Idag saknar mÄnga landskapsarkitekter tillrÀcklig kunskap om hur vÀxter ut-vecklas, vilket gör att mÄnga planteringar inte utvecklas som man planerat. Genom att anvÀnda sig av vÀxtdynamik kan planteringar bli hÄllbarare, fÄ förbÀttrade sociala, biologiska och estetiska kvalitéer samt locka fler mÄlgrupper. Syftet med uppsatsen Àr att presentera exempel pÄ kunskap som krÀvs för att gestalta dynamiska planteringar i urban miljö. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningen ?Hur kan man gestalta en dynamisk plantering med naturlik karaktÀr i en offentlig park?? I arbetet presenteras tvÄ planteringsförslag för en kvarterspark i industriomrÄdet KungsÀngen i Uppsala.

Det finns idag mÀngder med olika sorters portrÀttfotografer som arbetar med korrekt utförande inom riktlinjerna i bildutsnitt och vinklar. I det hÀr kandidatarbetet bearbetar vi frÄgestÀllningen: ?Hur kan vi med hjÀlp av att bryta riktlinjer inom bildutsnitt och vinklar skapa kontraster och mer dramatiska modeportrÀtt??. Genom att ha undersökt och diskuterat narrativ inom stillbild har vi undersökt hur lÄngt man som fotograf kan gÄ ifrÄn riktlinjerna inom bildutsnitt och vinklar utan att gÄ över den tunna grÀnsen mellan en lyckad och misslyckad regelbrytning. Via en teknisk undersökning om vad som hÀnder nÀr man utför regelbrytningar inom bildutsnitt och vinklar har vi fÄtt bevisat för oss att det Àr tekniskt möjligt att skapa kontraster och dramatik inom modeportrÀtt med hjÀlp av att bryta riktlinjer..

I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden. Syftet Àr Àven att studera de olikheter som finns i urval och bedömning av kulturmiljövÄrdens riksintressen.

En god ljussÀttning med utgÄngspunkt i rumslig gestaltning kan medföra mÄnga positiva synergieffekter som, till exempel, vistelsemiljöer i nattlandskapet dÀr mÀnniskor kan kÀnna sig trygga att röra sig tack vare den goda uppsikten över omgivningarna och dÀrmed möjligheten till orientering. I detta arbete presenteras slutsatsen att landskapsarkitekter kan bidra med mycket i detta sammanhang genom ett rumsligt tÀnkande i den lilla sÄ vÀl som den stora skalan dÀr mÀnniskan Àr i fokus samt inte minst genom kunskaper om utemiljöns material och dess förÀnderlighet. Syftet med detta arbete har varit att tillÀmpa de kunskaper som jag erhÄllit under landskapsarkitektutbildningen och genom ett gestaltningsförslag bidra till en fördjupad förstÄelse kring hur det gÄr att arbeta rumsligt med belysning i landskapet. Baserat pÄ egna observationer och befintliga teorier presenteras, i slutet av detta arbete, nÄgra av de aspekter som kan vara viktiga dÄ man vill skapa rum med hjÀlp av belysning. Dessa aspekter Àr: kontraster, ljusgradienter, avstÄnd/djup, ljuskÀllans placering, ljusets spridning och nivÄ samt inte minst fÀrg och textur pÄ de material som finns i rummet. Genom att studera litteratur om hur belysning kan pÄverka vÄr uppfattning av rummet under dygnets mörka timmar samt genom att studera befintliga belysningslösningar, fick jag inspiration och idéer till gestaltningsförslaget. För att prova dessa idéer byggdes en digital 3D-modell upp av ett befintligt förslag av utemiljön kring ett seniorboende i Vimmerby.

Idag projekteras byggnader för att spara energi och minimera vÀrmeförluster som sker genom klimatskal. För att kunna minska behovet av aktiv uppvÀrmning för de boende utvecklades en idé om att byggnaden skulle uppvÀrmas med hjÀlp av passivvÀrme. Detta ledde till skapandet av passiv och lÄgenergihus.Det har funnits passivhus i mer Àn 20 Är och vanligen anvÀnds denna princip av privatvillor. PÄ senare tid har dock passivhustekniken börjat integreras vid uppförandet av flerbostadshus. Syftet Àr naturligtvis att minska Ärsbehovet av aktiv uppvÀrmning för byggnader och samtidigt minska vÀrmeeffektbehovet.

Syftet med denna studie var att belysa unga mÀnniskors tankar om begreppet attraktivt arbete rent generellt och vad ett attraktivt arbete inom Àldreomsorgen innefattar. Vad kÀnnetecknar ett attraktivt arbete och anses Àldreomsorgen uppfylla dessa krav pÄ vad ett attraktivt arbete innehÄller. Intervjuer med omvÄrdnadspersonal frÄn hemtjÀnst och Àldreboenden har genomförts. Studien innefattar Àven intervjuer med gymnasieelever frÄn omvÄrdnadsprogrammet och belyser deras förvÀntningar och erfarenheter pÄ ett arbete inom Àldreomsorgen. Studien visar att ett arbete inom Àldreomsorgen Àr ett arbete som anses bra men att vissa förbÀttringar ÀndÄ Àr nödvÀndiga för att sÀkerstÀlla framtidens personalförsörjning.

Vi lever i ett alltmer datoriserat samhÀlle dÀr information och funktionella informationssystem Àr av största vikt. Detta gör att det Àr en stor efterfrÄgan pÄ systemutvecklare och vÄr nyfikenhet i frÄgan har vÀckts genom att vi kÀnde att vÄr utbildning inte passade in i den yrkesprofil som efterfrÄgas. Vi hade en kÀnsla av att det finns olika synsÀtt pÄ systemutveckling och dÀrför gjorde vi denna undersökning. I uppsatsen har vi undersökt samtliga kandidatutbildningar som utbildar inom systemutveckling samt gjort en fördjupning inom informatikomrÄdet för att se vad det Àr man utbildar inom. Vi har funnit att det finns tvÄ olika synsÀtt dÀr ett Àr tekniskt inriktat och ett Àr mer verksamhetsorienterat.

För ett kreativt ledarskap behövs kompetens inom flera olika omrÄden. Olika former av struktur, kunskap om personal, medvetenhet om maktrelationer och det skÄdespel som pÄgÄr Àr fyra perspektiv pÄ organisation och ledarskap som Bolman och Deal (2005) skriver om i boken Nya perspektiv pÄ organisation och ledarskap. Syftet med rapporten Àr att se om det finns marknadspotential för kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg. Detta görs genom att stÀlla resultatet av strukturerade intervjuer om kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg mot nÄgra av de teorier och studier som gjorts om organisation och ledarskap. Resultatet visar att reklambyrÄer kompetensutvecklar inom ledarskap men att det finns ett behov av och en marknadspotential för ytterligare kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg..

Det finns idag mÀngder med olika sorters portrÀttfotografer som arbetar med korrekt utförande inom riktlinjerna i bildutsnitt och vinklar. I det hÀr kandidatarbetet bearbetar vi frÄgestÀllningen: ?Hur kan vi med hjÀlp av att bryta riktlinjer inom bildutsnitt och vinklar skapa kontraster och mer dramatiska modeportrÀtt??. Genom att ha undersökt och diskuterat narrativ inom stillbild har vi undersökt hur lÄngt man som fotograf kan gÄ ifrÄn riktlinjerna inom bildutsnitt och vinklar utan att gÄ över den tunna grÀnsen mellan en lyckad och misslyckad regelbrytning. Via en teknisk undersökning om vad som hÀnder nÀr man utför regelbrytningar inom bildutsnitt och vinklar har vi fÄtt bevisat för oss att det Àr tekniskt möjligt att skapa kontraster och dramatik inom modeportrÀtt med hjÀlp av att bryta riktlinjer..

Idag finns det ett stort tryck pÄ förtÀtning i vattennÀra lÀgen. MÄnga gamla verksamhetsomrÄden och hamnomrÄden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn anvÀnds idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen stÄr utan nÄgon direkt anvÀndning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som Àven ska öka platsens attraktion. Syftet har Àven varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnomrÄdet. Ett problem har varit den upplevda barriÀrseffekten pÄ Skeppsbron, som strÀcker sig lÀngs med en stor del av planomrÄdet. Att fÄ ner skalan pÄ vÀgen samt minska bilarnas dominans har varit av stor vikt i utformandet av planförslaget. För att fÄ grepp om platsens egenskaper och karaktÀr har Cullens serial vision anvÀnts samt en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Hur man skapar en attraktiv stad har genomsyrat arbetet och Àven legat till grund vid utformningen av frÄgestÀllningarna. I arbetet har jag anvÀnt mig av tre teoretiker som alla talar om hur attraktivitet uppnÄs. De teoretiker jag anvÀnt mig av Àr Jan Gehl, Jane Jacobs och Gordon Cullen. Det Jacobs och Gehl föresprÄkar Àr att specifika fysiska strukturer gynnar möten mellan mÀnniskor i stÀder samt mÄngfald.

Utformningen och projekteringen av offentliga miljöer har lÀnge haft visuella intryck som utgÄngspunkt och fokus. Den fortlöpande urbaniseringen och förtÀtningen av stÀder leder till högre krav pÄ offentliga platsers funktion och utnyttjandegrad. Fler mÀnniskor ska kunna anvÀnda och dra nytta av allt fÀrre omrÄden. Det leder till att utformningen av urbana miljöer blir en mÄngfacetterad uppgift. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka val som kan göras i projekteringsskedet för att bÀttre hantera den högre ljudbilden och dÀrmed utveckla en hÄllbar stadsmiljö. Fokus kommer att ligga pÄ att arbeta med enklare förÀndringar som kan arbetas in i projekteringsprocessen.

Denna uppsats undersöker möjligheterna att Äterskapa en sÄ kallad ?smear? i en digital arbetsmiljö. Smear Àr en metod som hÀrstammar ur stiliserad, klassisk animation och anvÀnds för att beskriva en mycket snabb rörelse mellan tvÄ positioner genom att formen pÄ karaktÀren eller det animerade objektet smetas ut. Effekten anvÀndes till en början för sitt estetiska vÀrde som ett led i den nya stilutveckling som skedde inom animationsbranschen under 1930-tal, men kom senare att utnyttjas frÀmst av ekonomiska skÀl. DÄ klassisk animation i Disney-stil Àr mycket tidskrÀvande sökte mÄnga mindre studios efter sÀtt att rationalisera bort arbete utan att tappa för mycket i kvalitet, för att kunna producera material till tv snabbt och kostnadseffektivt.

Denna C-uppsats i social omsorg Àr en kvalitativ litteraturstudie som baseras pÄ teorierna om ledarskap, ledarstilar och förÀndringar i organisationer inom social omsorgsverksamhet. Syftet med studien Àr att fördjupa kunskapen om organisationsförÀndringar inom social omsorgsverksamhet och att öka förstÄelsen för valet av olika ledarskapsstilar vid organisationsförÀndringar inom social omsorgsverksamhet. Resultatet som författaren till studien presenterar Àr att chefer/ledare inom social omsorgsverksamhet stÀndigt möter nya förÀndringar. Detta beror dels pÄ samhÀllsutvecklingen och synen pÄ funktionshindrade, dels pÄ att chefer inom social omsorgsverksamhet stöter pÄ nya situationer och problem inom sitt yrke som ledare. För chefer/ledaren innebÀr detta att han eller hon mÄste anpassa sin ledarskapsstil till den specifika situationen eller till det problem som ledaren kan hamna i..

Betydelsen av ett gott chefskap inom Àldreomsorgen Àr av stor vikt för medarbetarna, de boende och verksamheten. OmvÄrdnadsarbetet pÄverkas av chefens sÀtt att arbeta och det krÀvs dÀrför att chefen Àr medveten om vad som utgör ett bra chefskap. Intervjuerna i denna studie Àr utförda med sju enhetschefer inom Àldreomsorgen i Sverige. Syftet var att undersöka hur enhetschefer inom svensk Àldreomsorg uppfattar sitt chefsarbete inom detta verksamhetsomrÄde. Resultatet visade att arbetssÀtt, relationer, förhÄllningssÀtt och utvecklingsarbete Àr faktorer som enligt dessa chefer utmÀrker ett bra chefskap.

Den hÀr uppsatsen behandlar de sÄ kallade Catalantalen, vilket Àr en talföljd som anvÀnds inom mÄnga olika tillÀmpningsomrÄden. Tanken Àr att lÀsaren först ska fÄ en introduktion/repetition inom de delar av kombinatoriken som Àr nödvÀndiga för att sedan kunna förstÄ Catalantalen och dess anvÀndning. Uppsatsen Àr frÀmst skriven för gymnasieelever som vill fördjupa sig inom kombinatoriken men kan Àven passa universitetsstuderande inom matematik.Uppsatsen kan kanske Àven fungera som ett stöd till att förse intresserade elever med ytterligare material och utmaningar. .