I takt med att stÀder fortsÀtter att vÀxa och stadsplanerares medvetenhet om grönskans positiva effekter pÄ omgivningen vÀcks, ökar intresset för att anvÀnda Ànnu outnyttjade vertikala ytor pÄ byggnader till vÀlgörande vÀxtlighet. Mycket Àr kÀnt kring nyttan med gröna fasader. Dess isolerande inverkan mot buller och temperaturvÀxlingar, den luftrenande inverkan (Perini et al., 2011) och de estetiska möjligheterna. Den praktiska erfarenheten kring vÀxtvÀggar i vÄrt nordiska klimat Àr emellertid fortfarande begrÀnsad. Den bristande erfarenheten gör osÀkerheten stor rörande möjligheten att satsa pÄ gröna fasader i form av vÀxtvÀggar, exempelvis vid planering av nya byggprojekt. En stor osÀkerhetsfaktor kring vÀxtvÀggar Àr dess skötsel. Syftet med det hÀr arbetet Àr att klargöra vilka faktorer som Àr avgörande för det övergripande skötselbehovet hos vÀxtvÀggar, samt att hitta ett sÀtt att förutsÀga och/eller jÀmföra och kvantifiera faktorerna. För att kunna komma fram till vad dessa faktorer bestÄr i har jag besökt platser dÀr vÀxtvÀggar Àr uppförda samt gjort intervjuer med personer som har stor kunskap i Àmnet vÀxtvÀggar i nordiskt klimat. Eftersom det inte finns mycket litteratur att finna kring Àmnet skötsel av vÀxtvÀggar i nordiskt klimat, har informationen som framkommit vid intervjuerna haft en central betydelse. De faktorer som framkommit som betydelsefulla för skötselbehovet hos vÀxtvÀggar har sammanstÀllts i ett bedömningsverktyg dÀr de delats upp i dels faktorer hos vÀggen, dels faktorer hos vÀxtvalet.

Syftet med denna studie Àr att se pÄ hur begreppet etniskt mode anvÀnds i praktiken inom dagens modejournalistik och inom den mode- och drÀkthistoriska litteraturen, med utgÄngspunkt i hur etniskt mode och drÀkt presenteras i forskningen.Etniskt mode som idag Àr ett vÀl anvÀnt begrepp som visar sig ha mÄnga olika innebörder. För det har visat sig att man med begreppet etniskt mode menar olika saker inom forskningen respektive inom mode- och drÀkthistoriska översiktsverk samt inom modejournalistiken..

Man brukar sĂ€ga att kameran aldrig ljuger. ÄndĂ„ blir folk stĂ€ndigt lurade av bilder. Ett exempel Ă€r bilderna frĂ„n Timisoara, dĂ€r offren för en pĂ„stĂ„dd massaker visade sig ha dött av naturliga orsaker. Trots det landar debatten om bilders Ă€kthet oftast i ett ifrĂ„gasĂ€ttande av digital manipulation. Den kĂ€nda diskussionen om huruvida man ska plocka bort en störande servett ur bilden innan fotograferingstillfĂ€llet eller efterĂ„t pĂ„ digital vĂ€g, berörde aldrig Ă„sikten att servetten kunde fĂ„ ligga kvar för att undvika att förfalska verkligheten.

Arbetets syfte Ă€r att undersöka hur man kan planera och utforma en hĂ„llbar dagvattenhantering pĂ„ förorenad mark utifrĂ„n omrĂ„det Kopparlunden i VĂ€sterĂ„s. I Kopparlunden planeras en utveckling till en blandad stadsdel prĂ€glad av hĂ„llbara lösningar dĂ€r dagvattenhantering blir en betydande del. HĂ„llbar dagvattenhantering Ă€r en viktig del i klimatanpassningen av stadsmiljön men ocksĂ„ för att minska föroreningsbelastningen pĂ„ sjöar och vattendrag. Öppna dagvattenlösningar anvĂ€nder naturens principer för att fördröja och rena dagvattnet sĂ„ nĂ€ra kĂ€llan som möjligt, ofta genom infiltration. GenomtĂ€nkta och platsanpassade öppna lösningar kan skapa mervĂ€rden i stadsmiljön, till exempel biologiska, estetiska och upplevelsemĂ€ssiga.

Klimatforskare menar att vi stÄr inför en klimatförÀndring med fler kraftiga regn och fler översvÀmningar. Hur omhÀndertar vi dagvatten pÄ ett hÄllbart sÀtt, hur pÄverkar den fluktuerande vattennivÄn vÄra vÀxter och framförallt vilka vÀxter klarar av att överleva med en varierad tillgÄng pÄ vatten? Detta Àr ett kandidatarbete som har en omfattning pÄ 15 högskolepoÀng. Arbetet behandlar problematiken ur vÀxtsynpunkt med fluktuerande vattennivÄer. Tyngdpunkten Àr att hitta lÀmpligt vÀxtmaterial som fungerar för öppna dagvattensystem.

Syftet Àr att identifiera vilka problem som försvÄrar skötseln pÄ kyrkogÄrdar, sÀrskilt de som har uppstÄtt pÄ grund av projekteringsmissar men Àven de som uppstÄtt pÄ grund av felaktig skötsel samt att undersöka möjligheten att utveckla lösningar som kan minska/lösa problemen. MÄlet Àr att presentera lösningar pÄ de vanligaste och samtidigt de allvarligaste utformningsrelaterade problemen pÄ de utvalda kyrkogÄrdarna. För att nÄ mÄlen ska följande frÄgor besvaras: ? Vilka Àr de mest förekommande skötselförsvÄrande problem som finns pÄ de aktuella kyrkogÄrdarna? ? Vilka av dessa kan relateras till misstag i projekterings- och anlÀggningsskeden? ? Hur kan problem lösas/minskas utan betydande negativ inverkan pÄ estetisk, kulturhistoriska och ekologiska vÀrden? För att besvara frÄgorna ovan inventerades tre kyrkogÄrdar, Lomma kyrkogÄrd, SilvÄkra kyrkogÄrd och Toarps kyrkogÄrd. Genom intervjuer av förvaltningspersonal och inventering av kyrkogÄrdarna upptÀcktes skötselförsvÄrande problem. Dessa sammanstÀlldes och analyserades.

Denna uppsats syftar till att, utifrÄn kunskaper om det offentliga rummet och mÀnniskors anvÀndning av det, ge idéförslag till utformning av en busshÄllplats vid Stadshuset i centrala Uppsala. Meningen Àr att designen ska stimulera till fler upplevelser i mÀnniskors vardag. Med upplevelser menar vi bland annat möten mellan mÀnniskor samt sinnesstimulans som bidrar till ÄterhÀmtning och aktivering. Eftersom mÀnniskor naturligt mÄste uppehÄlla sig hÀr, ser vi en stor potential i att busshÄllplatser genom attraktiv design kan erbjuda mer Àn att vara en vÀntplats mellan tvÄ destinationer. För att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar mÀnniskans upplevelse av omgivningen gjordes en litteraturstudie. Vi anvÀnde oss av boken Svensk Miljöpsykologi samt Jan Gehls och Jane Jacobs teorier om hur mÀnniskor anvÀnder det offentliga rummet. För att förankra denna kunskap till vÄr busshÄllplats valde vi att observera mÀnniskors beteenden pÄ platsen.

Sedan stor del av den industriella produktionen flyttat frÄn vÀstvÀrlden till lÄglönelÀnder har det blivit en aktuell frÄga hur vi omhÀndertar de övergivna industriomrÄden som lÀmnats kvar. En trend som vuxit sig stark Àr att omvandla industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkomrÄden och stadsdelar, som Hammarby Sjöstad i Stockholm och VÀstra Hamnen i Malmö. I detta examensarbete söker jag förklaringar till varför vi vÀljer att anvÀnda ?ekologiska? koncept och lösningar nÀr de gamla industrimiljöerna ska omvandlas och hur detta kommer till uttryck i landskapsarkitekturen. Med utgÄngspunkt i miljödiskussionen sedan sextiotalet och vÀsterlÀndsk natursyn drar jag paralleller mellan vÄr förÀndrade syn pÄ industri, hur miljökrisen ska lösas och ekologiskt inriktade landskapsarkitekturprojekt. Sedan miljökrisen blivit ett faktum och miljöfrÄgor fÄtt en central plats i politik och samhÀllsplanering har ocksÄ synen pÄ industri förÀndrats. FrÄn att ha symboliserat framtidstro och vÀlfÀrd har vi börjat betrakta den gamla industrin som ett direkt hot mot mÀnniskans och jordens existens.

Varor och tjÀnster Àr inte lÀngre tillrÀckligt. Upplevelse som erbjudande Àr grunden till framtidens ekonomiska tillvÀxt. Vi har i vÄr artikel utforskat Experience Economy, alltsÄ det begrepp som definieras upplevelseekonomi. Och med ett kvalitativt angrepp sÀtt har vi anvÀnt kulturen som redskap. Artikeln Àr en fallstudie pÄ Dramatens scen Elverket och dess syfte Àr att rent allmÀnt och verklighetsnÀra identifiera och reflektera över den estetiska delen av konstens företagsvillkor ur en art managers synvinkel.

NÀr rumsligt omvÀlvande projekt skall genomföras Àr det ofta konsekvenserna för naturmiljö, kulturmiljö, estetiska miljöaspekter som ger upphov till diskussioner. Uppförandet av telemaster till mobiltelefonsystemet 3G Àr ett infrastrukturprojekt som kommer att vara visuellt pÄtagliga pÄ mÄnga platser i landskapet. I Sverige uppförs tvÄ stycken parallella mastsystem och detta har givit upphov till diskussioner kring projektets pÄverkan pÄ vÄr omgivning. Uppsatsen studerar hur miljöpÄverkan frÄn ett stort infrastrukturprojekt, uppförandet av telemaster för 3G-systemet, behandlats av lÀnsstyrelsen i samrÄdsÀrenden enligt 12 kapitlet 6§ miljöbalken, samt diskuterar kring hur handlÀggare pÄ lÀnsstyrelsen hanterar och upplever dessa Àrenden. Studien visar att handlÀggare pÄ de undersökta lÀnsstyrelserna har begrÀnsat mandat att minska antalet master genom samlokalisering.

Följande undersökning behandlar Àmnet rekrytering med inriktning pÄ kompetensens betydelse vid tillsÀttning av en tjÀnst. Vidare redogörs för hur rekryteringsföretag i en mellanstor svensk stad vÀljer ut individer ur en grupp av arbetssökande och pÄ vilka premisser urvalen sker. Det vill sÀga om en arbetssökande vÀljs ut att bli tillsatt för en tjÀnst pÄ grund av vederbörandes arbetserfarenhet, kunskap och utbildning, eller om det Àr tack vare dennes personliga egenskaper. Studien Àmnar undersöka i vilken utstrÀckning ansvariga rekryterare vÀrderar arbetssökandes formella kompetenser i förhÄllande till dess informella kompetenser. Undersökningen kommer ocksÄ studera den estetiska kompetensens betydelse vid rekrytering.

Att bygga hus med timmerstomme har en lÄng tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om Äret. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lÀtt sÀtt att fÄ ett hus som klarade den tidens krav och som inte krÀvde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskÀl. MÄnga vill dÀrför att det ska synas att det Àr ett timmerhus, gÀrna bÄde pÄ ut- och insidan.

Trots att det Àr vÀl kÀnt hur viktig biodiversitet Àr för mÀnsklig hÀlsa och vÀlbefinnande förstörs ekosystem och utrotas arter, bland annat nÀr stÀder breder ut sig över ekologiskt viktiga omrÄden och förbrukar resurser frÄn stora kringomrÄden. Förluster av biodiversitet ökar mÀnniskans sÄrbarhet mot naturkatastrofer samtidigt som hög biodiversitet kan kopplas till ett stort antal vÀrden; sÄvÀl estetiska, ekonomiska och kulturella som pedagogiska. Ett sÀtt att försöka synliggöra dessa vÀrden Àr att anvÀnda begreppet ekosystemtjÀnster. EkosystemtjÀnster Àr alla de funktioner i ekosystemet som direkt eller indirekt Àr till nytta för oss och Àr ett sÀtt att visualisera och beskriva vad ekosystemen bidrar med. Genom arkitektur och samhÀllsplanering Àr det möjligt att gynna ekosystemtjÀnster exempelvis genom att bevara och nyanlÀgga grönytor, bygga gröna tak, utforma parker, involvera odling i staden och skapa sammanhÀngande gröna strÄk som kan fungera som livsmiljöer och spridningsvÀgar. Som exempel pÄ hur konceptet kan vara ett verktyg i samhÀllsplanering anvÀnds delar av Ronneby kommuns grönstrukturplan. I denna anvÀnds ekosystemtjÀnstkonceptet för att belysa kopplingen mellan grönstruktur och frÄgor kring klimat, luft och vatten i kommunen. Avsnittet mynnar i ett antal strategier med kopplade mÄl och ÄtgÀrder, anpassade för att vara aktuella för den kommunala verksamhetens olika delar. Att anvÀnda ekosystemtjÀnster som grund för detta arbete har framförallt visat sig ha ett vÀrde som pedagogiskt verktyg. Begreppet skapar ett nytt sÀtt att se pÄ gröna miljöer i samhÀllet och bidrar med en förstÄelse för grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionalitet.

Med en förstÄelse för att fysiska, ekonomiska, biologiska, organisatoriska, sociala, kulturella och estetiska vÀrden mÄste utvecklas parallellt för ett hÄllbart samhÀlle valde jag ÀndÄ att endast lyfta de sociala och kulturella aspekterna i mitt examensarbete för att skapa en bÀttre förstÄelse för dessa frÄgor i planeringsprocessen. Begravningsplatsen Àr ett forum för mÄngkulturalitet i Sverige och en viktig del av vÄr fysiska miljö oavsett trostillhörighet. Syftet med mitt arbete var att undersöka hur framtida begravningsplatser skulle kunna se ut med tanke pÄ att allt fler kulturer och religioner pÄverkar samhÀllsutvecklingen. MÄlet var att mitt examensarbete skulle ge en skildring av dagens begravningskultur men ocksÄ fungera som ett planeringsverktyg vid utformning av framtidens mÄngkulturella begravningsplatser med syftet att verka integrerande för samhÀllet. Arbetet skulle ocksÄ verka som ett bidrag i debatten kring integration.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hÄllbara staden som har vuxit sig allt starkare, dÀr förtÀtning Àr en strategi för att uppnÄ hÄllbarhet. Men vid förtÀtning uppstÄr det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, dÄ det finns motsÀttningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behÄllas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsÀttning ?tÀtt? kontra ?grönt? Àr en frÄga som har karaktÀriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt gÄr mot en förtÀtning mÄste grönskans vÀrden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan mÄste fÄ ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i tÀta stadsmiljöer Àr att anlÀgga fickparker, smÄ parker med fokus pÄ kvalitet istÀllet för kvantitet.