Det hÀr arbetet har undersökt hur sex gymnasielÀrare med olika Àmnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lÀrprocesser. Resultatet utgÄr frÄn tvÄ fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ olikagymnasieskolor i sydvÀstra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen fÄ en bild av hur lÀrarnakonstruerar och legitimerar estetiska lÀrprocesser i klassrummet samt att utifrÄn diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framtrÀder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och anvÀnder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframtrÀder fyra diskurser kring vilka lÀrarna diskuterar de estetiska lÀrprocesserna.

Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de olika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a common location?) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur man kan förstÀrka det estetiska programmet bild och formgivnings status och pÄ sÄ sÀtt höja antalet sökande elever pÄ lokal nivÄ.

Att en individ har den rÀtta formella, sociala och emotionella kompetensen Àr nÄgot som lÀnge efterfrÄgats och ses idag som sjÀlvklart. Men det rÀcker inte lÀngre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrÄgad pÄ arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill sÀga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rÀtt för just det företaget de jobbar pÄ. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rÀtt ut.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur medvetna studenter Àr om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem.

Det övergripande syftet med min uppsats Àr att visa pÄ faktorer som bidrar till att elever vÀljer att gÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ gymnasiet. Elevernas valsituation har jag valt att sÀtta i relation till vÄr tids ökade avtraditionalisering och utökade valmöjligheter. Dessa levnadsvillkor belyser jag frÀmst genom att anvÀnda mig av Thomas Ziehes teorier, men Àven resonemang hÀmtade frÄn Andy Hargreaves, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu förekommer i uppsatsen. För att undersöka elevernas egna uppfattningar har jag i den empiriska studien valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod; enskilda intervjuer med tio elever pÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr följande: Vad anser eleverna att de grundat sitt beslut att gÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ? Hur upplevde de valprocessen? samt Hur ser de pÄ sin framtid? Resultatet frÄn min undersökning visar bland annat att det Àr elevernas estetiska intresse samt upplevelsen av lust och glÀdje som varit avgörande för deras val att gÄ det estetiska programmet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka olika grundskolors resursfördelning till de praktiskt-estetiska Àmnena i förhÄllande till NO-Àmnena, samt diskutera vilka kunskapsvÀrderingar detta Äterspeglar. Studien jÀmför förutsÀttningar kopplade till ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler och utbildning/behörighet hos lÀrare mellan praktiskt-estetiska Àmnen och NO-Àmnen. FrÄgestÀllningarna som anvÀnts för att studera detta Àr följande: Vilka skillnader finns mellan praktiskt-estetiska Àmnens och naturorienterade Àmnens villkor vad gÀller ramfaktorerna: ekonomi, tid, lokaler samt lÀrares utbildning och behörighet? samt Vilka kunskapsvÀrderingar Äterspeglas i ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler, och lÀrares utbildning och behörighet? Ambitionen har varit att identifiera eventuella skillnader mellan Àmnesgrupperna inom ovan nÀmnda ramfaktorer för att kunna diskutera kunskapshierarki mellan de studerade Àmnesgrupperna. I undersökningen har en enkÀtstudie med kvalitativa och kvantitativa frÄgor samt en kvalitativ intervjustudie genomförts.

Arbetets syfte Àr attjÀmföra ochsynliggöra om nÄgot sker i övergÄngarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som pÄverkar estetiska lÀrprocesser. Det innebÀr att arbetet gÄr in pÄ hur och vilken sorts information de olika stadierna lÀmnar vidare samt om detta frÀmjar ett estetiskt lÀrande. Arbetets syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna i de olika stadierna förhÄller sig till estetiska lÀrprocesser. För att fÄ den empiriska informationen hartvÄ metoder anvÀnts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebÀr intervjuer och en webbenkÀt.

Detta arbete har fokuserat pÄ spelarens uppfattning av estetiska moddar utifrÄn Mieke Bals taxonomi.Först beskrivdes den teoretiska grunden genom att förklara koncepten modd, Mieke Bals taxonomi, intertextualitet samt problematiken med Bal applicerat pÄ visuella medier. Arbetets frÄgestÀllning sammanfattades som: hur förÀndras uppfattningen av ett spelnarrativ utifrÄn enbart estetiska förÀndringar och intertextualitet?För att besvara frÄgestÀllningen skapades en artefakt gjord under praktik pÄ Double Zero One Zero baserat pÄ deras spel The Westport Independent som ersatte representationen av karaktÀrerna med karaktÀrer frÄn My Little Pony: Friendship is Magic. DÀrefter fick fem personer lÀsa artefakten och intervjuades enligt en semistrukturerad metod för att analysera deras uppfattningar.Resultatet visade pÄ att Àven om Respondenten hÀvdade att detta var samma narrativ förÀndrades uppfattningen om den estetiska genren och karaktÀrerna. DÀrtill kunde det konstateras att deltagarna upplevde en annan tolkning av texten..

Enligt styrdokumenten Àr skolan skyldig att anpassa undervisningen sÄ att elever i behov av sÀrskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska ocksÄ innehÄlla estetiska uttryck. DÀrför ville vi undersöka hur och varför lÀrare i grundskolan och gymnasiet anvÀnder sig av estetiska uttryckssÀtt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av det.För att ta reda pÄ detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga Ärskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpÄ det sammanstÀlldes och jÀmfördes.

Gymnasieelevers val till det Estetiska programmet och dess inriktningar..

I studien som gjorts har vi undersökt vilka lÀslÀrandemetoder lÀrarna, i spÄr F-3 pÄ en Bifrostinspirerad skola, arbetar med samt hur de motiverar sina val. Vi har Àven undersökt om och hur lÀrarna anvÀnder sig av estetiska uttrycksformer samt vilka uttryck dessa tar sig i undervisningen. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ om och hur lÀsningen integreras i den tematiska undervisningen.

Syftet med detta examensarbete har varit att fÄ en klarare bild över vad begreppet estetiska lÀroprocesser innebÀr, varför ett estetiskt arbetssÀtt kan vara bra för inlÀrningen, vad som förvÀntas av mig som lÀrare och vad lÀrarens roll Àr i en undervisning med ett estetetiskt arbetssÀtt samt hur en undervisning med ett estetiskt förhÄllningssÀtt kan se ut. Jag gick in i denna undersökning med ett grundantagande om att ett estetiskt arbetssÀtt pÄverkar elevers inlÀrning pÄ ett positivt sÀtt. Mitt examensarbete grundar sig pÄ en litteraturundersökning och ett antal intervjuer gjorda med relativt nyexaminerade yrkesverksamma lÀrare, som alla gÄtt en estetisk inriktning under sin lÀrarutbildning.Det finns olika sÀtt att inkludera de estetiska Àmnena i undervisningen, ett av dem Àr att arbeta med tema. Under ett temaarbete skapas mÄnga möjligheter för eleverna att anvÀnda sig av de estetiska uttryckssÀtten för att skapa, fÄ syn pÄ och utveckla sin kunskap.Resultatet av min undersökning visar att estetiska lÀroprocesser och ett estetiskt arbetssÀtt kan pÄverka elevers inlÀrning pÄ ett positivt sÀtt, under förutsÀttningarna att lÀraren har stor kunskap kring de estetiska Àmnena och ett estetiskt arbetssÀtt. Under min litteraturundersökning och under mina intervjuer visar det sig att bÄde de intervjuade lÀrarna och författarna har liknande Äsikter kring och syn pÄ lÀrarens roll i undervisningen.

Syftet med studien var att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur man som förskollÀrare vÀljer att implementera bild, drama och musik utifrÄn den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 2010). Vi ville ocksÄ fÄ en förstÄelse för vilken betydelse reflektion har i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. För att samla empiri valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare frÄn olika förskolor. UtifrÄn litteratur och teorier har vi kommit fram till att mycket av arbetet med bild, drama och musik sker ogenomtÀnkt och utan reflektion. Vi lade Àven mÀrke till att samtliga pedagoger finner en svÄrighet i att beskriva vad, hur och varför en aktivitet utförs pÄ ett visst sÀtt.

BAKGRUND:Konflikthantering Àr en stor del av en lÀrares vardag. Eftersom konflikthanteringen ibland tar tid frÄn den planerande undervisningen kan eleverna gÄ miste om Àmneskunskaper. Vi anser att bÄde svenskÀmnet och estetiska uttrycksmedel bÀst gÄr att kombinera med skolans konfliktarbete. DÀrför redogör vi för olika författares syn pÄ svenskÀmnet och estetiska uttrycksmedel. Vi har ocksÄ valt ut mÄl ur kursplanen i dessa Àmnen som vi anser Àr relevanta.

Den som utsatts för en miljöskada skall inneha möjligheten till att erhÄlla full kompensation i form av skadestÄnd för den skada denne har lidit av skadevÄllaren. Detta bör ses som en huvudprincip inom skadestÄndsrÀtten vilken sÄledes Àven torde gÀlla vid miljöskadestÄnd. Det föreligger dock ett antal problematiska och svÄrtillÀmpade regler inom miljörÀtten vilka göra det svÄrt för den skadelidande att fÄ ut skadestÄnd. Denna avhandling har i synnerhet berört den problematik som föreligger vid Äberopande av estetiska och psykiska immissioner. De problem- och avvÀgningsomrÄden som vÀsentligen har avhandlats i denna framstÀllning Àr orts- och allmÀnvanlig störning, dithörande skÀlighetsbedömning samt preskription vid miljöskador.

UtifrÄn intresset för estetiska lÀrprocesser och hur det pÄverkar elevers lÀrande i Àmnesintegrationhar jag gjort en undersökning i Ärskurs ett pÄ gymnasiets estetiska program om elevers lÀrandegenom estetiska lÀrprocesser i Àmnesintegration. Syftet Àr att tydliggöra vad den estetiskalÀrprocessens bidrar med vid Àmnesintegrering. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn Àr ?PÄ vilketsÀtt kan estetiska lÀrprocesser bidra till lÀrandet i Àmnesintegration i projektform? Hur ser estetiskalÀrprocesser ut vid Àmnesintegration med engelska och svenska? Hur kan man genomÀmnesintegration med Estetisk kommunikation 1 bredda förstÄelsen för innehÄllet i bÄde denkursen och andra kurser??. Ramen för undersökningen Àr ett projekt som löper under sju veckordÀr kurserna Estetisk kommunikation, Engelska 5 och Svenska 1 integreras.