I have made an inquiry about stage communication, small talk and on-stage rhetoric. The essay is divided into different parts. There is a background part that gives a short overview about other research and literature that has been made on the subject. A background has been put together to help you as a reader to understand the complex science can be. Here you will find work written by Dorothy Irving and Åke Lundberg among others.

Lean och Agile Àr tvÄ arbetsmetodsfilsofier utvecklade frÄn produktion respektive IT. Denna rapport Àmnar besvara hur dessa Àr relaterade och om filosofierna med fördel kananvÀndas inom motstÄende omrÄde. En teoretisk litteraturstudie har genomförts med sökningar i databaser efter relateradforskning. Detta gav en god inblick om de bÄde omrÄdena var för sig och Àven omanvÀndandet av Lean inom IT. DÀremot saknades information om Agile inom produktion.

Trafikkontoret i Stockholm har en viktig uppgift i att förvalta de drygt 800 brokonstruktioner som Àr en vital del av stadens infrastruktur. En utmaning inför framtiden blir att tackla det ökade underhÄllsbehovet som en följd av ett Äldrande brobestÄnd och ökad trafikbelastning. Trafikkontoret Àr en av de förvaltningar som ingÄr i Stockholms stad, som till stor del Àr en bestÀllarorganisation. Idag sköts fortfarande det förebyggande underhÄllet av broar i egen regi men pÄ grund av omorganiseringar kommer underhÄllet i framtiden att handlas upp.Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett underlag för upphandling och kunskapsÄterföring i form av objektskartor, uppföljningsprotokoll och egenskapskrav med utgÄngspunkten att förbÀttra det förebyggande underhÄllet. Informationen som ligger till grund för rapporten har inhÀmtats frÄn en litteraturstudie, intervjuer med sakkunniga inom branschen, data frÄn förvaltningssystemet BaTMan och en inventering av Stockholms stads broar.

Jag har i denna studie intervjuat sex olika lÀrare pÄ tre olika skolor i StockholmsomrÄdet. Studien handlar om hur teaterlÀrare skapar en teaterförestÀllning. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur skapar teater lÀrare teaterförestÀllning i skolan? Vilka metoder anvÀnder sig teaterlÀrare av i sin undervisning? Vad har lÀrare för synpunkter pÄ fördelar utifrÄn metoder som den anvÀnder vid skapande av en teaterförestÀllning? IngÄr det andra Àmnen vid skapande av en teaterförestÀllning i skolan? Vad anser lÀrare att elever lÀr sig med teater i skolan? Min avsikt Àr inte att pÄvisa vilken metod eller sÀtt som passar bÀttre Àn nÄgon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterförestÀllning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.

Den ökande inflyttningen till stÀder stÀller oss inför ett oundvikligt stÀllningstagande angÄende hÄllbar stadsutveckling. StÀdernas förtÀtning minskar grönomrÄdena vilket gett vissa urbana miljöproblem, exempelvis översvÀmningar, lokala temperaturhöjningar och försÀmrad luftkvalitet. Ett sÀtt att förebygga dessa problem Àr att ÄterstÀlla de förlorade grönytorna genom att bygga gröna tak. I Sverige har utvecklingen av gröna tak pÄgÄtt i ungefÀr 20 Är, med störst fokus pÄ de miljömÀssiga positiva egenskaper de besitter. Det hÀr arbetet handlar om gröna tak i Melbourne, Australien och fokuserar, genom bland annat intervjuer, pÄ vilka sorts tak som byggts, nÀr, hur och varför. Det finns tre olika typer av gröna tak; extensiva, semi-intensiva och intensiva.

MÄnga av vÀrldens stÀder Àr pÄverkade av kyla, snö och is. Vinterklimatet pÄverkar den enskilda mÀnniskan och landskapet som helhet. SÀttet vi bygger vÄra stÀder kan antingen anpassas till problemen och möjligheterna med vinterklimatet eller ignorera möjligheterna och förvÀrra problemen. Vad sÀger litteraturen om stadsplanering och stadsbyggnad i vinterklimat? Hur anpassar sig stÀder till vinterklimat? För att svara pÄ dessa frÄgor antar denna uppsats ett holistiskt perspektiv till Àmnet med hjÀlp av en litteraturstudie och en kompletterande fallstudie.

Idag finns det ett stort tryck pÄ förtÀtning i vattennÀra lÀgen. MÄnga gamla verksamhetsomrÄden och hamnomrÄden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn anvÀnds idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen stÄr utan nÄgon direkt anvÀndning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som Àven ska öka platsens attraktion. Syftet har Àven varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnomrÄdet.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hÄllbara staden som har vuxit sig allt starkare, dÀr förtÀtning Àr en strategi för att uppnÄ hÄllbarhet. Men vid förtÀtning uppstÄr det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, dÄ det finns motsÀttningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behÄllas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsÀttning ?tÀtt? kontra ?grönt? Àr en frÄga som har karaktÀriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt gÄr mot en förtÀtning mÄste grönskans vÀrden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan mÄste fÄ ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i tÀta stadsmiljöer Àr att anlÀgga fickparker, smÄ parker med fokus pÄ kvalitet istÀllet för kvantitet.

SammanfattningJag har i denna studie intervjuat sex olika lÀrare pÄ tre olika skolor i StockholmsomrÄdet. Studien handlar om hur teaterlÀrare skapar en teaterförestÀllning. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur skapar teater lÀrare teaterförestÀllning i skolan? Vilka metoder anvÀnder sig teaterlÀrare av i sin undervisning? Vad har lÀrare för synpunkter pÄ fördelar utifrÄn metoder som den anvÀnder vid skapande av en teaterförestÀllning? IngÄr det andra Àmnen vid skapande av en teaterförestÀllning i skolan? Vad anser lÀrare att elever lÀr sig med teater i skolan? Min avsikt Àr inte att pÄvisa vilken metod eller sÀtt som passar bÀttre Àn nÄgon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterförestÀllning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.

Vad för markmaterial som ligger pÄ marken har stor inverkan pÄ om ett barn med rörelsehinder kan medverka i leken eller inte. Detta arbete bygger pÄ intervjuer frÄn Ulriksbergskolan i VÀxjö. Intervjuerna har gjorts med barn, skolpersonal, förÀldrar samt verksamma tjÀnstemÀn som har nÄgon sorts anknytning till skolan eller utemiljö i allmÀnhet. Studien handlar om rörelsehindrade barns framkomlighet pÄ olika markmaterial. Studien har genomförts i VÀxjö stad, mitt i SmÄland.

Vad för markmaterial som ligger pÄ marken har stor inverkan pÄ om ett barn med rörelsehinder kan medverka i leken eller inte. Detta arbete bygger pÄ intervjuer frÄn Ulriksbergskolan i VÀxjö. Intervjuerna har gjorts med barn, skolpersonal, förÀldrar samt verksamma tjÀnstemÀn som har nÄgon sorts anknytning till skolan eller utemiljö i allmÀnhet. Studien handlar om rörelsehindrade barns framkomlighet pÄ olika markmaterial. Studien har genomförts i VÀxjö stad, mitt i SmÄland.

Studien behandlar hur tilliten inom arbetsgrupper pÄverkas av hur medarbetarna inom dessa upplever organisationens kontrollmiljö. Hur kontrollmiljön pÄverkar tilliten inom arbetsgrupper har inte studerats tidigare, varpÄ det skapades en teoretisk syntes utifrÄn tidigare forskning och tre etablerade teorier för kontrollmiljö, tillit och motivation. För att studera kontrollmiljöns inverkan pÄ tilliten inom arbetsgrupper, delades först en enkÀt ut till medarbetarna inom tvÄ arbetsgrupper pÄ ett svenskt byggföretag. EnkÀten hade som syfte att fÄnga medarbetarnas upplevelser av kontrollmiljön inom organisationen. Efter att enkÀten hade delats ut, intervjuades flertalet medarbetare inom arbetsgrupperna, för att se hur den samlade upplevelsen av kontrollmiljön relaterade till tilliten inom dessa.

I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden.

Stockholm Stad behöver utöka kapaciteten pÄ sina badhus samt idrottsanlÀggningar. DÀrtill Àr renoveringsbehovet stort pÄ samtliga badhus. Badet i VÀstertorp tÀcker ett stort omrÄde och Àr populÀrt men behöver nu rivas pga. det dÄliga skicket. IstÀllet ska man bygga bostÀder pÄ platsen och flytta ner det nya badet till Mellanbergsparkens södra spets för att samtidigt bli en bullerbarriÀr mellan motorvÀgen (E4/E20) och parken som man vill börja programmera.

Arbetets mÄl var att inom 5 veckor (motsvarande 7,5 högskolepoÀng examensarbete) göra en marknadsundersökning, samt ta fram en plan eller ett verktyg för att sÄ fort som möjligt kunna fÄ en marknadsundersökning av ett omrÄde inom vÀgar och infrastruktur. Rapporten Àr en sammanstÀllning av inhÀmtad information frÄn Sverige bygger,samt frÄn intervjuer med platschefer inom verksamhetsomrÄdet.Det omrÄde som har granskats Àr Sundsvall med nÀrliggande stÀder samtkonkurrenter inom omrÄdet..