BakgrundÄnda sedan fritidspedagogutbildningen startade 1964 har fritidspedagoger haft svĂ„rt att definiera vad deras kompetens innehĂ„ller. Fritidspedagogens yrkesroll upplevs som luddig och diffus, fritidspedagogerna Ă€r bĂ€ttre pĂ„ att beskriva vad de inte Ă€r, till exempel inte lĂ€rare. I och med SIA-utredningen 1974 fastslog regeringen vikten av samverkan mellan fritidspedagoger och lĂ€rare för att skapa en skolverksamhet som gynnar eleverna. En av faktorerna som pĂ„verkar hur samverkan tar form Ă€r hur lĂ€rare och fritidspedagoger ser pĂ„ varandra och varandras kompetens.  SyfteSyftet med vĂ„r studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur grundskollĂ€rare, som undervisar i Ă„rskurs 1-3, uppfattar fritidspedagogernas kompetens och hur denna kompetens visar sig.  MetodVi har i vĂ„r studie valt att anvĂ€nt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen, vilken har syftet att undersöka hur mĂ€nniskor uppfattar ett visst fenomen.

Denna studie genomfördes pÄ gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlÀrares grundlÀggande stÀllningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. TvÄ huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlÀrare balansen mellan konstnÀrliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlÀrare balansen mellan lÀrares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till sjÀlvstÀndigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlÀrare.

Ian Thompson anvÀnder i boken Ecology, Community and Delight ett begrepp benÀmnt tri-valent design, vilket kan jÀmstÀllas vid ett optimum för en landskapsarkitekts arbete att gestalta tilltalande platser. Thompson förklarar att begreppets kÀrna uppnÄs dÄ en plats uppvisar en harmonisk kombination av sociala, ekologiska och estetiska vÀrden samtidigt. Inom den ekologiska delen av tri-valent design belyser han vikten av ekologisk hÄllbarhet och alternativa metoder för dagvattenhantering nÀmns som en viktig del i arbetet. En typ av dagvattenanlÀggning Àr dagvattendammen, vilken Àr ett mer miljövÀnligt komplement till de idag överbelastade reningsverken. Med hjÀlp av dagvattendammar kan förorenat vatten, frÄn stÀdernas gator och tak, magasineras samt renas pÄ naturlig vÀg innan det slutligen nÄr hav och sjö.

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utstrÀckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur vÀljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgÄng av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att fÄ en överblick i hur vanligt förekommande det Àr att kommuner upprÀttar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram frÄn AlingsÄs kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och dÀrefter en analys och diskussion av dessa.

Examensarbetet undersöker hur ett antal lÀrare har valt att förverkliga kursplanen för gymnasieskolans kurs Svenska A ute i klassrummen. Följande frÄgor har fungerat som utgÄngspunkt för arbetet: ? Vilka arbetsomrÄden tas upp vid olika kurstillfÀllen och hur stort utrymme ges de? ? Hur stora Àr skillnaderna mellan olika lÀrares planeringar vad gÀller kursinnehÄll och vilka Àr dessa skillnader? Som arbetsmetod valdes en enkÀtundersökning, riktad till svensklÀrare pÄ gymnasieskolans estetiska program pÄ skolor i Norrbottens lÀn. En beskrivning av skolans styrsystem och en analys av den aktuella kursplanen tjÀnar som bakgrund till undersökningen och diskussionen. Resultatet av enkÀten visar att de sex lÀrarna i undersökningen utnyttjat tolkningsutrymmet i kursplanens formuleringar pÄ ett sÄdant sÀtt att de genomfört kurser som sinsemellan ser helt olika ut.

The globalization of political and economic processes is a growing moral concern for theologians and political philosophers alike. My thesis aims to outline, analyze, and compare church studies of globalization with global theories of justice.To do this, I draw upon recent studies of globalization made by the World Council of Churches (WCC) and the Lutheran World Federation (LWF). The WCC and LWF are two global reaching church organizations. They have a common aim of uniting churches for ecumenical dialogue and are involved in social, economic, political, and ecological questions. The WCC and LWF analyze globalization by applying biblical and theological principles from the Christian tradition.

Arkitektfirman Kolman X Boye Architects har fĂ„tt uppdraget att upprĂ€tta bygglovshandlingar för ett Ă€ldreboende. Det Ă€r Ă€nnu ej bestĂ€mt i detalj hur byggnaden skall uppföras men bestĂ€llaren önskar att byggnaden uppförs i trĂ€byggnadsteknik. Äldreboendet projekteras för 54 stycken lĂ€genheter fördelat pĂ„ sex stycken vĂ„ningsplan och en total bruttoarea pĂ„ strax under 6000m2. Ingen lika hög trĂ€byggnad med denna verksamhetsklass avseende brand har tidigare uppförts i Sverige.VĂ„r uppgift och utmaning i detta arbete har varit att reda ut problematiken kring projekteringen av exteriöra detaljer för höga hus i trĂ€. UtifrĂ„n kĂ€nda problem avseende brand, akustik och fukt har sedan ett antal detaljer som pĂ„verkar det estetiska uttrycket projekterats.

Syftet med denna uppsats var att analysera instruktionsvideon som undervisningsform i Àmnet Medieproduktion. Tidigare forskning visade att interaktiva lÀromedel pÄ ett positivt sÀtt kunde bidra till lÀrande. Med det som utgÄngspunkt var den övergripande frÄgestÀllningen i den hÀr studien ifall interaktiva lÀromedel kunde fungera som komplement till dagens undervisning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? PÄverkade anvÀndandet av instruktionsvideo lÀrarens roll i klassrummet? Vidare var meningen med studien att undersöka om det redan idag skedde en inlÀrning utanför skolans ramar via interaktiva lÀromedel. Samt om det i sÄ fall togs i beaktande av skolans lÀrare.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en förstÄelse av vad elever upplever som lustfyllt i lÀrandet, frÀmst i Àmnet matematik. Skolans uppdrag Àr att tillgodose varje elevs individuella förmÄga till inlÀrning samt att vÀcka deras intresse. Undersökningar och teorier angÄende barns lÀrande pekar pÄ att en varierande undervisning med olika inslag av estetiska och laborativa metoder ökar elevens lust och motivation till lÀrande. De frÄgestÀllningar vi ansÄg vara relevanta inför vÄr undersökning Àr; hur upplever barn ett lustfyllt lÀrande (lÀrande dÀr kreativa och laborativa metoder anvÀnds)? Hur vill eleverna ha deras matematiklektion? Vilka undervisningsmetoder föredrar eleverna i matematik? I hur stor utstrÀckning anvÀnder pedagogen lustfyllt lÀrande? Undersökningar genomfördes i Ärskurs 2 och Ärskurs 4 dÀr observationer utfördes.

Idag lockas företag frÄn andra lÀnder att etablera sig pÄ den kinesiska marknaden, eftersom Kina genom sin ökade ekonomi nu Àr en av de ledande lÀnderna i vÀrlden. I samband med detta ökar utbudet av marknadsföring för företagen i Kina. Som svenskt företag möter man viss svÄrighet med att etablera sig pÄ den nya marknaden, eftersom den visuella kommunikationen och marknadsföringen skiljer sig Ät frÄn svenskt marknaden. PÄ grund av den bristfÀlliga kunskap och misstag vid marknadskommunikation i Kina. Kan vi konstatera att svenska företag utformar sin marknadsföring för den kinesiska marknaden med för liten kÀnnedom om den kinesiska kulturen.

Det hÀr Àr inte en recension.Normer i den samtida svenska litteraturkritiken.Magisteruppsats i litteraturvetenskap, 2006av Lina SamuelssonSyftet med uppsatsen Àr att föra en diskussion om vilka normer som finns i den nutida litteraturkritiken. TvÄ veckors recensioner, sammanlagt nÀstan hundra stycken, frÄn fem olika dagstidningar har studerats ur ett genusperspektiv.Forskningen om litteraturkritik har bedrivits i begrÀnsad omfattning och görs fortfarande sÄ. OmrÄdet blir ofta förbisett bÄde inom journalistikvetenskapen och litteraturvetenskapen och Àn mer ovanligt Àr en genusmedveten kritikforskning Àven om mÄnga av de debatter som rört litteraturkritik, dÀribland den som bröt ut efter Linda Skugges recension av Björn Ranelids Kvinnan Àr första könet i Expressen, tagit upp feministiska frÄgestÀllningar.Efter en genomgÄng av olika patriarkala tendenser i litteraturkritiken genom tiderna ? bland annat hur kvinnliga författare blivit lÀsta och vÀrderade utifrÄn sitt kön ? analyseras dagens litteraturkritik i tre delkapitel. Det första handlar om olika former av segregering och gemenskap inom litteraturkritiken: vad som recenseras av vem, vilka författare och verk som sÀtts i samband och i vilken kontext verket placeras.

Syftet med vÄr projektredogörelse var att skapa en teaterförestÀllning utifrÄn ungdomars tankar om sex- och samlevnad. För att teaterförestÀllningen skulle beröra Àmnen som var relevanta för vÄr mÄlgrupp delade vi ut ett frÄgeformulÀr i en gymnasieklass och har efter deras svar skapat vÄr gestaltning. FörestÀllningen spelade vi sedan upp för de ungdomar som hjÀlpt oss med inspirationen. För att bearbeta innehÄllet i teaterförestÀllningen med eleverna hade vi en efterföljande dramaworkshop dÀr vi, framförallt med hjÀlp av vÀrderingsövningar, synliggjorde elevernas tankar rörande kÀrlek, relationer och sex. VÄr förhoppning var att skapa ett komplement till dagens sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieundervisningen. Valet att behandla frÄgor rörande Àmnet sex- och samlevnad gjorde vi eftersom vi tidigare upplevt att Àmnet kan vara kÀnsligt att nÀrma sig i en skolsituation.

Gamereactor beskriver sig pÄ sin hemsida som Europas största speltidning. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka vad som fÄr möjlighet att synas pÄ hemsidan och pÄ vilka villkor det fÄr ta plats, d.v.s. hur Gamereactor skriver om detta. Studien bestÄr av en mindre kvantitativ undersökning och en djupare kvalitativ som bÄda har för avsikt att belysa omrÄden med anknytning till genusvetenskapliga ÀmnesomrÄden.I den kvantitativa undersökningen analyseras Gamereactors nyhetsrapportering under en mÄnad och jag visar dÀr, med utgÄngspunkt i andra studier kring spelkultur och representationer, hur den till stor del uppvisar en stereotyp och snÀv bild av spelkulturen, dÀr mÄlgruppen Àr en ung, vit, teknikintresserad grupp mÀn. DÀremot framtrÀder ocksÄ en liten genusdiskussion som leder till starka reaktioner bÄde för och emot.Den kvalitativa undersökningen undersöker de diskurser och den diskursiva kamp som framtrÀder i textmaterialet, och jag menar hÀr att Gamereactors textproduktion kan förstÄs som en diskursordning dÀr en samling diskurser kring olika genrer kÀmpar om att definiera vad som anses vara ?bra spelbarhet? och ?spelmÀssig substans? i olika spel.

Studien görs i samarbete med ett mindre svenskt modeföretag som i stor utstrĂ€ckning arbetar med draperade produkter. Överföringen frĂ„n draperat plagg till ett reproducerbart platt mönster bestĂ„r av ett omfattande arbete med uppsömnad av ett stort antal provplagg. DĂ€rför finns ett stort intresse för att resurseffektivisera denna process. I studien undersöks CAD och 3D-simulering som komplement vid framtagningen av produktionsanpassade mönster i syfte att Ă„terskapa en specifik draperat form. Som utgĂ„ngslĂ€ge för studien finns ett plagg som draperats pĂ„ docka av den externa handledaren och designer pĂ„ företaget.

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utstrÀckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur vÀljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgÄng av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att fÄ en överblick i hur vanligt förekommande det Àr att kommuner upprÀttar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram frÄn AlingsÄs kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och dÀrefter en analys och diskussion av dessa.