfte i uppsatsen är, att ta reda på hur ett antal pedagoger tänker om olika teorier om barns lärande. Arbetet handlar också om hur pedagoger säger att de stimulerar eleverna till lärande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. Därefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar också aktuell forskning som belyser pedagogers syn på barns lärande.

Syftet med denna studie har varit att få insikt i hur arbetet med skönlitteratur kan läggas upp för att nå ett dialogiskt klassrum, under de senare skolåren. Vår intention har även varit att undersöka vilka arbetsmetoder som är vanligt förekommande hos de lärare som ingått i undersökningen. Undersökningen bygger på intervjuer med sex pedagoger, varav hälften verksamma på grundskolan och hälften inom gymnasieskolan. Resultatet visar att arbetet med skönlitteratur är utbrett och att arbetsmetoderna till viss del kan beskrivas som dialogiska. Lärarnas intention är att bedriva en undervisning, vilken syftar till dialog och samspel men det används även metoder som främjar envägskommunikation.

I och med friskolereformen i början på 1990-talet har förutsättningarna för skolor förändrats och konkurrensen hårdnat. Marknadsföring av skolor har blivit allt vanligare och vilket anseende skolan har är avgörande. Tidigare forskning har visat att nöjda anställda leder till att kunder blir tillfredställda och lojala, de som tar hand om sina anställda och agerar på deras idéer visar ett bättre resultat. Därför kan intern marknadsföring ses som ett verktyg för att hantera denna konkurrens.Syftet med denna uppsats är att utifrån ledningens perspektiv få förståelse för och beskriva vilka faktorer inom skolbranschen som påverkar den interna kommunikationen och vilka förutsättningar dessa faktorer ger för intern marknadsföring. Studien har intagit ett Grounded Theory-inspirerat tillvägagångsätt och tillämpar intervjuer för att svara på syftet.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till konflikter mellan elever och vilka modeller de använder sig av för att förebygga och lösa konflikter. Som bakgrund till studien har vi genomfört en litteraturstudie som behandlar ämnet konflikt och orsaker till varför de uppstår. Det är viktigt att som lärare ha grundläggande kunskaper inom konflikter och konfliktlösning, eftersom de dagligen uppstår tvister i skolan. Den undersökningsmetod vi använt oss av består av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sju pedagoger på två olika grundskolor i mellersta Sverige.

Dagens samhälle är i ständig förändring, vilket hela tiden ställer nya krav på människor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebära bland annat internationella kontakter med skolor i andra länder, diskussioner kring attityder och värderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). Litteraturgenomgången visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering på olika sätt i undervisning. Ofta ansåg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det är viktigt att elever får kunskap om olika kulturer, för att lättare kunna tolka och förstå dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades på olika sätt (Eklund, 2003).