Mitt examensarbete handlar om hur grundskoleelever ser pÄ sitt lÀrande och sin motivation i ett musikalprojekt. Syftet Àr att beskriva detta, sÀtta det i samband med skolans vÀrdegrund och fÄ en förstÄelse för relationen mellan lÀrandet och motivationen. Undersökningen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med tio elever frÄn tvÄ olika skolklasser i skolÄr Ätta. Metoden har Àven stöd av observationer. Intervjusvaren Àr strukturerade efter teman.

Bakgrund: Ett stifts huvudsakliga uppgift Àr att vara ett stöd för och bevara den koronala rekonstruktion i en endodontiskt behandlad tand med omfattande förlust av tandkronan. PÄ senare Är har efterfrÄgan för estetiska stift och pelare ökat och nya sorters stift och pelare har dykt upp pÄ marknaden. Zirkonia Àr ett biokompatibelt och estetiskt material som relativt nyligen har börjat anvÀndas som material för stift och pelare. Syfte: Denna litteraturöversikt fokuserar pÄ att analysera bÄde in vivo och in vitro studier som har testat stift i zirkoniumdioxid. Avsikten Àr att summera senaste Ärens evidens för materialets relativt nya anvÀndningsomrÄde och att försöka besvara frÄgestÀllningen om stift i zirkoniumdioxid Àr att rekommendera för kliniskt bruk. Material och metod: Totalt lÀstes 361 sammanfattningar och utav dessa sorterades 69 artiklar ut för fulltextlÀsning. Utav dessa uppfyllde 14 artiklar vÄra inklusions- och exklusionskriterier.

SyfteSyftet med undersökningen var att studera hur eleverna som gÄr pÄ ett estetiskt gymnasieprogram med dansinriktning, beskriver de estetiska studiernas möjligheter att stimulera till utveckling av de multipla intelligenserna. Min utgÄngspunkt i studien var Howard Gardners definition av de sju intelligenserna; lingvistisk, logisk ? matematisk, musikalisk, spatial, kroppslig ? kinestetisk, och personlig inÄt ? utÄtriktad intelligens.MetodFör att nÄ fram till syftet i studien anvÀnder jag mig av Gardners teorier som ett teoretiskt ramverk och utifrÄn det undersöker danselevers utveckling inom olika intelligensomrÄden. För undersökningen av danselevers uppfattningar anvÀnder jag mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med en grupp elever som valt att studera danslinjen pÄ ett estetiskt program. Intervjuerna baserades pÄ ett antal frÄgeomrÄden med öppna och direkta frÄgor till intervjupersonerna.

Sammanfattning Urban kids Àr ytterfunktionsklÀder för citybarn. Projektet har gÄtt ut pÄ att utveckla funktionsklÀder för höst och vintersÀsong som stÄr i kontrast till outdoor- och sportföretagens estetiska vÀrde. MÄlgruppen Àr modeintresserade stadsförÀldrar som inte drar sig för att betala det lilla extra för att fÄ en produkt som gÄr i linje med deras livsstil. Syftet med arbetet var att ta fram underlag för att visa att det gÄr att göra tekniskt funktionella ytterfunktionsklÀder för barn som inte klÀr sig sportigt. Med hjÀlp av idégenereringar och en mood board, ett bildkollage för kÀnslan som produkten ska utstrÄla, har ett koncept arbetats fram under stilnamnet ?rockig lekfullhet?.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur elever i Är 9 i vÄr kommun beskriver gymnasieprogrammen och vilka kunskaper de har om omrÄdet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om gymnasieprogrammen hade olika status och vilka faktorer ungdomarna tycker Àr viktigast att ta hÀnsyn till vid gymnasievalet samt om de omedvetet blir pÄverkade av genus, kulturellt kapital eller habitus. Vi ville ocksÄ studera hur de pÄverkas av varandra i sin uppfattning.Teori: I vÄr studie utgÄr vi ifrÄn en sociokulturell teori dÀr social samverkan Àr utgÄngspunkten för lÀrande och utveckling (Dysthe, 2003). BÄde social och kulturell tillhörighet spelar stor roll för individens utveckling dÄ den Àr beroende av vilken typ av miljö vi vÀxer upp och lever i. Relationer till andra mÀnniskor Àr förutsÀttning för förstÄelse och skapande av begrepp och kunskap.

Denna uppsats undersöker, kronologiskt beskriver och analyserar hur betygen utvecklats och förÀndrats för den svenska grundskolan och dess föregÄngare samt gymnasieskolan sedan tidigt 1900-tal. Detta genom att stÀlla frÄgorna hur betygssystemets kronologiska utveckling ser ut, vilka faktorer som kan ha bidragit till utvecklingen samt vad det finns för likheter respektive skillnader mellan de olika betygssystemen. Metoden Àr kvalitativt litteraturstudium med fenomenografisk forskningsansats, som syftar till att undersöka differensen mellan vad nÄgot Àr och vad det uppfattas vara. Uppsatsen börjar med en historisk inblick i det absoluta betygssystemet dÀr betygssystemet var sjuskaligt frÄn Ärskurs ett och tanken att kunskapen överfördes frÄn lÀrare till elev var gÀllande. PÄ detta följde det relativa betygssystemet som var femskaligt, sattes efter en normalfördelningskurva och avvikelser var tvungna att motiveras och undersökas.

Vilhelmina Àr en inlandskommun med vikande befolkningsunderlag. För att vÀnda trenden krÀvs bland annat en god fysisk planering som kan locka unga vuxna att ÄtervÀnda till eller stanna kvar i hembygden. Eftersom naturnÀra boendemiljöer ökar livskvaliteten, folkhÀlsan och trivseln i alla Äldersgrupper kan skogen utgöra en viktig resurs som attraktiv boendemiljö och argument för inflyttning.Med hjÀlp av en innehÄllsanalys av lagstiftning, forskning samt kommunens planeringsdokument har ett antal parametrar tagits fram i denna uppsats, som indikerar vad som Àr viktigt för att gynna landsbygdsutvecklingen pÄ ett hÄllbart sÀtt och öka inflyttningen av unga vuxna, med hjÀlp av kommunens skogliga resurser. Tre olika teoretiska perspektiv pÄ skogens nyttjande och landsbygdsutveckling har anvÀnts för att tydliggöra kontraster och konflikter förknippade med mÄngbruk.DÀrefter undersöks hur parametrarna kommer till uttryck i de teoretiska perspektiven och befintliga planeringsdokument i kommunen, som mynnar ut i en analys över hur dessa kan samverka och införlivas i Vilhelmina kommuns översiktsplanering. Det kan Ästadkommas genom att tydligare ange de unga vuxna som en viktig mÄlgrupp och i konkret planering satsa pÄ attraktivt boende med beaktande av skogsskötselÄtgÀrder för estetiska och sociala vÀrden i naturmiljöerna, samt förbÀttrade möjligheter till arbete, utbildning, kommunikationer och service.

I LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 Àr begreppet demokrati ett centralt begrepp och det framgÄr tydligt att skolan ska jobba utifrÄn demokratiska grunder. Det framgÄr dock oklart hur man uppnÄr en demokratisk skola och det finns mycket pedagogisk forskning som idag visar att skolan ur mÄnga aspekter inte Àr demokratisk. Syftet med detta arbete Àr att försöka öka insynen i hur gymnasieelever upplever skolan och hur de upplever sina utbildningsval och sin framtid. UtifrÄn deras perspektiv vill jag ocksÄ ta upp skolans demokratiska roll. Hur pÄverkas elever i sitt val av utbildning? Hur pÄverkar skolan och lÀrarna, eleverna och deras framtidsutsikter? Upplever eleverna att det finns samband mellan elevers bakgrund och vilket program eller vilken skola de vÀljer? Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt har jag alltsÄ velat belysa hur eleverna upplever skolan, sina utbildningsval och sin framtid.

The transition from having been under another country?s control to becoming a democratic country can, many times, pose difficulties, which has proven itself to be quite common. Estonia and Moldova?s processes towards a democratic regime are two examples of countries with varied success in the final transition phase.When the USSR (Soviet union) fell and collapsed in 1991 Estonia was well on their way from having a communistic ruling to a democratic one due to the fact that their democratic work had already begun a few years prior to 1991. After the collapse Estonia continued with their democratic work and in 2004 the country became a EU member state.

Jag har haft möjlighet att följa en HR- konsults (Human Resources) arbete med grupp lÄngtidssjukskrivna under en bedömning av arbetsförmÄga pÄ ett stort företag i vÀstra SkÄne. Under dessa arbetstillfÀllen har gruppdeltagarna fÄtt göra ett antal tester. Testerna har varit intresse och yrkestester samt personlighetstest. DÄ jag tidigare sjÀlv haft möjlighet att göra dessa tester har jag blivit nyfiken pÄ andras upplevelser av att göra tester. Mitt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ en grupp lÄngtidssjukskrivnas attityder till test och vilken betydelse dessa kan ha för individens ÄtergÄng till arbete eller studier.

SAMMANFATTNINGUnder kursen Estetiskt lÀrande har en stÀndig frÄgestÀllning varit: Hur kan man arbeta med estetiska Àmnen och samtidigt kombinera dem med ett annat?Jag har gjort ett examensarbete i tvÄ delar, den första Àr en litteraturstudie dÀr olika författares teorier om drama och amatörteater tas upp. Den andra Àr en undersökning av amatörteatrars bevarade material frÄn Folkrörelsernas arkiv.Mina frÄgor i arbetet Àr:1. Till vilken nytta har elever och lÀrare i drama om kunskap i amatörteaterhistoria?2.

Syfte: Hur uppfattar elever att lÀrare anvÀnder datorn i undervisningen?Teori: Med en-till-en, den personliga datorn utmanas det traditionella lÀrandet. Ett digitaliserat lÀrande innebÀr att lÀrarna ska planera för lÀrande och inte för undervisning (Kroksmark, 2012).Metod: En kvalitativ intervjumetod, ostrukturerad intervju, anvÀndes för att samla in resultatet, som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom: datorn i undervisningssammanhanget, instruktioner frÄn lÀrare, elevernas interaktion med en-till-en och slutligen lÀrares bedömning av elevarbeten. Resultat: Studien visar att eleverna uppfattar att lÀrarna anvÀnder datorn till att visa film, visa Key-Notespresentationer vid genomgÄngar.

Dynamisk pedagogik Ă€r en metod dĂ€r man utifrĂ„n en demokratisk vĂ€rdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom. Dynamisk pedagogik har funnits pĂ„ LĂ€rarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som Ă€mnet skapande dramatik i förskollĂ€rarutbildningen. Dan LipschĂŒtz Ă€r upphovsmannen till metoden.Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 ? 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla Ă„ret för den dynamiska pedagogikens utveckling.

Elever i gymnasieskolan har fÄtt ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat dÀrför att vÄr tidigare kollektivistiska samhÀlleliga demokratisyn i mÄngt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare pÄ högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och efterstrÀvas i det svenska samhÀllet. Denna situation korrelerar inte sÀrskilt vÀl med situationen i skolan, dÀr vi under vÄr verksamhetsförlagda tid sett att lÄngt ifrÄn alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. VÄrt syfte med arbetet Àr att utifrÄn gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka fÄ klarhet i hur de ser pÄ sig sjÀlva som individer i skolans vÀrld och hur de ser pÄ sin framtida roll i samhÀllet i stort. UtifrÄn detta vÀxte vÄra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: PÄ vilket sÀtt speglas elevers visioner om sin framtida samhÀllsroll i deras ansvarskÀnsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sÀtt att ta tillvara pÄ vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara vÄra problemformuleringar har vi har utifrÄn begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.

Denna uppsats handlar om hur den sÀrskilda tillÄtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillÀmpas vid tillstÄndsprövning av vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en vattenverksamhet endast fÄr bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten övervÀger de kostnader samt skador och olÀgenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen Àr att hindra vattenverksamheter som inte Àr samhÀllsekonomiskt motiverade samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav.Syftet med studien Àr undersöka hur denna paragraf tillÀmpas i praktiken ? bÄde i rÀttspraxis och i ansökningsförfarandet.