Uppsatsens syfte Àr ta reda pÄ hur nÄgra elever och lÀrare uppfattar att man utvecklar sin kreativitet. Jag ville titta speciellt pÄ i Àmnet rörlig bild, ett Àmne som kÀnnetecknas av att skapandet sker till huvuddelen i grupp, eftersom jag förestÀller mig att kreativitet Àr nÄgot som kan var behÀftat med en del romantiska konstnÀrliga förestÀllningar som sÀtter den skapande talangfulle individen i centrum. Den tidigare forskningen inom estetiska Àmnen i grundskolan visar dessutom att den pedagogik som dominerat dÀr under lÄng tid Àr det fria skapandet. Med tanke pÄ detta vill jag frÀmst se hur lÀrarens roll uppfattas i ett sÄdant hÀr skapande Àmne pÄ gymnasienivÄ. Ses lÀraren som nÄgon som kan bidra till den kreativa processen? HÀr finns som jag ser det en möjlig krock mellan en fri skapande syn och en mer yrkesmÀssig syn (Molander, 1996) och Vygotskij, som sÀger att vi skapar tillsammans.

VÄra stÀder Àr i stÀndig förÀndring. Material slits, vÀxter och trÀd Äldras eller dör, stilideal och behov skiftar med tiden. Landskapsarkitekten stÀlls ofta inför uppdraget att omgestalta platser för att förnya eller anpassa dem i enlighet med nya krav och önskemÄl. I Àldre miljöer handlar det ofta om att gestalta med hÀnsyn till platsens historia. I detta kandidatarbete presenteras ett redan utfört omgestaltningsarbete för innergÄrden Linné, som Àr en historisk miljö i Uppsalas stadskÀrna.

I dagens samhÀlle har landskapet en viktig roll i att tillfredsstÀlla mÄnga olika anvÀndare och anvÀndningsomrÄden. Genom livsmiljöer för vÀxter och djur gynnas den biologiska mÄngfalden men landskapet rymmer ocksÄ historiska, kulturella, estetiska och rekreationella vÀrden som Àr viktiga för mÀnniskan. Denna stora variation av vÀrden kan pÄ landsbygden symboliseras av olika smÄbiotoper som kan vara stenmurar, odlingsrösen, alléer och andra element som skapats genom traditionellt jordbruk. Jordbruket har alltid haft stor inverkan pÄ landskapet och dess utseende. Idag gÄr utvecklingen dock snarare mot ett mer storskaligt och homogent odlingslandskap i takt med att jordbruket intensiCieras och effektiviseras för att kunna ge en hög produktion. För att inte gÄ miste om vÀrden och funktioner Àr det viktigt att planera utvecklingen av landskapet hÄllbart för att samordna olika anvÀndningsomrÄden och vÀrna om resurser. KompensationsÄtgÀrder Àr metoder som Àmnar att vÀrna om de vÀrden och funktioner som Cinns i landskapet genom ÄtgÀrder som balanserar landskapsvÀrden som förloras vid exploatering. Att strÀva efter en integration av olika anvÀndningsomrÄden och vÀrden kan förklara begreppet mÄngfunktionalitet. Begreppen kompensationsÄtgÀrder och mÄngfunktionalitet ligger till grund för denna uppsats som har som mÄl att genom teori och konkreta exempel undersöka frÄgestÀllningen hur kompensationsÄtgÀrder kan anvÀndas i ett storskaligt odlingslandskap för att utveckla mÄngfunktionalitet. Syftet Àr att ge en bÀttre inblick och förstÄelse för vad kompensationsÄtgÀrder Àr och hur de kan anvÀndas i strÀvan efter en hÄllbar utveckling. Genom litteraturstudier utreds innebörden av kompensationsÄtgÀrder och mÄngfunktionalitet samt hur dessa begrepp kopplas till den stÀndiga förÀndringsprocess som sker i landskapet. Litteraturstudierna resulterar Àven i en undersökning av exempel pÄ svenska kompensationsstrategier utifrÄn dess möjligheter att utveckla mÄngfunktionalitet och tillÀmpas i det storskaliga odlingslandskapet. En slutsats som förmedlas i uppsatsen Àr vikten av en variation av landskapsvÀrden som integreras för att utnyttja de ytor som Cinns till godo i landskapet i samband med dagens samhÀllsförÀndringar. Ett konkret exempel som kan anvÀndas för att svara pÄ frÄgestÀllningen Àr strategin att anlÀgga kreotoper. Det innebÀr att medvetet anlÀgga smÄbiotoper genom att utnyttja restytor i odlingslandskapet för att bidra med funktioner som gynnar mÀnniska och natur..

SjÀlvstÀndigt uppsatsarbete inom företagsekonomi 15hp Författare: Philip Jacobson och Benjamin NuayHandledare: Gunnar Wramsby Titel: FastighetsförvÀrv ? En studie om centrala beslut för kommersiella fastighetsköp Bakgrund och problem: Sedan 2008 har belÄningen till fastighetsbolag minskat och förÀndrats. Basel III stÀller högre krav pÄ bankerna som i sin tur reflekteras pÄ fastighetsföretagen.  Bankernas kreditbedömning Àr numera noggrannare och banker vÀrdesÀtter sÄledes avkastning framför monetÀra vÀrden. Basel III kraven medför att bankerna mÄste stÀlla högre amorteringskrav pÄ fastighetsföretagen, vilket slÄr kraftigt mot fastighetsföretagens ekonomi.  Investeringskalkylering Àr en central del vid fastighetsinvesteringar.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram badrumsinteriör för företaget Space Interiör innehÄllande kommod, spegelskÄp och högskÄp eller motsvarande. Bakgrunden till projektet har varit att uppdragsgivaren önskat att utveckla sitt sortiment för badrumsinredning. MÄlgruppen för projektet var enligt angivelse personer under 35 Är boendes pÄ en yta mindre Àn 50 m2. Nyckelorden frÄn företaget var smart förvaring samt innovation.Den teori som behandlats i projektet rör sÄdan som varit relevant för utvecklingsarbetet sÄ som ergonomi, material och dess underhÄll, standarder samt det som pÄverkar det estetiska uttrycket. Arbetet har varit mÄlstyrt och har dÀrför utförts enligt en stage-gate-modell som lÀmpar sig för denna typ av projekt.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

BAKGRUNDEN OCH PROBLEMDISKUSSION: Design som företeelse har fÄtt alltstörre betydelse för nÀringslivet och samhÀllet i helhet. Allt fler företag inser designenspositiva inverkan pÄ verksamheten och vÀljer att arbeta medvetet med det. I samband med attbyggnader ökar kraven pÄ designens funktion, rÀcker estetiken inte lÀngre, designen mÄsteprestera mer och visa att den Àr praktisk och effektiv att tillföra i en byggnad. Designassocieras ofta med stora kostnader men vilka positiva vÀrdeeffekter skapar designen igengÀld?SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de vÀrden design kan framkalla i enbyggnad, samt att försöka förklara sambandet mellan betraktaren och vilka vÀrden den villframhÀva i design.

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. BÄde direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har ocksÄ haft betydelse. Sverige har alltid legat lÄngt framme vad det gÀller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gÄngavstÄnd till butikerna och vÀldigt fÄ hade tillgÄng till bil.

VÀxtligheten pÄ dagens kyrkogÄrdar har i regel knappt en 100?200-Ärig historia. Det var i slutet av 1800-talet som kyrkogÄrden efterhand fick det utseende som vi förknippar med en gammal kyrkogÄrd, med höga kyrkogÄrdstrÀd och en kyrkogÄrdsmur.Det trÀdsortiment som har anvÀnts i trÀdkransen som inramar kyrkogÄrden eller trÀdrader lÀngs gÄngar, har varit begrÀnsat beroende pÄ traditioner och trÀdens lÀmplighet. Man valde ofta arter utifrÄn de lokala förutsÀttningarna, sÄsom alm, lind, lönn och björk. Under en lÀngre tid har sjukdomar pÄ en del trÀdarter brett ut sig och hotar trÀdbestÄnden pÄ vÄra kyrkogÄrdar.

Detta Àr en undersökning av varför sÄ fÄ killar gÄr pÄ estetiskt gymnasium med inriktning teater. Författaren har gjort fokusgruppintervjuer med killar som gÄr estetiskt gymnasium, inriktning musikal, om hur det kom sig att de sökte dit och hur de ser pÄ genus i förhÄllande till sin gymnasieutbildning. Resultatet visar att en stödjande vuxen i killarnas nÀrhet har varit avgörande för deras genusnormbrytande val . Det framgÄr Àven att samtliga börjat som barn med estetisk verksamhet, oftast musik. Killarna har alla mött motstÄnd frÄn omgivningen för sitt intresse för scenkonst.

Mindre Àn en timmes solsken pÄ vÄr planet innehÄller mer energi Àn hela vÀrldens energiförbrukning pÄ ett helt Är. Ett vanligt villatak i Sverige tar pÄ ett Är emot flera gÄnger mer energi Àn vad dess behov Àr. Potentialen för solenergi Àr mycket stor. Samtidigt anvÀnder samhÀllet idag stora mÀngder energi och det mesta av energin kommer frÄn icke-förnyelsebara kÀllor. Sverige har visserligen en hög andel förnyelsebar energi jÀmfört med andra lÀnder men ÀndÄ Àr mer Àn hÀlften av energin som vi anvÀnder icke förnyelsebar.Syftet med den hÀr rapporten Àr att utveckla ett mer hÄllbart samhÀlle genom att anvÀnda solenergi.

The visions of the United Nations concerning sustainable development and conservation of biodiversity can only be realized if the human population succeeds in creating coexistence between human and wildlife. Landscape architects are able to influence on how landscapes are to be maintained and developed. The negative impact of infrastructure on wildlife has become a critical problem in Sweden and other parts of Europe. Wildlife crossings has been developed as a solution for the problems of road barriers in the landscape. The crossings are made to give animals a better opportunity to cross roads.

För att öka lönsamheten pÄ ett sÄgverk gÀller det att sortera timret rÀtt frÄn början. En mer precis timmersortering resulterar i ett effektivare flöde genom hela produktionsprocessen. Förbrukningen av resurser i sÄgverket minskar samtidigt som det medför möjligheten att redan innan sönderdelningen av timmerstocken kunna styra rÀtt rÄvara mot efterfrÄgad produktkvalitet. Denna sortering Àr speciellt intressant nÀr det gÀller uppdelningen av frisk- och svartkvistig stock. En friskkvistig rÄvara Àr speciellt lÀmpad för vissa produkter med estetiska kvalitetskrav och den svartkvistiga rÄvaran lÀmpar sig vÀl i produkter dÀr kraven pÄ hÄllfasthet Àr speciellt starka. Syftet med denna studie Àr att visa pÄ de konkreta ekonomiska effekter som ett vÀl avgrÀnsat effektiviseringsprojekt i sÄgverksmiljö kan innebÀra.

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. BÄde direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har ocksÄ haft betydelse. Sverige har alltid legat lÄngt framme vad det gÀller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gÄngavstÄnd till butikerna och vÀldigt fÄ hade tillgÄng till bil.

Den stadsförtÀtning som sker runtom i vÀrlden idag resulterar mÄnga gÄnger i att grönytor tas i ansprÄk till förmÄn för stadens byggnadsstruktur. Det hÀr arbetet handlar om hur vi kan skapa en hÄllbar grönstruktur i stÀderna, som samverkar med den stadsförtÀtning och klimatförÀndring som sker och i linje med de hÄllbarhetsfaktorer som styr dagens stadsbyggnad. Det handlar ocksÄ om hur vi kan gÄ tillvÀga för att skapa en grönstruktur som fyller flera funktioner samtidigt, till exempel genom att verka luftrenande och orienterande pÄ samma gÄng. Arbetets syfte Àr Àven att uppmÀrksamma dagens anvÀndning av grönstruktur som ofta sker slentrianmÀssigt och att ge exempel pÄ alternativa tankesÀtt. Examensarbetet Àr avgrÀnsat till att behandla grönstruktur i stadens hÄrdgjorda miljöer med fokus pÄ stadstrÀd, men det innefattar Àven till viss del komplement och alternativ till trÀd. För att beskriva hur grönstrukturen kan verka pÄ ett hÄllbart sÀtt anvÀnds analysmodellen PEBOSCA som Àr ett ramverk för hÄllbarhetsanalys, utvecklat utifrÄn FN:s Habitatagenda frÄn 1996.