Sök:

Sökresultat:

1863 Uppsatser om Läromedel i musik - Sida 10 av 125

Förskolebarns meningsskapande genom musik som uttryckssÀtt : - Ett multimodalt perspektiv

Syftet med denna studie har varit att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ hur barn anvÀnder musik som uttryckssÀtt. Vi har Àven studerat vilken förstÄelse och kunskap förskollÀrare har av att anvÀnda musik som uttryckssÀtt för barns meningsskapande lÀrprocesser. Genom intervjuer med fem förskollÀrare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnÄtt ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt pÄ multimodalitet och arbetar utifrÄn detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssÀtt Àr viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta Àmne.

Musikens pÄverkan pÄ patienters Ängest/oro under pÄgÄende undersökningar: en litteraturstudie

Patienter som ska genomgÄ en undersökning kÀnner ofta oro och Ängest inför detta. Ett sÀtt att reducera oron och Ängesten kan vara att lÄta patienten lyssna pÄ musik under undersökningar som pÄ nÄgot sÀtt kan vara Ängestladdade för patienterna. Studier i Àmnet har visat pÄ god effekt av musik. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka musikens pÄverkan pÄ patienters Ängest/oro under pÄgÄende undersökningar. Litteraturöversikten baserades pÄ tre frÄgestÀllningar som utvecklats frÄn syftet: reducerar musik Ängest/oro hos patienter under pÄgÄende undersökningar, pÄverkar musiken övervakningsparametrar som pulsfrekvens och blodtryck hos patienterna, och pÄverkar musiken patienternas till ett minskat intag av lugnande och smÀrtstillande lÀkemedelsanvÀndning före och under undersökningen? Studien omfattade tretton artiklar som granskades utifrÄn dessa tre frÄgestÀllningar.

Är det hĂ€r spelmusik?!: en undersökning frĂ„n ett tonsĂ€ttarperspektiv om musik som ska fungera bĂ„de i ett dataspel och som sjĂ€lvstĂ€ndig musik

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheterna för att skriva vÀl fungerande tv- och dataspelsmusik som har de kvalitéer som ett spel krÀver och som dessutom fungerar sjÀlvstÀndigt, till exempel i ett konsertsammanhang eller pÄ cd-skiva. I undersökningen har jag skrivit musik för demoversion av ett dataspel samt gjort en enkÀtundersökning dÀr musikstuderande har fÄtt lyssna dels till musiken frÄn spelet och dels till musik som inte Àr skriven för dataspel. I enkÀten fick de frÄgor om hur de upplevde musiken med hjÀlp av olika musikaliska parametrar, huruvida de trodde att musiken var skriven för ett dataspel samt om sina orkester- och data-/tv-spelsvanor. Informanternas upplevelser var mycket nÀra den vision jag och spelproducenterna hade om hur musiken skulle upplevas och de kunde i huvudsak skilja pÄ spelmusiken och den sjÀlvstÀndiga musiken. De kunde ocksÄ motivera varför de trodde att styckena var skrivna för ett dataspel eller ej.

Ekobyn som försvann

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till musik samt hur de ser pÄ sin egen musikalitet. UtifrÄn syftet formulerades fem frÄgestÀllningar som berör hur musiken anvÀnds i förskolan, vilken relation pedagogerna har till musik, hur de ser pÄ musikalitet och musikens betydelse för barnen samt musikens roll i yrkesutbildningen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer i form av samtalsintervju med en intervjuguide dÀr totalt fyra pedagoger frÄn tvÄ förskolor intervjuades. De var alla kvinnor med 19 till 37 verksamma Är inom förskolan.Resultatet visar att tre av fyra pedagoger anvÀnder musik medvetet i det dagliga arbetet pÄ förskolan och kÀnner sig sÀkra i sin musikaliska roll. Synen pÄ musikalitet skiljde sig Ät med tvÄ olika uppfattningar.

Elevers erfarenhet av digitalt musikskapande : En kvalitativ studie med elever i Ă„rskurs 9

Denna uppsats beskriver nÄgra elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   dÀr de fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande sÄvÀl i som utanför skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som Àr skapat i en dator eller inspelad musik som Àr redigerad. Eleverna har sett att lÀrarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi pÄverkar digitalt musikskapande i skolan.

Virtuell musik istÀllet för verklig : Kan virtuellt skapad orkestermusik ersÀtta verklig?

Med utgÄngspunkt i den pÄgÄende debatten om datorskapad musik och dess vara eller inte vara, diskuteras i denna rapport för- och nackdelar för att skapa musik med dator istÀllet för med verkliga instrument. I rapporten stÀlls en frÄgestÀllning upp som grund för att genomföra en undersökning. Syftet med undersökningen var att se om datorskapad musik kan ersÀtta verklig och vilka skillnader som upplevs nÀr de olika typerna jÀmförs. Under arbetets gÄng skapades en virtuell version av introt till orkesterstycket España. Den virtuella versionen jÀmfördes sedan med tre verkliga inspelningar av samma stycke i en undersökning med studenter.

Suite Fantastique

Fokus pÄ basens roll i musik. Hur anvÀnds instrumentet i ensemblen? Vad hÀnder om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser frÄn jazz och fusion som sÀtter basen i nytt ljus..

Musik i demensvÄrden

Demenssjukdomar drabbar i allt högre grad en Äldrande population. Med detta följer ett antal komplikationer och problemskapande beteenden som pÄverkar omvÄrdnaden. Syftet var att undersöka pÄ vilket sÀtt olika typer av musik kan ha en positiv effekt pÄ demenspatienter och dÀrmed underlÀtta och förbÀttra omvÄrdnadsarbetet. Metoden som valdes var en litteraturstudie. Som teoretisk referensram valdes Katie Erikssons omvÄrdnadsteori.

KÀrnprocessen inom barnhÀlsovÄrden

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har ocksÄ stÀllt mig frÄgande till den ?popifiering? som jag tycker pÄgÄr i blockflöjtsundervisningen, dÀr man i allt större utstrÀckning rör sig bort frÄn blockflöjtens ursprungsrepertoar.Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrÄn dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna sjÀlva inte upplever nÄgon egentlig motsÀttning mellan Tidig Musik och den populÀrmusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna sjÀlva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och lÄter fint pÄ instrumentet. DÀrmed finns det ett egenvÀrde i att spela just Tidig Musik pÄ just blockflöjt..

Musik i förskolan : lÀrares upplevelser av möjligheter och hinder vid planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans pedagogiska verksamhet

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta pÄ i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien Àr av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien Àr strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ förskolor i SkÄne, med fyra pedagoger pÄ olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lÀrarna har mÄnga tankar och idéer kring musik.

?NÀr man sjunger tillsammans sÄ mÄr man ju bra? En kvalitativ studie om musikens funktion i förskolan

The purpose of the study is to find out how teachers relate to music and rhythm in preschool and its importance for children's development and learning. We want to see how three pre-school teachers describe the importance of music in preschool in a group interview and individual interview. The teachers think that the most important thing with music and rhythmic is the joy that it provides, both for the children and for the adults. Music can be used both as a form of learning something else, or as a learning experience in itself..

Unga musikkonsumenter : En studie av vad som pÄverkar unga konsumenters val av populÀrmusik

Den uppsats som i följande beskrivs har syftat till att ur ett konsumentperspektiv undersöka och förstÄ vad som gör att unga konsumenter vÀljer att lyssna pÄ den populÀrmusik de lyssnar pÄ. Detta för att förstÄ hur marknadsförare ska marknadsföra artister i den förÀndrade musikindustrin. För att uppnÄ detta syfte har tre stycken fokusgrupper genomförts med ungdomar i Äldrarna 16-18 Är frÄn Stockholm. De frÄgor vi formulerat till fokusgrupperna baserades pÄ hur unga konsumerar musik, hur de skaffar information om musik, vilken roll spelar andra ungdomars musikval, vad som skulle fÄ dem att betala för musik, hur de definierar sin personlighet, samt hur de visar grupptillhörighet. Svaren tolkades utifrÄn teorier inom konsumentbeteende och marknadskommunikation.

Ickeverbal kommunikation - Hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik

Bakgrund: Att skapa kontakt med demensdrabbade kan vara svÄrt om vÄrdaren inte har rÀtt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen sÄsom beröring och musik kan vara av betydelse nÀr kontakt ska skapas. MÀnniskan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar kÀnslan av trygghet och tillit och pÄ sÄ sÀtt kan kontakt skapas. Ett annat sÀtt att skapa kontakt pÄ Àr genom musik, dÀr det har visat sig att minnet av sÄng och musik betyder mycket för mÀnniskan och kan stÀrka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik.

Sjung för livet! : Sex pedagogers arbete med sÄng och musik i förberedelseklass

 Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man i förberedelseklass arbetar med sÄng och musik. Forskningsteorin behandlar estetikens betydelse och begrepp samt vikten av ett vidgat textbegrepp. Olika teoretikers syn pÄ lÀrande ges. Vidare diskuteras begreppet nyanlÀnda barn samt förberedelseklassen och dess funktion. Fokus ligger pÄ sÄngen och musiken, dels genom att markera den allt större bristen pÄ Àmnet i skolan och lÀrarutbildningen och dels genom sÄngen och musikens betydelse för inlÀrning.

Konsten att utsmycka en melodi : att la?ra ut ornamentation inom tidig musik

Denna uppsats underso?ker pa? vilka sa?tt fyra professionella blockflo?jtister la?rde sig att ornamentera inom tidig musik. Fokus ligger pa? deras utbildningsva?g fo?re ho?gskolestudier. Det underso?ks vilka olika metoder deras la?rare anva?nder sig av och pa? vilka sa?tt ka?llstudier fra?n 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen fo?r deras undervisning..

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->