ABSTRACT Elin Broman: FYRA SÄTT ATT SE EN TV-SÄND HOCKEYMATCH? ?En medieanalys av kvalseriepremiĂ€ren mellan Leksand och SödertĂ€lje, 2009-03-13. Medie- och kommunikationsvetenskap D       Uppsatsventilering: 17 december 2009 SYFTE: Syftet Ă€r analysera tv-sĂ€ndningen av denna hockeymatch utifrĂ„n fyra olika infallsvinklar. Jag kommer delas att undersöka om Dayans & KatzÂŽ (1992) begrepp ?mediehĂ€ndelse? idag gĂ„r att applicera pĂ„ mindre spektakulĂ€ra sĂ€ndningar av matcher eller tĂ€vlingar (Contests) Ă€n de stora evenemang som dessa forskare syftar pĂ„, samt genom en retorisk analys se vilka retoriska strategier som Ă€r framtrĂ€dande i sĂ€ndningen.

Examensarbetet undersöker kroppens lÀrande, hur det kan gÄ till nÀr man lÀr in/ut drejning och vilket utrymme det finns att arbeta med drejning inom skolans ramar. FrÄgestÀllningen lyfter vilka förmÄgor som utvecklas vid drejning och hur kunskapen kan lÀras ut. Med en fenomenologisk tolkningsram undersöks det sinnliga och kroppsliga lÀrandet utifrÄn aspekter som tid, rum, kropp och relationer till andra. Skolverkets styrdokument och tvÄ skolverksamheter, en grundskola och ett gymnasium, som arbetar efter dessa undersöks.Det designpedagogiska projektet har utförts vid olika tillfÀllen med mÀnniskor bÄde i och utanför skolan i olika sammanhang. Deltagarna har varit allt frÄn skolbarn till pensionÀrer och de har fÄtt lÀra sig grunderna i drejningsteknik.

I dagens skolpolitik Àr det, och har det varit, debatt kring musikÀmnet. I den nya lÀroplanen för gymnasieskolan, GY11, har nÀmligen den estetiska verksamheten tagits bort som obligatoriskt Àmne. Detta har sÄledes vart debatterat bland sÄvÀl lÀrare som politiker. För en blivande musiklÀrare vÀcker detta tankar och funderingar kring musikÀmnets utveckling. Kanske kan detta Àven komma till att bli en konsekvens i grundskolan? Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga musikundervisningen utifrÄn ett historiskt perspektiv med hjÀlp av de olika kursplanerna i musik.

VÀrdegrundsarbetet i förskolan dÀr genus och likabehandling stÄr i fokus Àr ett Àmne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrÄn tvÄ frÄgor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de anvÀnde i arbetet med barnen. För att undersöka detta sÄ valde jag att anvÀnda mig av en halvstrukturerad enkÀt dÀr de flesta frÄgorna var av öppen karaktÀr för att kunna fÄnga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frÄgorna fÄngade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna anvÀnde i sitt arbete med barnen. 40 enkÀter delades ut till pedagogerna i ett rektorsomrÄde.

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? Àr en fallstudie med kvalitativ metod dÀr ?BerÀttelsen om K? stÄr i centrum.Det empiriska arbetet sÀtts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. FlerÄrig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar pÄ följande frÄgestÀllningar:Vad kÀnnetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom anvÀndandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sÄdan kommunikation?Hur förhÄller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser fÄr denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det Àr möjligt att konstruera en förstÄelse av sin verklighet och sig sjÀlv genom sitt handlande i kropp, rörelse, fÀrger, lera, ljud pÄ instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som sprÄk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjÀnst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] Àr av avgörande betydelse dÄ utveckling av sinne och sjÀlv Àr en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmÀnskligt omrÄde skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, kÀnslomÀssiga, intersubjektiva mötet som uppstÄr ? och att tolkning fÄr stÄ tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken Àr central för var mÀnniska.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vÄrt vara som mÀnniskor. Jag har i tidigare texter anvÀnt benÀmningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

Denna studie fokuserar det nya huvudÀmnet Kultur, medier och estetiska uttrycksformer(KME) vid lÀrarutbildningen i Malmö. Syftet med denna studie Àr att synliggöra olika möjligheter och hinder för studenternas konstruktion av sig sjÀlva som blivande KME ? lÀrare, dels i förhÄllande till verksamheterna i förskola, skola och fritidshem och deras rÄdande yrkes- och Àmnestraditioner och dels i förhÄllande till lÀrarutbildningens visioner med det nya huvudÀmnet KME.  Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Vilka traditioner och synsÀtt pÄ lÀraryrket och skolan som kulturinstitution bÀr de studerande med sin in i huvudÀmnet KME? Vilken process vad gÀller lÀraridentiteten genomgÄr de studerande under utbildningstiden? I vad mÄn och pÄ vilket sÀtt förÀndras de studerandes syn pÄ att vara KME - lÀrare? Vilka faktorer har betydelse för hur de studerande konstruerar sig sjÀlva som lÀrare? Blir lÀrarutbildningens visioner med huvudÀmnet KME synliga i KME -studenternas konstruktion av sina lÀraridentiteter? Vilka hinder och möjligheter framtrÀder för de blivande pedagogerna i ett brett kulturpedagogiskt Àmne som inte har en sjÀlvklar Àmnestillhörighet i dagens skola?FrÄgestÀllningarna behandlas i tvÄ undersökningar: Intervjuer med nio KME ? studenter dÀr intervjusvaren har sorterats tematiskt, analyserats och tolkats samt analyser av tvÄ studentfoldrar - ett gruppvis framförhandlat diskussionsmaterial: Vad Àr KME? Undersökningarna har jÀmförts och tolkats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar.Resultatet visar att Àmnestraditionerna dominerar men att Àven yrkestraditionerna har betydelse för hur studenterna konstruerar sig som KME ? lÀrare. Betydande Àr ocksÄ skolans vilja att bevara sina traditioner och dÀrmed syn pÄ lÀrandet. Det Àr utifrÄn dessa förestÀllningar och referensramar som studenterna försöker förstÄ och tolka det nya huvudÀmnet.Den avslutande diskussionen tar upp hur resultatet i undersökningen kan vara en del i det stÀndigt pÄgÄende konstruktionsarbetet av huvudÀmnet KME och vad KME kan komma att betyda för skolan som kulturinstitution..

Denna uppsats försöker beskriva vilka synsÀtt och didaktiska mÄl som genomsyrar ett skoltidningsprojekt i en Freinatskola i Sverige idag. Intervjuer med pedagogerna Àr det material som gett substans Är arbetet.Syftet var att fÄ mer insyn i arbetet med ett tidningsarbete och ocksÄ fÄ mer kunskap om hur man tÀnker och arbetar i en friskola med en specifik pedagogisk inriktning. SjÀlva inriktningen med Freinet har fÄtt mej att fundera pÄ hur man kan arbeta mer praktisk och verklighetsnÀra tillsammans med mycket IT och med att lÄta eleverna fÄ mycket eget ansvar.Jag har tagit avstamp i socialsemiotiken som teori och metod som frÀmst hÀmtats ur boken Estetiska LÀrprocesser, och de sociokulturella teorier som Vygotskij stÄr för, men Àven den levande debatt som sker pÄ internet idag om betydelsen av elevers ökande inflytande i skolan.I uppsatsen har jag anlagt ett jÀmförande perspektiv mellan dels de tvÄ pedagogernas svar i relation till de mÄl som skolan och Lgr-11 föreskriver. Det visar sig att en pedagogik med mycket elevansvar mycket vÀl gÄr att förena med de nationella mÄlen. Det stora antalet reformer de senaste Ären har ocksÄ inverkat negativt pÄ pedagogernas syn pÄ dokumentation och de uttrycker avsaknad av tid för de viktiga interaktionen med eleven.ForskningsfrÄgan handlar om hur det önskvÀrda lÀrandet ser ut frÄn pedagogers perspektiv och frÄn samhÀllets? Det handlar om hur lÀrare kan öka individens förmÄga att engagera sig, att vara kreativ pÄ ett meningsfullt sÀtt, hur lÀrprocesser kan utformas utifrÄn att det bildas nya komminikationsmönster och nya positioner i samspelet mellan lÀrare och elev.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera aspekter som kan vÀgleda gestaltare i valet av vÀxter sÄ dessa anpassas till rÄdande skötselförutsÀttningar. Arbetet har sin grund i en litteraturstudie dÀr forskning och rön kring vÀxter och deras etablering och utveckling undersöks och presenteras. Resultatet av detta Àr en checklista med aspekter att ta hÀnsyn till vid gestaltning för att gynna vÀxters etablering och tillvÀxt. Enligt checklistan ska gestaltaren förhÄlla sig till följande aspekter: befintligt vÀxtmaterial och indikatorvÀxter, markförutsÀttningar pÄ platsen, vÀxtzon, klimat, vÀderstreck i anlÀggningen, skötselutförare och sociala aspekter, skötselkontinuitet, inhemskt vÀxtmaterial samt estetiska kvaliteter. I uppsatsen appliceras checklistan i ett bostadsomrÄde i Knivsta.

Bakgrund: I Sverige brÀnnskadas cirka 20 000 personer om Äret och cirka 1 363 patienter per Är vÄrdas pÄ sjukhus för sina brÀnnskador. Livskvalitet betyder olika för samtliga mÀnniskor beroende pÄ vilken situation personen befinner sig i. En brÀnnskada orsakad av en olyckshÀndelse kan utlösa en psykisk kris. Krisens faser Àr: chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas. En persons förmÄga att hantera svÄrigheter i livet kan förstÄs utifrÄn kÀnsla av sammanhang (KASAM).

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? Àr en fallstudie med kvalitativ metod dÀr ?BerÀttelsen om K? stÄr i centrum.Det empiriska arbetet sÀtts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. FlerÄrig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar pÄ följande frÄgestÀllningar:Vad kÀnnetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom anvÀndandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sÄdan kommunikation?Hur förhÄller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser fÄr denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det Àr möjligt att konstruera en förstÄelse av sin verklighet och sig sjÀlv genom sitt handlande i kropp, rörelse, fÀrger, lera, ljud pÄ instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som sprÄk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjÀnst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] Àr av avgörande betydelse dÄ utveckling av sinne och sjÀlv Àr en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmÀnskligt omrÄde skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, kÀnslomÀssiga, intersubjektiva mötet som uppstÄr ? och att tolkning fÄr stÄ tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken Àr central för var mÀnniska.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vÄrt vara som mÀnniskor. Jag har i tidigare texter anvÀnt benÀmningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om elever fÄr likvÀrdiga kunskaper frÄn olika skolor i religionsÀmnet i Ärskurs 7, 8 och 9. Och göra en jÀmförelse med vad lÀrare pÄ gymnasiet frÄn olika skolor förvÀntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap nÀr de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ med lÀrare pÄ gymnasieskolan. Intervjupersonerna Àr i olika Äldrar och har arbetat olika lÀnge som lÀrare men alla Àr behöriga lÀrare.Resultatet av undersökningen visade pÄ att eleverna inte fÄr en likvÀrdig kunskap i religionsÀmnet pÄ grundskolan.

Denna uppsats försöker beskriva vilka synsÀtt och didaktiska mÄl som genomsyrar ett skoltidningsprojekt i en Freinatskola i Sverige idag. Intervjuer med pedagogerna Àr det material som gett substans Är arbetet.Syftet var att fÄ mer insyn i arbetet med ett tidningsarbete och ocksÄ fÄ mer kunskap om hur man tÀnker och arbetar i en friskola med en specifik pedagogisk inriktning. SjÀlva inriktningen med Freinet har fÄtt mej att fundera pÄ hur man kan arbeta mer praktisk och verklighetsnÀra tillsammans med mycket IT och med att lÄta eleverna fÄ mycket eget ansvar.Jag har tagit avstamp i socialsemiotiken som teori och metod som frÀmst hÀmtats ur boken Estetiska LÀrprocesser, och de sociokulturella teorier som Vygotskij stÄr för, men Àven den levande debatt som sker pÄ internet idag om betydelsen av elevers ökande inflytande i skolan.I uppsatsen har jag anlagt ett jÀmförande perspektiv mellan dels de tvÄ pedagogernas svar i relation till de mÄl som skolan och Lgr-11 föreskriver. Det visar sig att en pedagogik med mycket elevansvar mycket vÀl gÄr att förena med de nationella mÄlen. Det stora antalet reformer de senaste Ären har ocksÄ inverkat negativt pÄ pedagogernas syn pÄ dokumentation och de uttrycker avsaknad av tid för de viktiga interaktionen med eleven.ForskningsfrÄgan handlar om hur det önskvÀrda lÀrandet ser ut frÄn pedagogers perspektiv och frÄn samhÀllets? Det handlar om hur lÀrare kan öka individens förmÄga att engagera sig, att vara kreativ pÄ ett meningsfullt sÀtt, hur lÀrprocesser kan utformas utifrÄn att det bildas nya komminikationsmönster och nya positioner i samspelet mellan lÀrare och elev.

Studien syftar Àven till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjÀlpmedel stimulerar lÀs- och skrivinlÀrningen. VÄr uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den pÄverkar den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Vi undersöker vad forskningen sÀger i Àmnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. SÄsom skolans verksamhet ser ut Àr det i sjÀlva verket en viktig förutsÀttning för individuell framgÄng att man tidigt har sprÄket i sin makt ? muntligt och skriftligt sprÄk, lÀrande och identitetsutveckling Àr nÀra förknippade.

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? Àr en fallstudie med kvalitativ metod dÀr ?BerÀttelsen om K? stÄr i centrum.Det empiriska arbetet sÀtts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. FlerÄrig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar pÄ följande frÄgestÀllningar:Vad kÀnnetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom anvÀndandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sÄdan kommunikation?Hur förhÄller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser fÄr denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det Àr möjligt att konstruera en förstÄelse av sin verklighet och sig sjÀlv genom sitt handlande i kropp, rörelse, fÀrger, lera, ljud pÄ instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som sprÄk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjÀnst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] Àr av avgörande betydelse dÄ utveckling av sinne och sjÀlv Àr en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmÀnskligt omrÄde skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, kÀnslomÀssiga, intersubjektiva mötet som uppstÄr ? och att tolkning fÄr stÄ tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken Àr central för var mÀnniska.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vÄrt vara som mÀnniskor. Jag har i tidigare texter anvÀnt benÀmningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

Kultursamverkansmodellen, en ny modell för statlig tilldelning av kulturmedel, infördes under 2011med fem regioner: SkÄne, Halland, VÀstra Götaland, Gotland och Norrbotten. För att ingÄ isamverkansmodellen krÀvs att regionerna utarbetar en regional kulturplan vilken utgör underlag förstatens bidragsgivning. Mitt syfte med följande uppsats Àr att utifrÄn den franska filosofen MichelFoucaults arbeten om diskurs och makt synliggöra förestÀllningar om barn och barndom i ovannÀmnda regioners kulturplaner. Mitt kunskapsintresse rör hur förestÀllningar om barn och barndomuttrycks samt hur maktutövning och styrkeförhÄllandet mellan barn och vuxna speglas ikulturplanerna.Min utgÄngspunkt Àr att de regionala kulturplanerna som politiska dokument beskriver kollektivaförestÀllningar om barn och barndom. UtifrÄn studiens material kan jag konstatera attkulturplanerna uttrycker en komplex och mÄngtydig variation av diskurser om barn i relation tillestetiska verksamheter.