Background: The Waldorf school was founded by Rudolf Steiner during the early nineties in Austria. The pedagogy is established in the antrophosofical sight of humanity, which contains focus on three watchwords when it comes to teaching. These are the will, the feeling and the thought. Purpose: The aim of this study is to investigate how teachers in three Waldorf schools are working during to the curriculum and to bring out the differences and the similarities with the municipal school. This essay is focusing on four themes and theories; artistic learning processes, gender, multimedia and environment.Method: In order to investigate this kind of teaching I choose interviewing as a method, specifically semi structured interviews. Four teachers at three different schools in Stockholm county was interviewed.

Elever pÄ gymnasiet ska enligt styrdokumenten ha inflytande över sitt eget lÀrande och alltsÄ över de lÀrandesituationer som finns i skolan. Att sÄ inte alltid Àr fallet visar flera undersökningar, och Àven detta examensarbete, vars syfte varit att undersöka elevinflytandet pÄ ett estetiskt program, och i denna undersökning försöka gradera elevernas inflytande enligt en modell utarbetad av en konsult i inflytandefrÄgor. Syftet har ocksÄ varit att undersöka hur elevernas inflytande gestaltar sig samt jÀmföra elevernas upplevelser med lÀrarnas intentioner vad gÀller elevinflytandet. Undersökningen utgjordes av en noggrann granskning av styrdokument och rapporter gÀllande elevinflytande, av aktuell forskning, samt genom enkÀter till alla elever vid ett estetiskt program pÄ en skola i norra SkÄne. De deltagande lÀrarna intervjuades.

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen Àr placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet Àr att undersöka hur receptionen av skulpturen pÄverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks ocksÄ i relation till den konkreta nÀrmiljön.

För att finna lÄngsiktigt hÄllbara lösningar pÄ hur mÀnniskan kan leva och utvecklas utan att belasta miljön har forskare utvecklat en gestaltningsmetod som möjliggör efterlikning av naturens lösningar. Metoden kallas biomimik, ett ord som hÀrstammar frÄn grekiskans bios som betyder levande och mimesis som betyder imitera. Förutom att beskriva en konkret metod sÄ anvÀnds Àven begreppet biomimik för att beskriva ett generellt förhÄllningssÀtt till naturen som förebild i gestaltningsprocessen. Trots biomimikens potentiella anvÀndbarhet kvarstÄr frÄgan hur implementerbar metoden Àr inom arkitekturkÄren. Syftet med detta examensarbete Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till biomimik samt undersöka pÄ vilket, eller vilka sÀtt biomimik kan bidra till att stÀrka den gestaltande landskapsarkitektens arbetsmetodik. Arbetets huvudfrÄga har varit: PÄ vilket sÀtt, och i vilka delar av landskapsarkitektens arbetsmetodik, kan biomimik implementeras i en gestaltningsprocess? Det analysen pÄvisar Àr att biomimik som gestaltningsmetod inte Àr ett komplett redskap som kan ersÀtta vÄrt traditionella arbetssÀtt. Till det finns tvÄ huvudsakliga anledningar: processen Àr tidskrÀvande och metoden Àr ett designverktyg för produkter snarare Àn miljöer som inte hanterar samtliga, för landskapsarkitekten relevanta hÄllbarhetsaspekter.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Title: Spykist ? of course, what then? - A study of the future plans of young music students in a Swedish high school. This study is dedicated to examine in what direction music students on a Swedish high school are planning to continue their education. The students, mainly 18-19 years old, are in different ways influenced in their specialised music studies by the arts program offered by their school. Will they aim for future higher musical studies or are they satisfied to have music only as a leisure pursuit? This study is based on a survey which included 99 students from grades 2 and 3 in a high school in the south of Sweden, called "Spyken".

VÀrlden stÄr inför ett klimat i förÀndring. Redan idag mÀrker vi av dessa förÀndringar och dÄ frÀmst i form av temperatur- och nederbördsförÀndringar. Den nederbörd som faller över en, av mÀnniskan, bebyggd miljö osynliggörs snabbt och leds effektivt bort i underjordiga ledningar för att slutligen hamna i vÄra sjöar och vattendrag eller i ett reningsverk. Förutom att dessa traditionella kommunala ledningssystem inte Àr ekologiskt hÄllbara sÄ Àr de dessutom underdimensionerade och uttjÀnta och klarar inte av de flödesvariationer som uppstÄr vid extrema skyfall, vilket resulterar i översvÀmningar och brÀddning av avloppsvatten i sjöar och vattendrag. Det har byggts och byggs fortfarande ett samhÀlle som Àr ytterst vÀderberoende och sÄrbart.

Detta examensarbete i musikteori handlar om folkmusikteoretiska metoder och koncept för variation och improvisation av melodik i svensk folkmusik ur pedagogiskt och konstnÀrligt perspektiv. Fokus ligger sÀrskilt pÄ vallÄtar och spelmansmusik och arbetet beskriver olika musikteoretiska verktyg för melodisk improvisation och variation inom dessa genrer och prövar hur de kan omsÀttas i musikalisk praktik. Som bakgrund till arbetet diskuteras olika synsÀtt pÄ tradition, variation och improvisation inom folkmusik med nÄgra olika hÀnvisningar och forskningsreferenser. Arbetet Àr sedan tvÄdelat till sitt upplÀgg och sin metod:Den första delen Àr en beskrivning av metodik i undervisningen i folkmusikteori pÄ Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH), och sÀrskilt den del som handlar om melodik, variation och improvisation. Beskrivningen utgÄr frÄn lÀrarens perspektiv och syftar till att beskriva praktiken - att formulera, konkretisera och resonera kring undervisningens upplÀgg, innehÄll, metoder och progression. Efter beskrivningen följer en sammanfattning och diskussion kring problem och möjligheter med metoderna.Den andra delen handlar om att pröva metodernas och konceptens giltighet och anvÀndbarhet genom att pröva dem i ett konstnÀrligt utforskande.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Syftet med studien var att undersöka effekten av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid tecken pÄ Ängest hos individer med demens pÄ sÀrskilt boende samt hur ett sÀrskilt boende för individer med demens bör utformas. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med hjÀlp av 13 vetenskapliga artiklar som ansÄgs relevanta för studien. Resultat: Att lyssna pÄ musik kan ha en positiv inverkan pÄ individer med demens som visar tecken pÄ Ängest, och i kombination med aktivitet öka tankemönster. Enbart aktivitet pÄ verkade inte Ängest nÀmnvÀrt. Ljusterapi gav en positiv effekt i en studie, medan en annan studie inte visade nÄgon effekt.

Med denna uppsats vill jag komma till nÄgon slutsats om vad meningsfull bildundervisning Àr. Jag menar att detta bör diskuteras i förhÄllande till skolans demokratiuppdrag. Genom skrivprocessen har jag gjort vÀgningar mellan olika perspektiv, men velat lÀgga eftertrycket pÄ elevperspektivet.Via en litteraturstudie undersöker jag tre olika forskningsperspektiv pÄ bildkommunikation. Bildsemiotiken, som studerar bilden som tecken, fokuserar dÀrmed pÄ bilden i sig. Inom visuell kultur Àgnar man sig Ät hur det visuella formar vÄr förstÄelse av oss sjÀlva och vÀrlden.

Det hÀr arbetet handlar om hur man kan gestalta med vatten i en urban kontext. Vatten Àr liv. Utan vatten kan inget leva. Vatten Àr Àven viktigt för oss mÀnniskor dÄ det skapar sinnliga upplevelser. En stilla vattenspegel, en porlande bÀck, en sprudlande fontÀn, eller det vidstrÀckta havet kan bidra till att mÀnniskan finner lugn och harmoni.

Kan naturstudier och informationsteknologi ge förutsÀttningar för ett lÀrande pÄ ett sÄdant sÀtt att barns kunskaper, hÀlsa och sociala utveckling ökar? Denna uppsats undersöker hur skolbarns anvÀndning av tvÄ olika IT ? verktyg i naturen, pÄverkar deras naturkontakt pÄ olika nivÄer. Resultatet pekar pÄ; att arbeta med en digital bildberÀttelse Àr en aktivitet som bör genomföras ensam, om ambitionen Àr att lÄta skolbarn uppleva direkt naturkontakt. Under arbetet med bildberÀttelsen kan dock det estetiska uttrycket ge andra dimensioner i lÀrandet. De barn som anvÀnde Geocaching som IT-verktyg i denna studie motiverades till rörelse och lÀrandet bestod i flera nya kunskaper om avstÄnd, vÀderstreck och matematik.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka likheter och skillnader mellan den nuvarande kursplanen i religionskunskap för grundskolan och den framtida kursplanen för religionskunskap i LGR 11. Kursplanerna har jÀmförts utifrÄn tre frÄgestÀllningar. Uppsatsen undersöker hur de bÄde kursplanerna motiverar Àmnets existens och vilka likheter och skillnader som finns mellan kursplanerna. Uppsatsen behandlar ocksÄ hur beskrivningen av det centrala kunskapsinnehÄllet har förÀndrats. Den sista frÄgestÀllningen behandlar huruvida den uttryckta kunskapsfilosofin har förÀndrats eller ej och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Undersökningen Àr en komparativ textanalys utifrÄn Gadamers teorier om förförstÄelsens betydelse vid tolkning av texter.Uppsatsens viktigaste resultat vad gÀller komparationen av kursplanernas motiveringar till Àmnets existens Àr att det skett en förskjutning ifrÄn att Àmnet ska skapa förutsÀttningar och redskap för elevens existentiella utveckling till att Àmnet istÀllet motiveras genom att eleven exempelvis ska förstÄ sammanhang omkring sig.Kursplanens centrala kunskapsinnehÄll har förÀndrats inom en del omrÄden.

Psykisk ohÀlsa Àr sedan flera Är tillbaka den frÀmsta orsaken till lÀngre sjukskrivningar i Sverige och FörsÀkringskassan har dragit slutsatsen att en stor del av arbetet med att förebygga psykisk ohÀlsa bör ske pÄ vÄra arbetsplatser. En urban livsstil, vilket inkluderar fler timmar pÄ kontoret, tidsbrist och separation frÄn naturen kan ge skadliga effekter pÄ bÄde vÄr allmÀnna och personliga hÀlsa och lycka. Litteraturstudien i det hÀr examensarbetet Àmnar sammanstÀlla evidensbaserad forskning som berör effekterna av kontakt med naturelement pÄ arbetsplatsen, för att belysa naturelements eventuella positiva pÄverkan pÄ den anstÀllde. Studien avgrÀnsade sig till arbetsplatser dÀr de anstÀlldas arbetsuppgifter huvudsakligen Àr lokaliserade inne i en byggnad och kontakten till naturelementen delades in i tre olika kategorier; direkt inomhuskontakt med naturelement, passiv kontakt med naturelement och direkt utomhuskontakt med naturelement. Litteraturstudien visade att samtliga tre kontakter till naturelement kunde understödja flertalet positiva effekter pÄ den anstÀllde som till exempel ökat vÀlbefinnande, arbetstillfredsstÀllelse, trivsel och vÀlmÄende. Resultaten pekade ocksÄ pÄ en komplexitet i frÄgan om naturelements effekter och det var svÄrt att dra nÄgra slutsatser angÄende effekternas storlek eller betydelse i praktiken.