Syftet med denna uppsats är att ge läsaren förståelse och insikt i hur doft och musik kan användas som marknadsföringsmedel i Sverige. Vi har försökt att finna en lyckad kombination av dessa stimuli som svenska konsumenter tycker passar bra ihop. Vi kommer vidare försöka att utröna huruvida marknadsförare kan använda sig av musik och doft för att stimulera kunder i butiksmiljö, för att på detta sätt öka chansen att de medverkar i en köp/säljsituation..

Uppsatsens syfte är att undersöka människors förhållningssätt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger på fältarbete som genomfördes där under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan påverka människan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika ålder, kön, och bakgrund från St.

Med denna uppsats vill jag undersöka vad som motiverar människor att samla på musik, i en tid när musik i såpass stor utsträckning finns tillgänglig för obegränsat lyssnande på internet. Min tes är alltså att det är någonting annat än tillgänglighet som driver människor att samla på musik idag. I min studie har jag tagit hjälp av sju stycken informanter som mer eller mindre aktivt samlar på musik i fysiska format. De är mellan åldrarna 23-46, fem män och två kvinnor. Informanterna har själva anmält intresse när de hört om min studie, eller blivit tillfrågade av mig eftersom jag på förhand vetat om att de samlar på musik.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkänslighet är symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och längre tid i bullriga miljöer utan att använda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien är att jämföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika självupplevda hörselsymptom samt med avseende på variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: Enkätstudie på 281 gymnasieungdomar i åldrarna 15-19 år, om deras attityder till stark musik. Enkäten bygger bl.a. på frågor och påståenden från Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik än de som inte hade det.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur en pedagog kan använda sig av musik och rörelse i läs och skrivundervisningen. I förskolans värld är musik och rörelse vanligt förekommande i språkutvecklande syfte, men när barnen börjar skolan försvinner mycket av musiken i undervisningen och det språkutvecklande arbetet går mycket ut på att lära sig läsa och skriva. Oftast genomförs detta arbete med ren träning i läsning respektive skrivning. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua fyra pedagoger, en rytmikpedagog, en arbetade efter Steiners Eurytmi som är en del av Waldorfpedagogiken, en Montessoripedagog och en som arbetade på en vanlig kommunal skola utan särskild pedagogisk profil.

Uppsatsen undersöker möjligheten att utveckla en metod för att komponera musik utifrån bild. Inspiration till att färdigställa fyra musikaliska kompositioner har hämtats från fyra olika bilder. Metoden har centrerats kring en föreställning om världen som uppbyggd av fem element. Inspiration till metoden har hämtats ur antika grekiska och traditionella indiska elementläror..

Bakgrund: Att skapa kontakt med demensdrabbade kan vara svårt om vårdaren inte har rätt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen såsom beröring och musik kan vara av betydelse när kontakt ska skapas. Människan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar känslan av trygghet och tillit och på så sätt kan kontakt skapas. Ett annat sätt att skapa kontakt på är genom musik, där det har visat sig att minnet av sång och musik betyder mycket för människan och kan stärka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik.

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

Detta examensarbete tar reda på möjligheterna och förtjänsterna med att använda musik som undervisningsmetod. Poängen med uppsatsen har varit att hitta ett samband mellan musik och språkutveckling. Jag har även undersökt hur man arbetar med musik som inlärningssätt på en förskola och en grundskola, som har musik som profilering. Två av informanterna var med mig under den minimusikal som jag har gjort och berättat sin syn på ämnet. Forskningen visar en koppling mellan de kommunikativa och musikaliska färdigheter som vi människor använder för att uttrycka oss.

För att en konsument ska köpa musik måste han eller hon uppleva ett medvetet eller omedvetet behov av det. Information och kunskap som rör uppkomsten av musikbehovet hos konsumenten är mycket viktig för den kommersiella musikindustrin. Den kunskapen utgör nyckeln till ett framgångsrikt recept för skapandet av efterfrågan för ny musik och nya artister. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den kommersiella musikindustrin går tillväga för att skapa efterfrågan av musik och artisterna bakom den. Arbetet behandlar aktuella teorier samt kvalitativa intervjuer genomförda med administrativ personal på skivbolaget SonyBMG och tre anonyma låtskrivare.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

Både Lpfö 98 och Lpo 94 indikerar tydligt att musik och rörelse bör vara en del av den pedagogiska verksamheten både på förskolan och i skolan, även utöver själva musikämnet. Denna uppsats vill undersöka hur pedagoger på förskola och i tidig grundskola använder musik och rörelse som redskap i den pedagogiska verksamheten, utöver den renodlade musikundervisningen, samt hur de tänker kring detta. Vad händer när barnen går från förskolan till skolan?I litteratur- och teorikapitlet görs en jämförelse mellan Lpfö 98 och Lpo 94. Där finns även en kort genomgång av musikens och rörelsens betydelse för barnets utveckling.

Syftet med denna uppsats var att undersöka musikens roll och betydelse inom event marketing. Idag är event marketing ett vedertaget och accepterat marknadsföringsverktyg och en effektiv väg att nå konsumenter. För att föstå hur hur företag inom denna sektor använder sig av musik för att påverka människor och hur strategiska val rörande musiken utförs gjordes en fallstudie på tre olika företag inom event marketing industrin. Studien visade att musik är en betydelsefull beståndsdel inom event marketing för sin förmåga att påverka och skapa stämmninglägen samt att valet av genre och artist har en stor inverkan på evenemangets image och att eftertänksamhet måste ingå vid dessa val..

Detta examensarbete har till syfte att undersöka ungdomars identitetsskapande genom musik, hur de förhåller och använder sig av musik. Jag undersöker även musikens funktion som gruppmarkör och klädstilens roll i ungdomars liv. Genom sex kvalitativa intervjuer med elever i årskurs nio, samt en intervju med Behrang Miri (musikpedagog), analyserar jag musikens betydelse för identitetsskapande. Jag har valt att fördjupa mig i ungdomars identitetsskapande för att utöka min förståelse för mina blivande elever. Min huvudfråga är; Skapar ungdomar identitet genom olika musikgenrer? Jag undersöker även hur musik och klädstil hör ihop.

Uppsatsens syfte är att belysa barn och ungas användande av musik i sin vardag. Tidigare forskning belyser musikens roll i barns och ungas identitetsskapande och hur viktigt det är att skolan tar tillvara på elevernas musikaliska erfarenheter. Enkäter besvarades av 83 barn i åldern 10-12 år och intervjuer gjordes med 6 barn i åldern 10-11år. Undersökningen visar att musiken används mycket på fritiden och till viss del även i skolan, dock inte så mycket som barnen önskar. De vill använda "sin egen" musik mer i skolan.